<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0" xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom">
  <channel>
    <title><![CDATA[ಧಾರ್ಮಿಕ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳು]]></title>
    <link>https://kannada.webdunia.com/religious-journey-important-articles</link>
    <description><![CDATA[Visit the Holy & Sacred Temples, Church, Mosque, Gurudwara and other religious places in Religious Journey with Webdunia Kannada]]></description>
    <copyright>Copyright webdunia.com</copyright>
    <lastBuildDate>Tue, 16 Jun 2026 08:59:27 +0530</lastBuildDate>
    <language>en-us</language>
    <image>
      <title>ಧಾರ್ಮಿಕ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳು</title>
      <url>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/category/article/religion-religious-journey-articles-religious-journey-articles.png</url>
      <link>https://kannada.webdunia.com/religious-journey-important-articles</link>
    </image>
    <atom:link href="https://kannada.webdunia.com/rss/religious-journey-important-articles-1091702.rss" rel="self" type="application/rss+xml"/>
    <item>
      <title><![CDATA[ಏಪ್ರಿಲ್ 14 ರಂದು ಭದ್ರಾಚಲರಾಮನ ಕಲ್ಯಾಣೋತ್ಸವ.. 6 ರಿಂದ ಬ್ರಹ್ಮೋತ್ಸವಗಳು]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/bhadrachalama-s-kalyanotsava-on-april-14th-brahmotsava-from-6th-119031300032_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/bhadrachalama-s-kalyanotsava-on-april-14th-brahmotsava-from-6th-119031300032_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2019-03/13/thumb/1_1/1552465479-1856.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2019-03/13/thumb/1_1/1552465479-1856.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಪ್ರಮುಖ ಪುಣ್ಯಕ್ಷೇತ್ರ ಭದ್ರಾಚಲದಲ್ಲಿ ಶ್ರೀಸೀತಾರಾಮಚಂದ್ರಸ್ವಾಮಿಗಳ ಬ್ರಹ್ಮೋತ್ಸವಗಳು ಚೈತ್ರಶುದ್ಧ ಪಾಡ್ಯ ಯುಗಾದಿಯ ದಿನ (ಏಪ್ರಿಲ್ 6) ರಂದು ಪ್ರಾರಂಭವಾಗಿ ಏಪ್ರಿಲ್ 20 ತನಕ ನೆರವೇರುತ್ತದೆ. ಈ ಪುಣ್ಯಕ್ಷೇತ್ರದ ವೇದ ಪಂಡಿತರು, ಅರ್ಚಕರು ಮುಹೂರ್ತವನ್ನು ಖಾಯಂಗೊಳಿಸಿದ್ದಾರೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	ಪ್ರಮುಖ ಪುಣ್ಯಕ್ಷೇತ್ರ ಭದ್ರಾಚಲದಲ್ಲಿ ಶ್ರೀಸೀತಾರಾಮಚಂದ್ರಸ್ವಾಮಿಗಳ ಬ್ರಹ್ಮೋತ್ಸವಗಳು ಚೈತ್ರಶುದ್ಧ ಪಾಡ್ಯ ಯುಗಾದಿಯ ದಿನ (ಏಪ್ರಿಲ್ 6) ರಂದು ಪ್ರಾರಂಭವಾಗಿ ಏಪ್ರಿಲ್ 20 ತನಕ ನೆರವೇರುತ್ತದೆ. ಈ ಪುಣ್ಯಕ್ಷೇತ್ರದ ವೇದ ಪಂಡಿತರು, ಅರ್ಚಕರು ಮುಹೂರ್ತವನ್ನು ಖಾಯಂಗೊಳಿಸಿದ್ದಾರೆ.<br />
	<p style="float: left;width:100%;text-align:center;">
		<p style="position:relative;display: inline-block;color: #fff;">
			<img align="center" alt="" class="imgCont" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2019-03/13/full/1552465479-1856.jpg" style="border: 1px solid rgb(221, 221, 221); margin-right: 0px; z-index: 0; width: 650px; height: 487px;" title="" /></p>
	</p>
	<br />
	ಏಪ್ರಿಲ್ 6 ರಿಂದ 20 ತನಕ ಶ್ರೀ ರಾಮನವಮಿ ಬ್ರಹ್ಮೋತ್ಸವನ್ನು ನಡೆಸಲು ನಿರ್ಧರಿಸಿದ್ದಾರೆ. ಏಪ್ರಿಲ್ 14 ನವಮಿ ದಿನದಂದು ಸೀತಾರಾಮರ ಕಲ್ಯಾಣ, 15ನೇ ತಾರೀಖು ಮಹಾ ಪಟ್ಟಾಭಿಷೇಕ ಜರಗುತ್ತದೆ. ಈ ಸೀತಾರಾಮರ ಕಲ್ಯಾಣವನ್ನು ಭಕ್ತರು ಕಣ್ತುಂಬಿಕೊಳ್ಳಲು ಮಿಥಿಲಾ ಪ್ರಾಂಗಣದಲ್ಲಿ ಅಧಿಕಾರಿಗಳು ಏರ್ಪಾಟು ಮಾಡುತ್ತಿದ್ದಾರೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ರೂ. 5 ಸಾವಿರ, ರೂ.2 ಸಾವಿರ, ಇತ್ಯಾದಿ ಟಿಕೇಟ್‌ಗಳನ್ನು ಆನ್‌ಲೈನ್‌ನಲ್ಲಿ ಮಾರಾಟ ಮಾಡಬಹುದೆಂದು ಆಲಯದ ಅಧಿಕಾರಿಗಳು ತಿಳಿಸಿದ್ದಾರೆ. ಮತ್ತೊಂದೆಡೆ, ಬ್ರಹ್ಮೋತ್ಸವಗಳ ಸಿದ್ಧತೆಗಳಿಗೆ ಸಂಬಂಧಿಸಿದಂತೆ ರೂ. 85 ಲಕ್ಷ ವೆಚ್ಚದಲ್ಲಿ ಬಹಳಷ್ಟು ಕಾರ್ಯಗಳಿಗೆ ಹೇಳಿದ್ದಾರೆ. ಬ್ಯಾರಿಕೇಡ್‌ಗಳು, ಚಪ್ಪರಗಳು, ಕಲ್ಯಾಣೋತ್ಸವ ಸಿದ್ಧತೆಗಳು, ಪ್ರಸಾದ ವಿನಿಯೋಗ, ಗೋದಾವರಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ನಾನ ಘಟ್ಟಗಳಲ್ಲಿ ಭದ್ರತೆ, ಪೋಲೀಸು ಬಂದೋಬಸ್ತು, ಕುಡಿಯುವ ನೀರಿನ ವ್ಯವಸ್ಥೆ, ವಸತಿ ಇಂತಹ ಹಲವಾರು ಅನುಕೂಲತೆಗಳ ಕಡೆಗೆ ಅಧಿಕಾರಿಗಳು ದೃಷ್ಟಿವಹಿಸಿದ್ದಾರೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಏಪ್ರಿಲ್ 14 ರಂದು ಕಲ್ಯಾಣಕ್ಕಾಗಿ ವೈದಿಕ ಕಮಿಟಿ ಮುಹೂರ್ತ ನಿರ್ಣಯದೊಂದಿಗೆ ಶ್ರೀರಾಮನವಮಿಯನ್ನು ಜ್ಞಾಪಕದಲ್ಲಿಟ್ಟುಕೊಂಡು ಶ್ರೀ ಕಲ್ಯಾಣ ಬ್ರಹ್ಮೋತ್ಸವಗಳ ನಿಗದಿತ ಅವಧಿಯನ್ನು ಕೂಡ ಪ್ರಕಟಿಸಿದೆ. ಏಪ್ರಿಲ್ 6 ರಿಂದ 20 ತನಕ ವಸಂತಪಕ್ಷ ಪ್ರಯುಕ್ತ ಶ್ರೀರಾಮನವಮಿ ಕಲ್ಯಾಮ ಬ್ರಹ್ಮೋತ್ಸವಗಳು ನಡೆಯುತ್ತವೆ. ಏಪ್ರಿಲ್ 6ರಂದು ವಿಕಾರಿ ನಾಮ ಸಂವತ್ಸರ ಯುಗಾದಿಯನ್ನು ಗಮನದಲ್ಲಿಟ್ಟುಕೊಂಡು ನೂತನ ಪಂಚಾಂಗ ಶ್ರವಣ ಮುಂತಾದ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮಗಳು ನಡೆಯುತ್ತವೆ. ಏಪ್ರಿಲ್ 10 ರಂದು ಬ್ರಹ್ಮೋತ್ಸವಕ್ಕೆ ಅಂಕುರಾರ್ಪಣೆ, ಮಂಡಪ ವಾಸ್ತು ಹೋಮ. ಏಪ್ರಿಲ್ 11ರಂದು ಗರುಡ ಅದಿವಾಸ, 12ರಂದು ಅಗ್ನಿ ಮುಖ, ಅಗ್ನಿಪ್ರತಿಷ್ಟ, ಧ್ವಜಾರೋಹಣ, ದೇವತಾವಾಹನ, 13ರಂದು ಎದುರುಗೊಳ್ಳು ಉತ್ಸವ, ಗರುಡ ಸೇವೆ, 14ರಂದು ಶ್ರೀಸೀತಾರಾಮರ ಕಲ್ಯಾಣ, 15 ರಂದು ಮಹಾಪಟ್ಟಾಭಿಷೇಕ, 16ರಂದು ಸದಸ್ಯಂ, 20ರಂದು ಧ್ವಜಾರೋಹಣ ಮತ್ತಿತ್ತರ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮಗಳು ನೆರವೇರುತ್ತವೆ.</p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Wed, 13 Mar 2019 13:52:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Wed, 13 Mar 2019 13:55:14 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>rajesh patil</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಹೈದರಾಬಾದ್ ಕರ್ನಾಟಕದಾದ್ಯಂತ ಎಳ್ಳಾಮಾವಾಸ್ಯೆಯ ಸಂಭ್ರಮ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/yellamavaseyya-festival-117121900031_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/yellamavaseyya-festival-117121900031_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2017-12/19/thumb/1_1/1513670738-4893.png"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2017-12/19/thumb/1_1/1513670738-4893.png</image>
      <description><![CDATA[ಹೈದರಾಬಾದ್ ಕರ್ನಾಟಕದಾದ್ಯಂತ ಎಳ್ಳಾಮಾವಾಸ್ಯೆಯನ್ನು ಸಂಭ್ರಮ, ಸಡಗರದಿಂದ ಆಚರಿಸಲಾಯಿತು. ಹೊಲಗಳಲ್ಲಿ ಬೆಳೆದ ವಿವಿಧ ಧಾನ್ಯ, ತರಕಾರಿ ಮಿಶ್ರಣದ ಭಜಿ, ಜೋಳದ ಕಡುಬು ಸಿದ್ಧಪಡಿಸಿದ ರೈತ ಸಮುದಾಯ ಚರಗ ಚೆಲ್ಲುವ ಮೂಲಕ ಭೂ ತಾಯಿಗೆ ಗೌರವ ಸಮರ್ಪಿಸಿದ್ರು.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<strong>ಹೈದರಾಬಾದ್ ಕರ್ನಾಟಕದಾದ್ಯಂತ ಎಳ್ಳಾಮಾವಾಸ್ಯೆಯನ್ನು ಸಂಭ್ರಮ, ಸಡಗರದಿಂದ ಆಚರಿಸಲಾಯಿತು. ಹೊಲಗಳಲ್ಲಿ ಬೆಳೆದ ವಿವಿಧ ಧಾನ್ಯ, ತರಕಾರಿ ಮಿಶ್ರಣದ ಭಜಿ, ಜೋಳದ ಕಡುಬು ಸಿದ್ಧಪಡಿಸಿದ ರೈತ ಸಮುದಾಯ ಚರಗ ಚೆಲ್ಲುವ ಮೂಲಕ ಭೂ ತಾಯಿಗೆ ಗೌರವ ಸಮರ್ಪಿಸಿದ್ರು. </strong><br />
	<p style="float: left;width:100%;text-align:center;">
		<p style="position:relative;display: inline-block;color: #fff;">
			<img align="center" alt="" class="imgCont" height="540" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2017-12/19/full/1513670738-4893.png" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 0px; float: none; z-index: 0;" title="ಎಳ್ಲಾಅಮಾವಾಸ್ಯೆ" width="960" /></p>
	</p>
	<br />
	ಹೆಣ್ಣು ಗರ್ಭಿಣಿಯಿದ್ದಾಗ ಹೇಗೆ ವಿವಿಧ ತಿಂಡಿಗಳನ್ನು ಸಿದ್ಧಪಡಿಸಿ ಶಿಮಂತ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮ ಮಾಡಲಾಗುತ್ತದೆಯೋ ಹಾಗೆಯೇ ವೈವಿಧ್ಯಮಯ ಭಕ್ಷ್ಯಗಳನ್ನು ಫಲ ಹೊತ್ತು  ನಿಂತ ಭೂ ತಾಯಿಗೆ ಸಮರ್ಪಿಸಲಾಯಿತು. ಹೊಲದಲ್ಲಿಯೇ ವೈವಿಧ್ಯಯಮ ಭಕ್ಷ್ಯಗಳನ್ನು ಸಿದ್ಧಪಡಿಸಿ ಸಹಪಂಕ್ತಿಯಲ್ಲಿ ಕುಳಿತು ಸವಿಯಲಾಯಿತು.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಎಳ್ಳಾಮಾವಾಸೆ, ಉತ್ತರ ಕರ್ನಾಟಕದ ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಹಬ್ಬ. ಎಲ್ಲರ ಜೀವನಾಧಾರ ಎನಿಸಿರುವ ಭೂಮಾತೆಗೆ ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸಲೆಂದು ಈ ಹಬ್ಬವನ್ನು ನೂರಾರು ವರ್ಷಗಳಿಂದ ಆಚರಿಸಿಕೊಂಡು ಬರಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಈ ವರ್ಷವೂ ಹೈದರಾಬಾದ್ ಕರ್ನಾಟಕದಾದ್ಯಂತ ಎಳ್ಳಾಮಾವಾಸೆಯನ್ನು ಸಂಭ್ರಮದಿಂದ ಆಚರಿಸಲಾಯಿತು. ಸಾಮಾನ್ಯವಾಗಿ ಹೆಣ್ಣು ಮಗಳು ಗರ್ಭ ಧರಿಸಿದಾಗ ಆಕೆಯ ಅಪೇಕ್ಷೆಗೆ ಅನುಗುಣವಾಗಿ ವೈವಿಧ್ಯಮಯ ಖಾದ್ಯೆಗಳನ್ನು ಸಿದ್ದಪಡಿಸಿ ಸಿಮಂತ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮವನ್ನು ನೆರವೇರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.<br />
	<p style="float: left;width:100%;text-align:center;">
		<p style="position:relative;display: inline-block;color: #fff;">
			<img align="center" alt="" class="imgCont" height="540" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2017-12/19/full/1513670781-799.png" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 0px; float: none; z-index: 0;" title="yellamavasye" width="960" /></p>
	</p>
	<br />
	ಅದರಂತೆ ಭೂ ತಾಯಿಯೂ ಫಲ ಹೊತ್ತು ನಿಂತಿದ್ದಾಳೆ. ಆಕೆಗೂ ಸಿಮಂತದಂತಹ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮ ಮಾಡಲೆಂದೇ ಎಳ್ಳಾಮಾವಾಸೆಯಲ್ಲಿ ವೈವಿಧ್ಯಮಯ ಖಾದ್ಯಗಳನ್ನು ಸಿದ್ಧಪಡಿಸಿ ಚರಗ ಚೆಲ್ಲಲಾಗುತ್ತದೆ. ಆ ಮೂಲಕ ಭೂತಾಯಿಗೆ  ಗೌರವ ಸಲ್ಲಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ ಎನ್ನುತ್ತಾರೆ ರೈತ ಮಹಿಳೆ ಹೇಮಲತಾ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಹೊಲದಲ್ಲಿ ಬೆಳೆದ ಧಾನ್ಯ ಹಾಗೂ ತರಕಾರಿಗಳಿಂದ ಭಜಿ ಸಿದ್ಧಪಡಿಸಿ, ಜೋಳ ಮತ್ತು ಸಜ್ಜೆಯ ಕಡುಬುಗಳನ್ನು ತಯಾರಿಸಿ, ಚರಗ ಚೆಲ್ಲಿದ ನಂತರ ಅದೇ ಭಕ್ಷ್ಯಗಳನ್ನು ಸಾಮೂಹಿಕ ಪಂಕ್ತಿಯಲ್ಲಿ ಕುಳಿತು ಸವಿಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಎಳಾಮಾವಾಸ್ಯೆಯ ಅಂಗವಾಗಿ ಕಲಬುರಗಿ ಹೊರವಲಯದಲ್ಲಿ ಶ್ರೇಷ್ಠ ವಚನಕಾರ ಒಕ್ಕಲಿಗ ಮುದ್ದಣ್ಣನ ಸ್ಮರಣೆಯೂ ಕೂಡ ಇದೇ ವೇಳೆ ಮಾಡಲಾಯಿತು.<br />
	<br />
	ವಚನಗಳನ್ನು ಹಾಡಿ, ವಚನಕಾರ ಒಕ್ಕಲಿಗ ಮುದ್ದಣ್ಣನನ್ನು ನೆನೆಯಲಾಯಿತು. ಸಕಲ ಜೀವರಾಶಿಯನ್ನು ಸಾಕಿ ಸಲಹುವ ಭೂ ತಾಯಿಗೆ ಈ ಮೂಲಕ ಪುಟ್ಟದೊಂದು ಕೃತಜ್ಞತೆ ಸಲ್ಲಿಸಲೆಂದು ಈ ಹಬ್ಬ ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ ಎನ್ನುತ್ತಾರೆ ಕಲಬುರಗಿ ಜಿಲ್ಲಾ ಜೆಡಿಎಸ್ ಮಹಾ ಪ್ರಧಾನ ಕಾರ್ಯದರ್ಶಿ ದೇವೇಗೌಡ ತೆಲ್ಲೂರ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಎಲ್ಲ ಜಾತಿ, ಧರ್ಮೀಯರೂ ಸಾಮೂಹಿಕವಾಗಿ ಪಂಕ್ತಿಯಲ್ಲಿ ಕುಳಿತು ಸಹ ಪಂಕ್ತಿ ಭೋಜನ ಮಾಡಿದರು. ಹಬ್ಬಕ್ಕೆಂದು ಸಿದ್ಧಪಡಿಸಿದ ಶೇಂಗಾ ಹೋಳಿಗೆ, ಭಜಿ ಪಲ್ಯ, ರೊಟ್ಟಿ, ಚಪಾತಿ, ಕಡುಬು ಮತ್ತಿತರ ಖಾದ್ಯಗಳನ್ನು ಸಂಭ್ರಮದಿಂದ ಸವಿದರು. ಹೊಲವಿಲ್ಲದವರೂ ಪಾರ್ಕ್‌ಗಳಿಗೆ ತೆರಳಿ ಸಹ ಪಂಕ್ತಿ ಭೋಜನ ನಡೆಸಿದರು.<br />
	 </p>
<p>
	ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳನ್ನು ಓದಲು ವೆಬ್‌ದುನಿಯಾ <a href="http:// http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html  ">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a> ಡೌನ್‍ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ. </p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Tue, 19 Dec 2017 13:31:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 19 Dec 2017 13:36:55 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಜಗದೀಶ್ ಕುಂಬಾರ್</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಪುರಂದರದಾಸರು ಆಡಿಸಿದಳೆಶೋಧೆ ಹಾಡು ಬರೆದ ದೇವಸ್ಥಾನವಿದು!]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ambegalu-krishna-temple-in-channapatna-taluq-117022200013_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ambegalu-krishna-temple-in-channapatna-taluq-117022200013_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2017-02/22/thumb/1_1/1487737335-0045.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2017-02/22/thumb/1_1/1487737335-0045.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಆಡಿಸಿದಳೆಶೋಧೆ ಜಗದೋದ್ದಾರನಾ… ಈ ಹಾಡನ್ನು ಯಾರು ಹಾಡಿದರೂ ಇಷ್ಟಪಟ್ಟು ಕೇಳುತ್ತೇವೆ. ಪುರಂದರ ದಾಸರು ಬರೆದ ಈ ಹಾಡು ಬರೆದ ದೇವಸ್ಥಾನ ನಮ್ಮ ಹತ್ತಿರದಲ್ಲೇ ಇದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<strong>ಬೆಂಗಳೂರು: ಆಡಿಸಿದಳೆಶೋಧೆ ಜಗದೋದ್ದಾರನಾ… ಈ ಹಾಡನ್ನು ಯಾರು ಹಾಡಿದರೂ ಇಷ್ಟಪಟ್ಟು ಕೇಳುತ್ತೇವೆ. ಪುರಂದರ ದಾಸರು ಬರೆದ ಈ ಹಾಡು ಬರೆದ ದೇವಸ್ಥಾನ ನಮ್ಮ ಹತ್ತಿರದಲ್ಲೇ ಇದೆ.</strong>
<p style="float: left;clear: both;">
	<p style="position:relative;display: inline-block;color: #fff;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" height="413" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2017-02/22/full/1487737335-0045.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="" width="550" /></p>
</p>
<br />
<strong> </strong><br />
ಗೊಂಬೆಗಳ ನಾಡು ಚನ್ನಪಟ್ಟಣದ ಬಳಿ ಅಂಬೆಗಾಲು ಕೃಷ್ಣ ದೇವಾಲಯವಿದೆ. ಇದು ಬೆಂಗಳೂರು ಮೈಸೂರು ಹೆದ್ದಾರಿಯಲ್ಲಿದೆ. ಬೆಂಗಳೂರಿನಿಂದ ಹೊರಟರೆ ಅಂದಾಜು 98 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿ ಈ ದೇವಾಲಯವಿದೆ.<br />
 <br />
ಇದು ಅಂಬೆಗಾಲು ಹಾಕಿರುವ ಕೃಷ್ಣನ ಮೂರ್ತಿ ಆರಾಧ್ಯ ದೈವ. ಇಲ್ಲೊಂದು ಕಡೆ ಆಡಿಸಿದಳೆಯಶೋಧೆ ಹಾಡಿನ ಸಾಲು ಕಾಣುತ್ತದೆ. ಅದೇ ಜಾಗದಲ್ಲಿ ಪುರಂದರ ದಾಸರು ಈ ಹಾಡನ್ನು ಬರೆದರಂತೆ.<br />
 <br />
ತುಂಬಾ ಪುರಾತನವಾದ ದೇವಾಲಯವಿದು. ಶಿಲೆಗಳಿಂದ ಮಾಡಿದ ಮಂಟಪ ನಮ್ಮೊಳಗೆ ಭಕ್ತಿ ಹುಟ್ಟಿಸುತ್ತದೆ. ಮಕ್ಕಳಾಗಬೇಕೆಂದು ಬಯಸುವ ದಂಪತಿ ಇಲ್ಲಿ ಬಂದು ಪೂಜೆ ಮಾಡಿದರೆ ಇಷ್ಟಾರ್ಥ ನೆರವೇರುತ್ತದೆ ಎನ್ನುವ ನಂಬಿಕೆಯಿದೆ.  ಈ ಹೆದ್ದಾರಿಯಲ್ಲಿ ಸಂಚರಿಸುವಾಗ ಒಮ್ಮೆ ಈ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಹೊಕ್ಕು ಕೃಷ್ಣನ ದರ್ಶನ ಮಾಡಬಹುದು.<br />
 <br />
ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳನ್ನು ಓದಲು ವೆಬ್‌ದುನಿಯಾ <a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a> ಡೌನ್‍ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ]]></content:encoded>
      <pubDate>Wed, 22 Feb 2017 09:48:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Wed, 22 Feb 2017 09:52:47 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>Krishnaveni K</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಗೌರಿ ಹಬ್ಬದಂದು ಗೌರಿ ಭೂಮಿಗೆ ಬರುತ್ತಾಳೆಂಬ ನಂಬಿಕೆ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/gowri-will-come-to-earth-during-gowri-festival-116090400006_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/gowri-will-come-to-earth-during-gowri-festival-116090400006_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-09/04/thumb/1_1/1472977553-1759.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-09/04/thumb/1_1/1472977553-1759.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಇಂದು ನಾಡಿನಾದ್ಯಂತ ಜನರು ಗೌರಿ ಹಬ್ಬದ ಸಂಭ್ರಮದಲ್ಲಿ ಮುಳುಗಿದ್ದಾರೆ. ಗೌರಿ ಹಬ್ಬಕ್ಕೆ ವಿಶೇಷ ಸ್ಥಾನವಿದ್ದು, ಗೌರಿ ಇಂದು ಭೂಮಿಗೆ ಬರುತ್ತಾಳೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯಿದ್ದು ,ಗೌರಿಯನ್ನು ಭೂಮಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ವಾಗತಿಸಲು ಗಣೇಶ ಬರುತ್ತಾನೆಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಉತ್ತರಾಂಚಲದಲ್ಲಿರುವ ಗೌರಿಕುಂಡ ವಿಶೇಷ ಸ್ಥಾನಮಾನ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p>
		ಇಂದು ನಾಡಿನಾದ್ಯಂತ ಜನರು ಗೌರಿ ಹಬ್ಬದ ಸಂಭ್ರಮದಲ್ಲಿ ಮುಳುಗಿದ್ದಾರೆ. ಗೌರಿ ಹಬ್ಬಕ್ಕೆ ವಿಶೇಷ ಸ್ಥಾನವಿದ್ದು, ಗೌರಿ ಇಂದು ಭೂಮಿಗೆ ಬರುತ್ತಾಳೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯಿದ್ದು ,ಗೌರಿಯನ್ನು ಭೂಮಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ವಾಗತಿಸಲು ಗಣೇಶ ಬರುತ್ತಾನೆಂಬ ಪ್ರತೀತಿಯಿದೆ.<br />
		<br />
		ಉತ್ತರಾಂಚಲದಲ್ಲಿರುವ ಗೌರಿಕುಂಡ ವಿಶೇಷ ಸ್ಥಾನಮಾನ ಗಳಿಸಿದೆ.  ಗೌರಿಕುಂಡದಲ್ಲಿರುವ ಬಿಸಿನೀರಿನ ಬುಗ್ಗೆ ವಿಶೇಷ ಮಹತ್ವ ಪಡೆದಿದೆ. ಈ ಬಿಸಿನೀರಿನ ಬುಗ್ಗೆಯಲ್ಲಿ ಗೌರಿ ಸ್ನಾನ ಮಾಡುವಾಗ ಗಣೇಶನನ್ನು ಸ್ನಾನದ ಕೋಣೆಯ ಹೊರಗೆ ನಿಲ್ಲಿಸಿದ್ದಳು. ಶಿವನು ಬಂದಾಗ ಗಣೇಶ ಶಿವನನ್ನು ಒಳಕ್ಕೆ ಬಿಡದೇ ತಡೆಯುತ್ತಾನೆ ಎಂಬ ಪೌರಾಣಿಕ ಕತೆಯಿದೆ.  ಗೌರಿ ಕುಂಡದಲ್ಲಿ ಗೌರಿ ಹಬ್ಬದಂದು ಪವಾಡ ನಡೆಯುತ್ತದೆಂದು ನಂಬಿಕೆಯಿದೆ. ಭಕ್ತರ ಭಕ್ತಿಗೆ ಒಲಿದ ಗೌರಿ ತನ್ನ ಕಣ್ಣನ್ನು ತೆರೆದು ಭಕ್ತರಿಗೆ ದರ್ಶನ ನೀಡುತ್ತಾಳೆನ್ನುವುದು ಜನಜನಿತವಾಗಿದೆ.<br />
		 </p>
	<p>
		ಗೌರಿ ಹಬ್ಬವನ್ನು ಗಣೇಶ ಚತುರ್ಥಿಗೆ ಮುಂಚಿನ ದಿನ ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.ಗಣೇಶ ಮತ್ತು ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯನ ತಾಯಿ ಭಗವಾನ್ ಶಿವನ ಪತ್ನಿ ಗೌರಿ ತನ್ನ ಭಕ್ತರಿಗೆ ಶಕ್ತಿ, ಧೈರ್ಯ ತುಂಬುವ ಸಾಮರ್ಥ್ಯದಿಂದ ಪೂಜೆಗೆ ಅರ್ಹಳಾಗಿದ್ದಾಳೆ. ಎಲ್ಲಾ ದೇವತೆಗಳಿಗಿಂತ ಶಕ್ತಿಶಾಲಿ ದೇವತೆಯಾದ ಗೌರಿ ಆದಿ ಶಕ್ತಿ ಮಹಾಮಾಯಾ ಅವತಾರವೆಂದು ಪರಿಗಣಿಸಲಾಗಿದೆ.<br />
		 </p>
	<p>
		<p style="float: left;width:100%;text-align:center;">
			<p style="position:relative;display: inline-block;color: #fff;">
				<img align="center" alt="" class="imgCont" height="227" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-09/04/full/1472977553-1759.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 0px; float: none; z-index: 0;" title="" width="500" /></p>
		</p>
		ಭಾದ್ರಪದ ಮಾಸದ ತದಿಗೆಯ 13ನೇ ದಿನ ಗೌರಿಯನ್ನು ತನ್ನ ತಂದೆ, ತಾಯಿಗಳ ಮನೆಗೆ ಸ್ವಾಗತಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಮರು ದಿನ ಗೌರಿಯ ಪುತ್ರ ಗಣೇಶ ತಾಯಿಯನ್ನು ಕೈಲಾಸಕ್ಕೆ ಕರೆದುಕೊಂಡು ಹೋಗಲು ಭೂಮಿಗೆ ಆಗಮಿಸುತ್ತಾನೆ.  ಸ್ವರ್ಣ ಗೌರಿ ವ್ರತವನ್ನು ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಗೌರಿಯನ್ನು ತೃಪ್ತಿಪಡಿಸಲು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.<br />
		 </p>
	<p>
		ಈ ದಿನ ಹಿಂದು ಮಹಿಳೆಯರು ಮತ್ತು ಯುವತಿಯರು ಸಾಂಪ್ರದಾಯಿಕ ಉಡುಗೆ ತೊಡುಗೆ ಧರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಅವರು ಜಲಗೌರಿ ಅಥವಾ ಅರಿಶಿನಗೌರಿಯ ಮೂರ್ತಿಗೆ ಪೂಜೆ ನೆರವೇರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಗೌರಿ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಅಕ್ಕಿ ಅಥವಾ ಗೋಧಿ ಧಾನ್ಯದೊಂದಿಗೆ ತಟ್ಟೆಯಲ್ಲಿರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ವ್ರತದ ಪ್ರಕಾರ ಶುಚಿ ಮತ್ತು ಶ್ರದ್ಧೆಯಿಂದ  ಪೂಜೆ ನೆರವೇರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.<br />
		 </p>
	<p>
		ಬಾಳೆಯ ಗೊನೆ ಮತ್ತು ಮಾವಿನ ಎಲೆಯಿಂದ ಅಲಂಕೃತವಾದ ಮಂಟಪವನ್ನು ಮೂರ್ತಿಯ ಸುತ್ತ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಹತ್ತಿ, ರೇಶ್ಮೆ ವಸ್ತ್ರದಿಂದ, ಹೂವಿನ ಹಾರಗಳಿಂದ ಗೌರಿಯನ್ನು ಅಲಂಕರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಮಹಿಳೆಯರು 16 ಗಂಟುಗಳ ಪವಿತ್ರ ಗೌರಿದಾರವನ್ನು ತಮ್ಮ ಬಲಗೈಗೆ ಕಟ್ಟಿಕೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ. ಇದು ಗೌರಿಯ ಆಶೀರ್ವಾದವೆಂದು ಭಾವಿಸುತ್ತಾರೆ.<br />
		 </p>
	<p>
		ವ್ರತದ ಅಂಗವಾಗಿ 5 ಬಾಗಿನಗಳನ್ನು ಅರ್ಪಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಪ್ರತಿ ಬಾಗಿನವು ಅರಶಿನ, ಕುಂಕುಮ, ಕಪ್ಪು ಬಳೆಗಳು, ಕಪ್ಪು ಮಣಿಗಳು, ಬಾಚಣಿಗೆ, ಸಣ್ಣ ಕನ್ನಡಿ, ತೆಂಗು, ಬ್ಲೌಸ್ ಪೀಸ್, ಧಾನ್, ಅಕ್ಕಿ, ಗೋಧಿ ರವೆ, ಬೆಲ್ಲ ಮುಂತಾದವು ಒಳಗೊಂಡಿರುತ್ತದೆ.</p>
	<p>
		ಒಂದು ಬಾಗಿನವನ್ನು ಗೌರಿ ದೇವತೆಗೆ ಅರ್ಪಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಉಳಿದ ಗೌರಿ ಬಾಗಿನಗಳನ್ನು ಮುತ್ತೈದೆಯರಿಗೆ ನೀಡಲಾಗುತ್ತದೆ.</p>
	<p>
		ಗೌರಿ ಹಬ್ಬದ ಇನ್ನೊಂದು ವಿಶೇಷ ತವರು ಮನೆಯವರು ಗೌರಿ ಹಬ್ಬದ ಮಂಗಳದ್ರವ್ಯವನ್ನು ತಮ್ಮ ಕುಟುಂಬದ ವಿವಾಹಿತ ಯುವತಿಯರಿಗೆ ಕಳಿಸುತ್ತಾರೆ.<br />
		<br />
		ಮಂಗಳದ್ರವ್ಯದ ಭಾಗವಾಗಿ ಹಣವನ್ನು ಕೂಡ ಕೆಲವರು ಕಳಿಸುತ್ತಾರೆ. ದಕ್ಷಿಣ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಹೋಳಿಗೆ, ಒಬ್ಬಟ್ಟು, ಪಾಯಸ, ಹುಗ್ಗಿ/ ಚಿತ್ರಾನ್ನ, ಬಜ್ಜಿ, ಕೋಸುಂಬರಿಯನ್ನು ಸಿದ್ಧಪಡಿಸಿ ದೇವರಿಗೆ ಅರ್ಪಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಭಗವಾನ್ ಗಣೇಶನ ಉತ್ಸವದಲ್ಲಿ ಕೂಡ ಈ ಆಚರಣೆ ಮುಂದುವರಿಯುತ್ತದೆ.<br />
		<br />
		<span style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳನ್ನು ಓದಲು ವೆಬ್‌ದುನಿಯಾ </span><a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(2, 78, 130); text-decoration: none; cursor: pointer; font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a><span style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;"> ಡೌನ್‍ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ </span></p>
</p>
<br />]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 04 Sep 2016 13:41:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Sun, 04 Sep 2016 14:26:08 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಜನ್ಮಾಷ್ಟಮಿ ವಿಶೇಷ: ಕೃಷ್ಣನೊಂದಿಗೆ ಬೆಸುಗೆ ಹೊಂದಿರುವ ಪುಣ್ಯ ಸ್ಥಳಗಳ ಪರಿಚಯ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/janmashtami-special-places-with-krishna-connect-116082400030_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/janmashtami-special-places-with-krishna-connect-116082400030_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-08/24/thumb/1_1/1472028598-2515.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-08/24/thumb/1_1/1472028598-2515.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಹಿಂದೂ ದೇವತೆಗಳಲ್ಲಿ ಕೃಷ್ಣನಿಗೆ ವಿಶಿಷ್ಟ ಸ್ಥಾನ. ಲೀಲಾಮಯಿ ಕೃಷ್ಣನದು ಸರ್ವರೂ ಇಷ್ಟಪಡುವ ಸರ್ವೋತ್ತಮ ವ್ಯಕ್ತಿತ್ವ. ಆತ ಧರೆಗೆ ಅವತರಿಸಿದ ಪುಣ್ಯದಿನದಂದು ಹಿಂದೂಗಳು ಶ್ರದ್ಧಾಪೂರ್ವಕವಾಗಿ ಕೃಷ್ಣಾಷ್ಟಮಿಯನ್ನು ಆಚರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ಬಾರಿ ಆಗಸ್ಟ್ 25ರಂದು ಬಂದಿದೆ ಕೃಷ್ಣ ಜಯಂತಿ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<strong>ಹಿಂದೂ ದೇವತೆಗಳಲ್ಲಿ ಕೃಷ್ಣನಿಗೆ ವಿಶಿಷ್ಟ ಸ್ಥಾನ. ಲೀಲಾಮಯಿ ಕೃಷ್ಣನದು ಸರ್ವರೂ ಇಷ್ಟಪಡುವ ಸರ್ವೋತ್ತಮ ವ್ಯಕ್ತಿತ್ವ. ಆತ ಧರೆಗೆ ಅವತರಿಸಿದ ಪುಣ್ಯದಿನದಂದು ಹಿಂದೂಗಳು ಶ್ರದ್ಧಾಪೂರ್ವಕವಾಗಿ ಕೃಷ್ಣಾಷ್ಟಮಿಯನ್ನು ಆಚರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ಬಾರಿ ಆಗಸ್ಟ್ 25ರಂದು ಬಂದಿದೆ ಕೃಷ್ಣ ಜಯಂತಿ.</strong></p>
<p>
	<br />
	<p style="float: left;width:100%;text-align:center;">
		<p style="position:relative;display: inline-block;color: #fff;">
			<img align="center" alt="" class="imgCont" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-08/24/full/1472028598-2515.jpg" style="border: 1px solid rgb(221, 221, 221); margin-right: 0px; z-index: 0; width: 600px; height: 337px;" title="" /></p>
	</p>
</p>
<p>
	ಕೃಷ್ಣನನ್ನು ಸ್ವಾಗತಿಸಿ, ವಿವಿಧ ಭಕ್ಷ್ಯಗಳನ್ನು ಆತನಿಗೆ ಸಮರ್ಪಿಸುವ ಮುನ್ನ ಆತನ ಜತೆಗೆ ಆಳವಾದ ಸಂಬಂಧವನ್ನು ಹೊಂದಿರುವ ಕೆಲ ಸ್ಥಳಗಳ ಬಗ್ಗೆ ತಿಳಿದುಕೊಳ್ಳೋಣ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	<strong>ಮಥುರಾ</strong>: ಇದು ಪರಮಾತ್ಮ ಕೃಷ್ಣ ಹುಟ್ಟಿದ ಸ್ಥಳ.  ಕೃಷ್ಣನ ತಂದೆ-ತಾಯಿಗಳಾದ ವಸುದೇವ ಮತ್ತು ದೇವಕಿಯ ಮದುವೆಯ ದಿನ ಆಕಾಶವಾಣಿಯೊಂದು ನಿನ್ನ ತಂಗಿಯ ಮಗನಿಂದಲೇ ನಿನಗೆ ಸಾವು ಸಂಭವಿಸಲಿದೆ ಎಂದು ಆತನ ಮಾವ, ಮಥುರಾದ ಅರಸ ಕಂಸನನ್ನುದ್ದೇಶಿಸಿ ಭವಿಷ್ಯವನ್ನು ನುಡಿದಿತ್ತು. ಇದರಿಂದ ಭಯಗೊಂಡ ಆತ ತಂಗಿ ಮತ್ತು ಭಾವನನ್ನು ಸೆರೆಮನೆಯೊಳಗಿಟ್ಟು ಅವರಿಗೆ ಜನಿಸಿದ ಮಕ್ಕಳನ್ನು ಒಂದರ ಹಿಂದೆ ಒಂದರಂತೆ ಕೊಲ್ಲುತ್ತಿದ್ದ. ಮಥುರಾದ ಈ ಸೆರೆಮನೆಯಲ್ಲಿಯೇ ವಸುದೇವ- ದೇವಕಿಯರ  8ನೇ ಮಗುವಾಗಿ ಕೃಷ್ಣ ಹುಟ್ಟಿದ. </p>
<p>
	 </p>
<p>
	<strong>ಗೋಕುಲ</strong>: ದೈವ ಸಂಕಲ್ಪದಂತೆ ಕೃಷ್ಣನ ತಂದೆ ವಸುದೇವನಿಗೆ ಕಟ್ಟಿದ್ದ ಎಲ್ಲ ಕಬ್ಬಿಣದ ಸಂಕೋಲೆಗಳು ಮುರಿದು ಹೋಗಿ, ಸೆರೆಮನೆ ದ್ವಾರ ತೆರೆಯಿತು. ಮಗುವನ್ನು ಬುಟ್ಟಿಯಲ್ಲಿಟ್ಟು ತಲೆಯ ಮೇಲೆ ಹೊತ್ತು ಸಾಗಿದ ಆತನಿಗೆ ಯಮುನಾ ನದಿಯೂ ದಾರಿ ಬಿಟ್ಟುಕೊಟ್ಟಿತು. ಗೋಕುಲದಲ್ಲಿದ್ದ ನಂದ ಎಂಬ ಗೋಪಾಲಕನ ನಿವಾಸಕ್ಕೆ ಹೋದ ವಸುದೇವ ನವಜಾತ ಕೃಷ್ಣನನ್ನು ನಂದನ ಪತ್ನಿ ಯಶೋಧೆಯ ಮಡಿಲಲ್ಲಿಟ್ಟು, ಆಕೆಗೆ ಆಗ ತಾನೇ ಜನಿಸಿದ ಹೆಣ್ಣುಮಗುವನ್ನು ಎತ್ತಿಕೊಂಡು ಮರಳಿದ. ಇಲ್ಲಿಯೇ ಕೃಷ್ಣ ತನ್ನ ಬಾಲ ಲೀಲಿಗಳನ್ನು ತೋರಿಸಿದ್ದು. </p>
<p>
	 </p>
<p>
	<strong>ವೃಂದಾವನ</strong>: ಗೋಪಾಲಕ ಗುಂಪಿನ ನಾಯಕನಾಗಿದ್ದ ನಂದನ ಮನೆಯಲ್ಲಿ ಕೃಷ್ಣ ತನ್ನ ಬಾಲ್ಯವನ್ನು ಕಳೆದ. ಗೋವುಗಳನ್ನು ಮೇಯಿಸುತ್ತ, ತನ್ನ ಸ್ನೇಹಿತರ ಜತೆ ಆಟವಾಡುತ್ತ ಬೆಳೆಯತೊಡಗಿದ. ಕೃಷ್ಣ ತನ್ನ ಕಿರು ಬೆರಳಲ್ಲಿ ಎತ್ತಿದ ಗೋವರ್ಧನ ಪರ್ವತ ಇರುವುದು ಈ ವೃಂದಾವನದ ಹತ್ತಿರವೇ. ಇಂದಿಗೂ ನಾವು ಈ ಪರ್ವತದ ಅವಶೇಷಗಳನ್ನು ನೋಡಬಹುದು. </p>
<p>
	 </p>
<p>
	<strong>ದ್ವಾರಕಾ</strong>: ಕ್ರೂರಿ ಮಾವ ಕಂಸನನ್ನು ಸಂಹರಿಸಿದ ಬಳಿಕ ಕೃಷ್ಣ ತನ್ನ ಬಂಧುಬಾಂಧವರಾದ ಯಾದವರೊಂದಿಗೆ ದ್ವಾರಕೆಗೆ ತೆರಳಿ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯ ಕಟ್ಟಿಕೊಂಡು ಆಳಿದ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	<strong>ಕುರುಕ್ಷೇತ್ರ</strong>: ಅರ್ಜುನನ ಸಾರಥಿಯಾಗಿ ಕುರುಕ್ಷೇತ್ರ ಯುದ್ಧದಲ್ಲಿ ಪಾಲ್ಗೊಂಡು ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿ ಎನ್ನಿಸಿಕೊಂಡ ಕೃಷ್ಣ ಇಲ್ಲಿಯೇ ಮಾನವ ಕುಲಕ್ಕೆ  &#39;ಭಗವದ್ಗೀತೆ&#39; ಎಂಬ ದಿವ್ಯ ಉಪದೇಶಾಮೃತವನ್ನು ಉಡುಗೊರೆಯಾಗಿ ನೀಡಿದ. </p>
<p>
	 </p>
<p>
	<strong>ವೇರಾವಲ್/ಸೋಮನಾಥ್</strong>: ಪವಿತ್ರ ನಗರ ಸೋಮನಾಥದ ಬಳಿಯ ವೇರಾವಲ್ ಹತ್ತಿರವಿರುವ ಪ್ರಭಾಸ್ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ ಬಳಿ ಭಾಲ್ಕಾ ತೀರ್ಥವಿದೆ. ಈ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿಯೇ ಬೇಟೆಗಾರನೊಬ್ಬ ಪ್ರಯೋಗಿಸಿದ ಬಾಣ ಕೃಷ್ಣನ ಎಡ ಕಾಲಿಗೆ ತಗುಲಿತು. ಅಲ್ಲಿಯೇ ಕೃಷ್ಣ ತನ್ನ ದೇಹವನ್ನು ತ್ಯಜಿಸಿ ವೈಕುಂಠಕ್ಕೆ ಮರಳಿದ. <br />
	<br />
	<span style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳನ್ನು ಓದಲು ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ </span><a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(2, 78, 130); text-decoration: none; cursor: pointer; font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a><span style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;"> ಡೌನ್‍ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ.</span></p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Wed, 24 Aug 2016 14:16:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Thu, 25 Aug 2016 11:10:14 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>Jaya</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಗವಿಗಂಗಾಧರೇಶ್ವರ: ಪ್ರಾಚೀನ ಶಿಲ್ಪಿಗಳ ವಾಸ್ತುಶಾಸ್ತ್ರ ಜ್ಞಾನಕ್ಕೆ ನಿದರ್ಶನ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/gavi-gangadhareshwara-temple-is-situated-in-the-locality-of-gavipuram-116080900043_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/gavi-gangadhareshwara-temple-is-situated-in-the-locality-of-gavipuram-116080900043_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-08/09/thumb/1_1/1470754210-5756.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-08/09/thumb/1_1/1470754210-5756.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಗವಿ ಗಂಗಾಧರೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯವು ಬೆಂಗಳೂರಿನ ಗವಿಪುರಂ ಗುಟ್ಟಹಳ್ಳಿಯಲ್ಲಿ ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ. ಸಿಟಿ ಮಾರುಕಟ್ಟೆಯಿಂದ ಕೇವಲ 6 ಕಿಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಗವಿಪುರಂ ಗುಹಾ ದೇವಾಲಯ ಅಥವಾ ಗವಿ ಗಂಗಾಧರೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯವು ಭಾರತದ ಶಿಲಾ ಕೆತ್ತನೆಯ ವಾಸ್ತುಶಾಸ್ತ್ರಕ್ಕೆ ನಿದರ್ಶನವಾಗಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;clear: both;">
		<p style="position:relative;display: inline-block;color: #fff;">
			<img align="" alt="" class="imgCont" height="200" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-08/09/full/1470754210-5756.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="" width="230" /></p>
	</p>
	ಗವಿ ಗಂಗಾಧರೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯವು ಬೆಂಗಳೂರಿನ ಗವಿಪುರಂ ಗುಟ್ಟಹಳ್ಳಿಯಲ್ಲಿ ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ. ಸಿಟಿ ಮಾರುಕಟ್ಟೆಯಿಂದ ಕೇವಲ 6 ಕಿಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಗವಿಪುರಂ ಗುಹಾ ದೇವಾಲಯ ಅಥವಾ ಗವಿ ಗಂಗಾಧರೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯವು ಭಾರತದ ಶಿಲಾ ಕೆತ್ತನೆಯ ವಾಸ್ತುಶಾಸ್ತ್ರಕ್ಕೆ ನಿದರ್ಶನವಾಗಿದೆ.<br />
	<br />
	ದೇವಾಲಯದ ಆವರಣದಲ್ಲಿ ಕೆಲವು ನಿಗೂಢ ಕಲ್ಲಿನ ತಟ್ಟೆಗಳ ಜತೆಗೆ ವರ್ಷದ ಒಂದು ನಿರ್ದಿಷ್ಟ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ಸೂರ್ಯನ ಬೆಳಕು ಗರ್ಭಗುಡಿಯೊಳಗೆ ಪ್ರವೇಶಿಸುವಂತಹ ನಿಖರ ಯೋಜನೆಯಿಂದ ಗವಿ ಗಂಗಾಧರೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯ ಜನಪ್ರಿಯವಾಗಿದೆ.<br />
	 </p>
<p>
	ಗವಿ ಗಂಗಾಧರೇಶ್ವರ ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರಾಚೀನ ದೇವಾಲಯವಾಗಿದ್ದು, ಬಹುಶಃ 9ನೇ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ ಬೃಹತ್ ಗಾತ್ರದ ಕಲ್ಲಿನಿಂದ ಕೆತ್ತಲಾಗಿದೆ. ಈ ದೇವಾಲಯವು ಭಗವಾನ್ ಶಿವನಿಗೆ ಅರ್ಪಿತವಾಗಿದ್ದು, ಶಿವಲಿಂಗ ಮುಖ್ಯ ಮೂರ್ತಿಯಾಗಿದೆ. ದೇವಾಲಯದ ಮುಂಭಾಗದಲ್ಲಿ ಭಗವಾನ್ ಶಿವನ ವಾಹನ ನಂದಿ ಕೆತ್ತನೆಯನ್ನು ಕಾಣಬಹುದು.<br />
	 </p>
<p>
	ಮುಖ್ಯ ದ್ವಾರಕ್ಕೆ ಎಡಭಾಗದಲ್ಲಿ ಶಕ್ತಿ ಗಣಪತಿಯ ಮೂರ್ತಿಯಿದ್ದು, 12 ಕೈಗಳಿಂದ ಕೂಡಿದೆ. ಆವರಣದಲ್ಲಿ ನಾಲ್ಕು ಸ್ತಂಭಗಳಿದ್ದು, ಡಮರು ಮತ್ತು ತ್ರಿಶೂಲ ಮತ್ತು ಎರಡು ಫ್ಯಾನ್‌ಗಳಿವೆ.<br />
	 </p>
<p>
	ಅಗ್ನಿ ದೇವರ ಅಪರೂಪದ ಮೂರ್ತಿ ಇಡೀ ದಕ್ಷಿಣ ಭಾರತದಲ್ಲೇ ವಿಶಿಷ್ಟವಾಗಿದೆ. ಅಗ್ನಿ ದ್ವಿಶಿರಗಳಿಂದ ಕೂಡಿದ್ದು, ಏಳು ಕೈಗಳು ಮತ್ತು ಮೂರು ಕಾಲುಗಳಿವೆ. ಈ ದೇವರನ್ನು ಪೂಜಿಸುವುದರಿಂದ ಕಣ್ಣಿನ ಸಮಸ್ಯೆಗಳು ನಿವಾರಣೆಯಾಗುತ್ತದೆಂದು ನಂಬಲಾಗಿದೆ. ಮಕರ ಸಂಕ್ರಾಂತಿಯ ಜನವರಿ 14 ಅಥವಾ 15ರಂದು ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಅಪಾರ ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಾರೆ. ಅದೊಂದು ವಿಶೇಷ ಸಂದರ್ಭವಾಗಿದ್ದು, ಸೂರ್ಯನ ಕಿರಣಗಳು ಶಿವಲಿಂಗದ ಮೇಲೆ ನೇರವಾಗಿ ಒಂದು ಗಂಟೆಯ ಕಾಲ ಬೀಳುತ್ತದೆ.<br />
	 </p>
<p>
	ಮಂದಿರದ ಹೊರಗೆ ಕಲ್ಲಿನಿಂದ ಕೆತ್ತಿದ ನಂದಿಯ ಕೊಂಬುಗಳ ನಡುವೆ ಸೂರ್ಯನ ಕಿರಣಗಳು ತೂರಿ ನೇರವಾಗಿ ಶಿವಲಿಂಗದ ಮೇಲೆ ಬೀಳುವಂತೆ ಮಾಡಿದ ಪ್ರಾಚೀನ ಶಿಲ್ಪಿಗಳ ವಾಸ್ತುಶಾಸ್ತ್ರ ಮತ್ತು ಖಗೋಳಶಾಸ್ತ್ರದ ಜ್ಞಾನಕ್ಕೆ ನಿದರ್ಶನವಾಗಿದೆ. </p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Tue, 09 Aug 2016 20:10:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 09 Aug 2016 20:21:15 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಕೂಡಲಸಂಗಮದಲ್ಲಿ 850 ವರ್ಷ ಪ್ರಾಚೀನ ಸಂಗಮೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/sangameshwara-temple-in-koodalasangama-116080400029_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/sangameshwara-temple-in-koodalasangama-116080400029_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-08/04/thumb/1_1/1470298577-2554.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-08/04/thumb/1_1/1470298577-2554.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಐಹೊಳೆಯಿಂದ 35 ಕಿಮೀ ದೂರವಿರುವ ಕೂಡಲಸಂಗಮ ಬಾಗಲಕೋಟೆ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿ ಜನಪ್ರಿಯ ಯಾತ್ರಾಸ್ಥಳ. ಕೂಡಲಸಂಗಮವು 850 ವರ್ಷಗಳಷ್ಟು ಪ್ರಾಚೀನವಾದ ಸಂಗಮೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಪ್ರಸಿದ್ಧವಾಗಿದ್ದು, ಭಗವಾನ್ ಶಿವನಿಗೆ ಅರ್ಪಿತವಾದ ಕೂಡಲಸಂಗಮೇಶ್ವರ ಎಂದು ಹೆಸರಾಗಿದೆ. 12ನೇ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ ನಿರ್ಮಿಸಿದ ಈ ದೇವಾಲಯವು ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;clear: both;">
		<p style="position:relative;display: inline-block;color: #fff;">
			<img align="" alt="" class="imgCont" height="188" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-08/04/full/1470298577-2554.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="" width="250" /></p>
	</p>
	ಐಹೊಳೆಯಿಂದ 35 ಕಿಮೀ ದೂರವಿರುವ ಕೂಡಲಸಂಗಮ ಬಾಗಲಕೋಟೆ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿ ಜನಪ್ರಿಯ ಯಾತ್ರಾಸ್ಥಳ. ಕೂಡಲಸಂಗಮವು 850 ವರ್ಷಗಳಷ್ಟು ಪ್ರಾಚೀನವಾದ ಸಂಗಮೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಪ್ರಸಿದ್ಧವಾಗಿದ್ದು, ಭಗವಾನ್ ಶಿವನಿಗೆ ಅರ್ಪಿತವಾದ ಕೂಡಲಸಂಗಮೇಶ್ವರ ಎಂದು ಹೆಸರಾಗಿದೆ. 12ನೇ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ ನಿರ್ಮಿಸಿದ ಈ ದೇವಾಲಯವು ಕೃಷ್ಣಾ ನದಿ ದಂಡೆಯಲ್ಲಿದ್ದು, ಅನೇಕ ಬಾರಿ ನವೀಕರಿಸಲಾಗಿದೆ.<br />
	<br />
	ದ್ರಾವಿಡ ಶೈಲಿಯಲ್ಲಿ ಈ ದೇವಾಲಯ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದ್ದು, ಪ್ರವೇಶದ್ವಾರದಲ್ಲಿ ದೊಡ್ಡ ಮಂದಿರದ ಗೋಪುರವಿದೆ. ಮುಖ್ಯ ದೇವಾಲಯವು ಮುಖಮಂಟಪ, ನವರಂಗ ಮತ್ತು ಗರ್ಭಗುಡಿಯಿಂದ ಕೂಡಿದೆ. ಗರ್ಭಗೃಹದ ಬಾಗಿಲಿನ ಚೌಕಟ್ಟನ್ನು ಹೂವಿನ ವಿನ್ಯಾಸಗಳು ಮತ್ತು ಪ್ರಾಣಿಗಳ ಚಿತ್ರಗಳಿಂದ ಕೆತ್ತಲಾಗಿದೆ.<br />
	 </p>
<p>
	ದೇವಾಲಯದ ಮುಂದೆ ನದಿ ಮಧ್ಯದಲ್ಲಿ ಸಣ್ಣ ಕಲ್ಲಿನ ಮಂಟಪವಿದ್ದು ಅದರಲ್ಲಿ ಶಿವಲಿಂಗವಿದೆ. ಸಿಮೆಂಟ್ ಕಾಂಕ್ರೀಟ್ ಒಣ ಬಾವಿಯನ್ನು ಅದರ ಸುತ್ತ ಶಿವಲಿಂಗ ಮುಳುಗದಂತೆ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ. ಈ ಸ್ಥಳವು ವಿಶ್ವಗುರು ಬಸವಣ್ಣನಿಗೆ ಸಂಬಂಧಿಸಿದ್ದು, ಕೂಡಲಸಂಗಮದಲ್ಲಿ ಅವರ ಸಮಾಧಿಯಿದೆ.<br />
	 </p>
<p>
	ಕೂಡಲಸಂಗಮದಲ್ಲಿ ನೋಡಬಹುದಾದ ಇನ್ನಿತರ ಸ್ಥಳಗಳು ಬಸವ ಧರ್ಮ ಪೀಠದ ಆವರಣ, 6000 ಆಸನ ಸಾಮರ್ಥ್ಯದ ಸಭಾ ಭವನ, 200 ಅಡಿ ಎತ್ತರದ ದುಂಡಗಿನ ಬಸವ ಗೋಪುರ ಮತ್ತು ಮ್ಯೂಸಿಯಂ.  ಕೂಡಲಸಂಗಮದಿಂದ 15 ಕಿಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿ ಆಲಮಟ್ಟಿ ಅಣೆಕಟ್ಟು ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ.</p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Thu, 04 Aug 2016 13:34:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Thu, 04 Aug 2016 13:46:57 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ದಟ್ಟವಾದ ಕಾಡುಗಳ ಮಧ್ಯೆ ನೆಲೆಗೊಂಡ ಮಲೆ ಮಹದೇಶ್ವರ ಬೆಟ್ಟ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/male-mahadeshwara-hills-116080300045_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/male-mahadeshwara-hills-116080300045_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-08/03/thumb/1_1/1470218380-178.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-08/03/thumb/1_1/1470218380-178.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮೈಸೂರಿನಿಂದ 135 ಕಿಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿ, ಹೋಗೇನಕಲ್‌ನಿಂದ 98ಕಿಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಮತ್ತು ಬೆಂಗಳೂರಿನಿಂದ 209 ಕಿಮೀ ದೂರವಿರುವ ಮಲೆ ಮಹದೇಶ್ವರ ಬೆಟ್ಟವು ಚಾಮರಾಜನಾಗರದ ಕೊಳ್ಳೆಗಾಲದ ಪೂರ್ವಭಾಗದಲ್ಲಿರುವ ಪವಿತ್ರ ಯಾತ್ರಾ ಸ್ಥಳ. ಸುಮಾರು 3000 ಅಡಿ ಎತ್ತರದಲ್ಲಿ ಇದು ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ. ಮಲೆ ಮಹದೇಶ್ವರ ಬೆಟ್ಟ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;clear: both;">
		<p style="position:relative;display: inline-block;color: #fff;">
			<img align="" alt="" class="imgCont" height="180" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-08/03/full/1470218380-178.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="" width="240" /></p>
	</p>
	ಮೈಸೂರಿನಿಂದ 135 ಕಿಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿ, ಹೋಗೇನಕಲ್‌ನಿಂದ 98ಕಿಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಮತ್ತು ಬೆಂಗಳೂರಿನಿಂದ 209 ಕಿಮೀ ದೂರವಿರುವ ಮಲೆ ಮಹದೇಶ್ವರ ಬೆಟ್ಟವು ಚಾಮರಾಜನಾಗರದ ಕೊಳ್ಳೆಗಾಲದ ಪೂರ್ವಭಾಗದಲ್ಲಿರುವ ಪವಿತ್ರ ಯಾತ್ರಾ ಸ್ಥಳ. ಸುಮಾರು 3000 ಅಡಿ ಎತ್ತರದಲ್ಲಿ ಇದು ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ. ಮಲೆ ಮಹದೇಶ್ವರ ಬೆಟ್ಟ ಸುತ್ತಲೂ ದಟ್ಟವಾದ ಕಾಡುಗಳಿಂದ ಆವರಿಸಿದ್ದು, ಮಹದೇಶ್ವರನಿಗೆ ಮುಡಿಪಾದ ಮಲೈ ಮಹದೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಹೆಸರಾಗಿದೆ.<br />
	 </p>
<p>
	ಪ್ರಾಚೀನ ಮತ್ತು ಪವಿತ್ರ ಮಲೆ ಮಹದೇಶ್ವರ ಅತ್ಯಂತ ಜನಪ್ರಿಯ ಶೈವ ಯಾತ್ರಾಸ್ಥಳವಾಗಿದೆ. ದೇವಾಲಯವು ಪೂರ್ವಘಟ್ಟದ 77 ಬೆಟ್ಟಗಳಿಂದ ಸುತ್ತುವರಿದಿದೆ. ಕರ್ನಾಟಕ ಮತ್ತು ತಮಿಳುನಾಡಿದ ಯಾತ್ರಿಗಳು ಅಪಾರ ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ. </p>
<p>
	ಮಹದೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ಕುರುಬ ಗೌಡ ಭೂಮಾಲೀಕರಾದ ಜುಂಜೆ ಗೌಡ ನಿರ್ಮಿಸಿದ್ದರು. ಮಹದೇಶ್ವರ ಭಗವಾನ್ ಶಿವನ ಅವತಾರವೆಂದು ನಂಬಲಾಗಿದೆ.<br />
	<br />
	ಸಂತ ಮಹದೇಶ್ವರ 15ನೇ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ ಪ್ರಾಯಶ್ಚಿತಕ್ಕಾಗಿ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಆಗಮಿಸಿ ಮಂದಿರದ ಗರ್ಭಗುಡಿಯಲ್ಲಿ ಲಿಂಗದ ರೂಪದಲ್ಲಿ ಈಗಲೂ ಪ್ರಾಯಶ್ಚಿತ ನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತಿದ್ದಾರೆಂದು ನಂಬಲಾಗಿದೆ. ಮಲೆ ಮಹದೇಶ್ವರ ಸ್ವಾಮಿ ಪುಲಿ ವಾಹನ ಎಂಬ ಹುಲಿಯ ಸವಾರಿ ಮಾಡುತ್ತಿದ್ದು, ಬೆಟ್ಟದಲ್ಲಿ ಅನೇಕ ಪವಾಡಗಳನ್ನು ಮಾಡಿ ಅಲ್ಲಿ ವಾಸಿಸುತ್ತಿದ್ದ ಜನರನ್ನು, ಸಂತರನ್ನು ರಕ್ಷಿಸಿದ್ದ ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ. </p>
<p>
	 ಈ ಸ್ಥಳವು ಪ್ರಕೃತಿ ಸೌಂದರ್ಯಕ್ಕೆ ಕೂಡ ಹೆಸರಾಗಿದ್ದು, ಕಾವೇರಿ ಮತ್ತು ಪಾಲಾರ್ ನದಿಗಳಿಂದ ಸುತ್ತುವರಿದ ದಟ್ಟವಾದ ಕಾಡಿನಲ್ಲಿದೆ.<br />
	<br />
	<span style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ </span><a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(2, 78, 130); text-decoration: none; cursor: pointer; font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a><span style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;"> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ.</span></p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Wed, 03 Aug 2016 15:27:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Wed, 03 Aug 2016 15:32:11 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ವಡೋದರ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/vadodara-kashi-vishwanath-mandir-116071900054_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/vadodara-kashi-vishwanath-mandir-116071900054_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-07/19/thumb/1_1/1468944004-5885.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-07/19/thumb/1_1/1468944004-5885.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಈ ಬಾರಿಯ ನಮ್ಮ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಗುಜರಾತ್‌ನ ವಡೋದರದಲ್ಲಿರುವ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ಸಯಾಜಿ ರಾವ್ ಗಾಯಕ್ವಾಡ್ ಆಡಳಿತಾವಧಿಯಲ್ಲಿ ಸುಮಾರು 120 ವರ್ಷಗಳ ಹಿಂದೆ ಈ ಐತಿಹಾಸಿಕ ಮಂದಿರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಯಿತು.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" height="150" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-07/19/full/1468944004-5885.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="kashi temple" width="150" /></p>
	ಭೀಕಾ ಶರ್ಮಾ </p>
<p>
	 </p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಈ ಬಾರಿಯ ನಮ್ಮ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಗುಜರಾತ್‌ನ ವಡೋದರದಲ್ಲಿರುವ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ಸಯಾಜಿ ರಾವ್ ಗಾಯಕ್ವಾಡ್ ಆಡಳಿತಾವಧಿಯಲ್ಲಿ ಸುಮಾರು 120 ವರ್ಷಗಳ ಹಿಂದೆ ಈ ಐತಿಹಾಸಿಕ ಮಂದಿರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಯಿತು.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಕಾಲಾನಂತರದಲ್ಲಿ, ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಸ್ವಾಮಿ ವಲ್ಲಭ ರಾವ್‌ಜಿಗೆ ಹಸ್ತಾಂತರಿಸಲಾಯಿತು. ಅವರ ಬಳಿಕ ಸ್ವಾಮಿ ಚಿದಾನಂದ ಸರಸ್ವತಿಯವರ ಅಧೀನಕ್ಕೆ ಬಂದ ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಅವರು 1948ರಲ್ಲಿ ಜೀರ್ಣೋದ್ಧಾರ ಮಾಡಿದರು. ಅವರು ದೈವಾಧೀನರಾದನಂತರ ಮಂದಿರವನ್ನು ಟ್ರಸ್ಟ್ ಒಂದಕ್ಕೆ ಹಸ್ತಾಂತರಿಸಲಾಯಿತು.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಪಟ್ಟಣದ ಗಾಯಕ್ವಾಡ್ ಅರಮನೆಯ ಎದುರು ಈ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥನ ಭವ್ಯ ಮಂದಿರವಿದೆ. ಪ್ರವೇಶ ದ್ವಾರವಂತೂ ಕೆತ್ತನೆಗಳಿಂದಾಗಿ ತುಂಬಾ ಗಮನ ಸೆಳೆಯುತ್ತದೆ. ದ್ವಾರದ ಎದುರು ಕರಿ ಶಿಲೆಯಲ್ಲಿ ಕೆತ್ತಲಾದ ನಂದಿಯ ವಿಗ್ರಹವಂತೂ ನೋಡಲು ಆಕರ್ಷಕವಾಗಿದೆ. ನಂದಿಯ ಸಮೀಪದಲ್ಲೇ ಕೂರ್ಮದ ಪ್ರತಿಮೆ ಕೂಡ ಇದೆ. ಇದು ಸಮೃದ್ಧಿ ಮತ್ತು ಅದೃಷ್ಟದ ಸಂಕೇತ. ನಂದಿಯ ಎರಡೂ ಪಾರ್ಶ್ವಗಳ ದ್ವಾರದ ಮೂಲೆಗಳಲ್ಲಿ ಸ್ವಾಮಿ ವಲ್ಲಭ ರಾವ್ ಹಾಗೂ ಸ್ವಾಮಿ ಚಿದಾನಂದಜಿ ಅವರ ಪ್ರತಿಮೆಗಳಿವೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಎರಡು ಭಾಗಗಳಿವೆ. ಮೊದಲ ಭಾಗವು ದೊಡ್ಡ ಸದನವನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು, ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ಪ್ರಾರ್ಥನೆ, ಸತ್ಸಂಗಗಳಿಗೆ ಇಲ್ಲಿ ಸೇರುತ್ತಾರೆ. ಎರಡನೇ ಭಾಗ ಶ್ವೇತ ಶಿಲೆಯಲ್ಲಿ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿರುವ ಗರ್ಭ ಗೃಹ. ಮಂದಿರದ ಕಂಬ ಕಂಬಗಳಲ್ಲಿ ಬೇರೆ ಬೇರೆ ದೇವ-ದೇವಿಯರ ವಿಗ್ರಹಗಳನ್ನು ಕೆತ್ತಲಾಗಿದೆ. ಮಂದಿರದ ಚಾವಣಿಯಂತೂ ಅತ್ಯಾಕರ್ಷಕ ಕೆತ್ತನೆಗಳನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು ಪ್ರತಿಯೊಬ್ಬರ ಗಮನ ಸೆಳೆಯುತ್ತದೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಗರ್ಭಗುಡಿಯ ಮಧ್ಯಭಾಗದಲ್ಲಿರುವ ಶಿವಲಿಂಗದ ತಳ ಭಾಗವನ್ನು ಬೆಳ್ಳಿಯಿಂದ ಮುಚ್ಚಲಾಗಿದೆ. ಈ ಭಾಗದ ಬೇರೆ ದೇವಸ್ಥಾನಗಳಲ್ಲಿರುವಂತೆ ಶಿವಲಿಂಗ ಸ್ಪರ್ಶಿಸಲು ಭಕ್ತರಿಗೆ ಮುಕ್ತ ಅವಕಾಶವಿಲ್ಲ. ಶಿವಲಿಂಗಕ್ಕೆ ಹಾಲು ಮತ್ತು ಜಲಾಭಿಷೇಕ ಮಾಡಲು ವಿಶೇಷ ವ್ಯವಸ್ಥೆಗಳನ್ನು ಏರ್ಪಡಿಸಲಾಗಿದೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ದೇವಸ್ಥಾನದ ಪ್ರಾಂಗಣದಲ್ಲಿ, ಮತ್ತೆರಡು ಗುಡಿಗಳಿವೆ - ಕಾಶಿವಿಶ್ವನಾಥ ಹನುಮಾನ್ ಹಾಗೂ ಸೋಮನಾಥ ಮಹಾದೇವ ಮಂದಿರಗಳು. ಮತ್ತೊಂದು ಗುಡಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ವಾಮಿ ಚಿದಾನಂದ ಸರಸ್ವತಿ ಅವರ ಪಾದುಕೆಗಳನ್ನು ಇರಿಸಲಾಗಿದೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಶ್ರಾವಣ ಮಾಸದಲ್ಲಿ ಇಲ್ಲಿ ಉತ್ಸವ ನಡೆಯುತ್ತಿದ್ದು, ಲಕ್ಷಾಂತರ ಮಂದಿ ಭಕ್ತರು ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ. ತ್ರಯೋದಶಿಯಂದು ಇಲ್ಲಿ ವಿಶೇಷ ಪೂಜಾದಿಗಳು ನಡೆಯುತ್ತವೆ. ಯಾತ್ರಿಗಳಿಗೆ ಮತ್ತು ಸಂತರಿಗೆ ಆಹಾರ ಮತ್ತು ವಸತಿ ವ್ಯವಸ್ಥೆಯನ್ನು ಮಂದಿರದ ಟ್ರಸ್ಟ್ ಉಚಿತವಾಗಿಯೇ ಕಲ್ಪಿಸಿಕೊಡುತ್ತದೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ: </p>
<p>
	 </p>
<p>
	ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: ವಡೋದರವು ಗುಜರಾತ್ ರಾಜಧಾನಿ ಗಾಂಧಿನಗರದಿಂದ 115 ಕಿ.ಮೀ. ಹಾಗೂ ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ನಿಂದ 130 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: ದೆಹಲಿ - ಮುಂಬಯಿ ರೈಲು ಮಾರ್ಗದ ಪ್ರಮುಖ ನಿಲ್ದಾಣಗಳಲ್ಲಿ ವಡೋದರ ಕೂಡ ಒಂದಾಗಿದ್ದು, ದೇಶದ ವಿವಿಧೆಡೆಗಳಿಂದ ಇಲ್ಲಿಗೆ ನೇರ ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕವಿದೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ವಿಮಾನ ಮಾರ್ಗ: ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವಿರುವುದು 130 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ನಲ್ಲಿ.</p>
<p>
	<br />
	ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ <a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ.</p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Tue, 19 Jul 2016 21:29:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 19 Jul 2016 21:31:11 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>Rajesh patil</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಅಹಮದಾಬಾದಿನ ಜಗನ್ನಾಥ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ahamadabad-jagannath-temple-116071900053_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ahamadabad-jagannath-temple-116071900053_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-07/19/thumb/1_1/1468943718-6285.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-07/19/thumb/1_1/1468943718-6285.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಸಂಪತ್ತು ಮತ್ತು ಸೌಂದರ್ಯಕ್ಕಾಗಿ ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದೆ ಅಹಮದಾಬಾದಿನಲ್ಲಿರುವ ಶ್ರೀ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವಾಲಯ. ಇದು ನಗರದ ಜಮಲ್‌ಪುರ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿದ್ದು, ಅಹಮದಾಬಾದ್ ಪಟ್ಟಣದ ವೈಭವದ ಸಂಕೇತವೂ ಆಗಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" height="150" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-07/19/full/1468943718-6285.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="jagannath temple" width="150" /></p>
	ಸಂಪತ್ತು ಮತ್ತು ಸೌಂದರ್ಯಕ್ಕಾಗಿ ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದೆ ಅಹಮದಾಬಾದಿನಲ್ಲಿರುವ ಶ್ರೀ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವಾಲಯ. ಇದು ನಗರದ ಜಮಲ್‌ಪುರ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿದ್ದು, ಅಹಮದಾಬಾದ್ ಪಟ್ಟಣದ ವೈಭವದ ಸಂಕೇತವೂ ಆಗಿದೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಸುಮಾರು 150 ವರ್ಷಗಳ ಹಿಂದೆ ಈ ದೇವಳದ ನಿರ್ಮಾಣವಾಯಿತು. ಇಲ್ಲಿನ ಸಂತ ನರಸಿಂಗದಾಸಜಿ ಎಂಬವರ ಕನಸಿನಲ್ಲಿ ಕಾಣಿಸಿಕೊಂಡ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವನು, ತನ್ನ ಸಹೋದರ ಬಲದೇವ ಮತ್ತು ಸಹೋದರಿ ಸುಭದ್ರೆ ಸಹಿತವಾಗಿ ತನಗೊಂದು ಆಲಯ ಕಟ್ಟಿಸುವಂತೆ ಕೋರಿಕೊಂಡನು ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ. ಈ ಕನಸಿನ ಬಗ್ಗೆ ಗ್ರಾಮಸ್ಥರಿಗೆಲ್ಲಾ ತಿಳಿಸಿದ ಸಂತ ನರಸಿಂಗದಾಸಜಿ ಅವರು, ಸಂತೋಷದಿಂದಲೇ ಈ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದರು.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಜಗನ್ನಾಥನು ಆ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಯಾದ ಬಳಿಕ ಆ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಶಾಂತಿ, ಸಮೃದ್ಧಿಯುಂಟಾಯಿತು. ಇಲ್ಲಿರುವ ಜಗನ್ನಾಥ, ಬಲದೇವ ಮತ್ತು ಸುಭದ್ರೆಯರ ಮೂರ್ತಿಗಳು ಅತ್ಯಂತ ಆಕರ್ಷಕವಾಗಿದ್ದು, ಭಕ್ತರ ಕಣ್ಮನ ಸೆಳೆಯುತ್ತಿದೆ. 1878ರಿಂದೀಚೆಗೆ ಈ ದೇವಳದಿಂದ ಹೊರಡುವ ಮೆರವಣಿಗೆಯು ಆ ಬಳಿಕ ಸಂಪ್ರದಾಯವಾಗಿಯೇ ರೂಪುಗೊಂಡಿತ್ತು. ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಮಂದಿರವು ಸಕಲ ರೀತಿಯಲ್ಲೂ ಅಲಂಕೃತವಾಗಿರುತ್ತದೆ ಮತ್ತು ಈ ಮೆರವಣಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಪಾಲ್ಗೊಳ್ಳಲು ಅವಕಾಶ ದೊರೆಯುವವರೆಲ್ಲರೂ ತಾವು ತುಂಬಾ ಅದೃಷ್ಟವಂತರು ಎಂಬ ಭಾವನೆ ಹೊಂದಿರುತ್ತಾರೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ರಾಂಚೋರ್, ಮಕಾನ್ ಚೋರ್ ಎಂಬ ಘೋಷಣೆಗಳೊಂದಿಗೆ ಈ ಮೆರವಣಿಗೆಯು ಮುಂದುವರಿಯುತ್ತದೆ. ಇದನ್ನು ನೋಡಲೆಂದೇ ದೂರದೂರುಗಳಿಂದ ಭಕ್ತಜನರು ಇಲ್ಲಿಗಾಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ಕಾರಣದಿಂದ ಕಟ್ಟು ನಿಟ್ಟಿನ ಭದ್ರತಾ ಕ್ರಮಗಳನ್ನೂ ಕೈಗೊಳ್ಳಲಾಗುತ್ತದೆ. ಮೆರವಣಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಸಾಗುವ ದೇವಾಧಿದೇವನನ್ನು ನೋಡಿದಲ್ಲಿ ತಮ್ಮ ನೋವು-ದುಃಖಗಳೆಲ್ಲವೂ ಶಮನಗೊಳ್ಳುತ್ತವೆ ಮತ್ತು ಇಷ್ಟಾರ್ಥ ಸಿದ್ಧಿಸುತ್ತದೆ ಎಂಬುದು ಭಕ್ತ ಜನರ ಬಲವಾದ ನಂಬಿಕೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಈ ಮಂದಿರದ ವಿಶೇಷತೆಗಳಲ್ಲೊಂದು ಅನ್ನದಾನ. ಸದಾವರ್ತ ಎಂಬ ಹೆಸರಿನ ಟ್ರಸ್ಟ್ ಮೂಲಕ, ಮಹಾ ಮಂಡಲೇಶ್ವರ ಸಂತ ನರಸಿಂಗಜಿ ಅವರ ಉಸ್ತುವಾರಿಯಲ್ಲಿ ದೇವಾಲಯವು ಬಡಬಗ್ಗರಿಗೆ ಮತ್ತು ದೀನರಿಗೆ ಉಚಿತ ಅನ್ನಾಹಾರವನ್ನು ಒದಗಿಸುತ್ತದೆ. ಪ್ರತಿದಿನ ನರಾರು ಮಂದಿ ಈ ಪ್ರಸಾದ ಸೇವಿಸಿ ಪುನೀತರಾಗುತ್ತಾರೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ? </p>
<p>
	 </p>
<p>
	ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಅಹಮದಾಬಾದ್. ಅಲ್ಲಿಂದ ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಹಿಡಿಯಬಹುದು.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: ಅಹಮದಾಬಾದ್ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವು ದೇಶದ ಪ್ರಮುಖ ನಗರಗಳಿಂದ ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕ ಹೊಂದಿದೆ. ಕಾಳುಪುರ ಎಂಬ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವು ಜಗನ್ನಾಥ ಮಂದಿರದಿಂದ ಕೇವಲ 3 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಮಣಿನಗರ ಮತ್ತು ಸಬರಮತಿ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣಗಳ ಮೂಲಕವೂ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ತಲುಪಬಹುದು.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: ಪ್ರಮುಖ ನಗರಗಳು ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ಗೆ ರಸ್ತೆ ಮೂಲಕವು ಉತ್ತಮ ಸಂಪರ್ಕ ಹೊಂದಿವೆ. ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಹೋಗಬೇಕಿದ್ದರೆ ಗೀತಾ ಮಂದಿರ ಬಸ್ಸು ನಿಲ್ದಾಣದಲ್ಲಿಳಿದು, ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಮಾಡಿಕೊಂಡು ಹೋಗಬಹುದು.</p>
<p>
	<br />
	ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ <a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ.</p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Tue, 19 Jul 2016 21:24:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 19 Jul 2016 21:26:36 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>Rajesh patil</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಜೆಜುರಿಯ ಖಂಡೋಬಾ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/jejuri-khandoba-temple-116071900052_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/jejuri-khandoba-temple-116071900052_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-07/19/thumb/1_1/1468943371-5578.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-07/19/thumb/1_1/1468943371-5578.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಕರೆದೊಯ್ಯಲಿರುವುದು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದಲ್ಲಿರುವ ಜೆಜುರಿಯ ಖಂಡೋಬಾ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ಮರಾಠಿಯಲ್ಲಿ ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಕರೆಯುವುದು 'ಖಂಡೋಬಾಚಿ ಜೆಜುರಿ' ಎಂಬುದಾಗಿ. ಜೆಜುರಿಯ ದೇವರು]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" height="150" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-07/19/full/1468943371-5578.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="jejuri" width="150" /></p>
	ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಕರೆದೊಯ್ಯಲಿರುವುದು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದಲ್ಲಿರುವ ಜೆಜುರಿಯ ಖಂಡೋಬಾ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ಮರಾಠಿಯಲ್ಲಿ ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಕರೆಯುವುದು &#39;ಖಂಡೋಬಾಚಿ ಜೆಜುರಿ&#39; ಎಂಬುದಾಗಿ. ಜೆಜುರಿಯ ದೇವರು ಮ್ಹಾಲ್ಸಕಾಂತ್ ಅಥವಾ ಮಲ್ಹಾರಿ ಮಾರ್ತಾಂಡ. ಮ್ಹಾಲ್ಸಕಾಂತ್ ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಅತ್ಯಂತ ಪುರಾತನವಾದ ಬುಡಕಟ್ಟು ಜನಾಂಗವಾದ ಢಂಗಾರ್‌ಗಳ ಅಧಿದೇವತೆ. ಮರಾಠಾ ಸಂಪ್ರದಾಯದ ಪ್ರಕಾರ, ಹೊಸದಾಗಿ ವಿವಾಹವಾದ ದಂಪತಿಗಳು ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುವುದು ಕಡ್ಡಾಯ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಪುಣೆ-ಬೆಂಗಳೂರು ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಹೆದ್ದಾರಿಯ ಫಲ್ತಾನ್ ಎಂಬ ಪಟ್ಟಣದ ಸಮೀಪವಿದೆ ಜೆಜುರಿ. ಪುಟ್ಟ ಬೆಟ್ಟದ ಮೇಲಿರುವ ಖಂಡೋಬಾ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಹೋಗಬೇಕಿದ್ದರೆ 200 ಮೆಟ್ಟಿಲು ಏರಬೇಕು. ಮೆಟ್ಟಿಲೇರುತ್ತಿರುವಂತೆಯೇ ಮಂದಿರದ ಆವರಣವನ್ನು ಸುತ್ತುವರಿದ ಐತಿಹಾಸಿಕ ‘ದೀಪ ಮಾಲೆಗಳು’ (ಕಲ್ಲಿನಿಂದ ಮಾಡಿರುವ ದೀಪಗಳ ಸರಪಳಿ) ಆಕರ್ಷಿಸುತ್ತವೆ. ಬೆಟ್ಟದ ಮೇಲಿಂದ ಜೆಜುರಿ ಪಟ್ಟಣವನ್ನು ನೋಡುವುದೇ ಆಹ್ಲಾದದಾಯಕ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಸಾಮಾನ್ಯವಾಗಿರುವಂತೆಯೇ ಎರಡು ಭಾಗಗಳು- ಗರ್ಭಗೃಹ ಮತ್ತು ಮಂಟಪ. ಮಂಟಪದಲ್ಲಿ ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ತಮ್ಮ ಪೂಜೆ ಪ್ರಾರ್ಥನೆಗಳನ್ನು ಸಲ್ಲಿಸುತ್ತಿದ್ದರೆ, ಗರ್ಭಗೃಹದಲ್ಲಿ ಖಂಡೋಬಾ ದೇವರ ಭವ್ಯ ಮೂರ್ತಿ ಇದೆ. ಈ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ 10x12 ಅಡಿ ಅಳತೆಯ ಹಿತ್ತಾಳೆಯ ಕೂರ್ಮವಿದೆ. ಐತಿಹಾಸಿಕ ಮಹತ್ವದ ವೈವಿಧ್ಯಮಯ ಆಯುಧಗಳು ಕೂಡ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿವೆ. ದಸರಾ ದಿನದಂದು ಖಡ್ಗವನ್ನು ಎತ್ತುವ ಸ್ಪರ್ಧೆಯಂತೂ ಆಸಕ್ತಿಕರ. ಅಂದರೆ, ಅತ್ಯಂತ ಭಾರದ ಈ ಖಡ್ಗವನ್ನು ಸ್ಪರ್ಧಿಯು ಗರಿಷ್ಠ ಕಾಲ ಎತ್ತರಕ್ಕೆ ಎತ್ತಿ ಹಿಡಿಯಬೇಕಾಗುತ್ತದೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಜೆಜುರಿ ಪ್ರದೇಶವು ಐತಿಹಾಸಿಕವಾಗಿಯೂ ಮಹತ್ವ ಪಡೆದಿದೆ. ಶಿವಾಜಿಯು ತನ್ನ ತಂದೆ ಶಹಾಜಿಯನ್ನು ಸುದೀರ್ಘ ಕಾಲದ ಬಳಿಕ ಮೊದಲು ಭೇಟಿಯಾಗಿದ್ದು ಇದೇ ತಾಣದಲ್ಲಿ. ಕೆಲವು ಕಾಲ ಅವರಿಬ್ಬರೂ ಜತೆಯಾಗಿದ್ದರು ಮತ್ತು ಮೊಘಲರನ್ನು ಸೋಲಿಸಲು ಯುದ್ಧ ಕಾರ್ಯತಂತ್ರಗಳನ್ನು ರೂಪಿಸಿದ್ದರು. ಆ ಸಮಯದಲ್ಲಿ ಜೆಜುರಿಯು ದಕ್ಷಿಣ ಭಾಗದ ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರಮುಖ ಕೋಟೆಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾಗಿತ್ತು.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಜೆಜುರಿಯ ಈ ದೇವರು ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ಹೋಳ್ಕರ್ ರಾಜಮನೆತನದ ಕುಲ ದೇವರೂ ಹೌದು. ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಇಲ್ಲಿ ‘ಯಾತ್ರಾ’ ಹೆಸರಿನಲ್ಲಿ ಉತ್ಸವವನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಹಿಂದೂ ಕ್ಯಾಲೆಂಡರ್ ಪ್ರಕಾರ ಈ ಉತ್ಸವ ನಡೆಯುವುದು ಚೈತ್ರ, ಮಾರ್ಗಶಿರ, ಪೌಷ ಮತ್ತು ಮಾಘ ಮಾಸಗಳಲ್ಲಿ. ‘ಯಾತ್ರಾ’ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತರು ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಹರಿದು ಬರುತ್ತಾರೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ? </p>
<p>
	ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: ಜೆಜುರಿಯು ಪುಣೆಯಿಂದ 40 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಬಸ್ಸುಗಳು, ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಗಳು ಲಭ್ಯವಿದೆ.</p>
<p>
	ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: ಪುಣೆ-ಮೀರಜ್ ರೈಲು ಮಾರ್ಗದ ಮಧ್ಯೆ ಜೆಜುರಿ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವಿದೆ.</p>
<p>
	ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವಿರುವುದು ಪುಣೆಯಲ್ಲಿ.<br />
	<br />
	ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ <a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ.</p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Tue, 19 Jul 2016 21:18:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 19 Jul 2016 21:20:20 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>Rajesh patil</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಜೈನ ಧರ್ಮೀಯರ ಪವಿತ್ರ ಕ್ಷೇತ್ರ ಮೋಹನ್ ಖೇಡಾ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/jain-community-holy-place-mohan-kheda-116071900051_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/jain-community-holy-place-mohan-kheda-116071900051_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-07/19/thumb/1_1/1468943108-7027.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-07/19/thumb/1_1/1468943108-7027.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಅಹಮದಾಬಾದ್-ಇಂದೋರ್ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಹೆದ್ದಾರಿ ಬಳಿ ಇರುವ ಧರ್ ಎಂಬ ಸ್ಥಳದಿಂದ ಸುಮಾರು 47 ಕಿ. ಮೀ ಅಂತರದಲ್ಲಿ ಮೋಹನ್ ಖೇಡಾ ತೀರ್ಥ ಕ್ಷೇತ್ರವಿದ್ದು, ಇದು ಜೈನ ಧರ್ಮೀಯರ ಪವಿತ್ರ ಕ್ಷೇತ್ರ ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ. 1940ರಲ್ಲಿ ಶ್ರೀ ರಾಜೇಂದ್ರ ಸುರೀಶ್ವರಜಿ ಈ ಜೈನ ಕ್ಷೇತ್ರವನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸಿದರು.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" height="150" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-07/19/full/1468943108-7027.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="mohan kheda" width="150" /></p>
	ಅಹಮದಾಬಾದ್-ಇಂದೋರ್ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಹೆದ್ದಾರಿ ಬಳಿ ಇರುವ ಧರ್ ಎಂಬ ಸ್ಥಳದಿಂದ ಸುಮಾರು 47 ಕಿ. ಮೀ ಅಂತರದಲ್ಲಿ ಮೋಹನ್ ಖೇಡಾ ತೀರ್ಥ ಕ್ಷೇತ್ರವಿದ್ದು, ಇದು ಜೈನ ಧರ್ಮೀಯರ ಪವಿತ್ರ ಕ್ಷೇತ್ರ ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ. 1940ರಲ್ಲಿ ಶ್ರೀ ರಾಜೇಂದ್ರ ಸುರೀಶ್ವರಜಿ ಈ ಜೈನ ಕ್ಷೇತ್ರವನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸಿದರು.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಈ ಜೈನ ತೀರ್ಥ ಯಾತ್ರಾ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ 16 ಅಡಿ ಎತ್ತರದ ಪದ್ಮಾಸನದಲ್ಲಿ ಕುಳಿತಿರುವ ಭಗವಾನ್ ಆದೀಶ್ವರನಾಥ ತೀರ್ಥಂಕರರ ಸೌಮ್ಯವಾದ ಬೃಹತ್ ಮೂರ್ತಿ ಇದೆ. ಪಕ್ಕದಲ್ಲೇ ರಾಜೇಂದ್ರ ಸುರೀಶ್ವರಜಿ ಸಮಾಧಿ ಸ್ಥಳವೂ ಇದೆ. ಈಗ ಯತೀಂದ್ರ ಸುರೀಶ್ವರ ಮತ್ತು ವಿದ್ಯಾಚಂದ್ರ ಸುರೀಶ್ವರರು ಕ್ಷೇತ್ರದ ಉಸ್ತುವಾರಿ ನೋಡಿಕೊಳ್ಳುತ್ತಿದ್ದಾರೆ. ಕಾರ್ತಿಕ ಮಾಸ ಶುಕ್ಲ ಪಕ್ಷ ಪೂರ್ಣಿಮೆಯ ದಿನದಂದು ಇಲ್ಲಿ ವರ್ಷದ ಜಾತ್ರೆ ಜರುಗುತ್ತದೆ. </p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಪುಷ್ಯ ಮಾಸ ಶುಕ್ಲ ಪಕ್ಷದಂದು ತೀರ್ಥ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ ಉತ್ಸವ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಈ ಬಾರಿಯ ಉತ್ಸವ ಜನವರಿ 15ರಂದು ನಡೆಯಲಿದೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	1940ರಲ್ಲಿ ರಾಜಗಢದ ಪಶ್ಚಿಮ ದಿಕ್ಕಿನಲ್ಲಿ ವೃಷಭದೇವ ತೀರ್ಥಂಕರರ ಅವತಾರ ಎಂದು ಹೇಳುವ ಶತ್ರುಂಜಯ ಮುನಿಯ ಜಿನಾಲಯವನ್ನು ಜೈನ ಮುನಿ ವಿಜಯ ರಾಜೇಂದ್ರ ಸುರೀಶ್ವರ ಅವರು ಸ್ಥಾಪಿಸಿ, ಮಾಳ್ವಾ ಪ್ರಾಂತ್ಯದಲ್ಲಿ ತಪಸ್ಸು ಕೈಗೊಂಡು ಪವಿತ್ರ ಯಾತ್ರಾ ಸ್ಥಳವನ್ನಾಗಿ ಪರಿವರ್ತಿಸಿದ್ದಾರೆ. </p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಒಂದು ದಿನ ಮುನಿಗಳು ಈ ಸ್ಥಳವನ್ನು ದಾಟಿ ಹೋಗುತ್ತಿದ್ದರಂತೆ. ಅಚಾನಕ್ ಅವರ ಕಾಲುಗಳು ಇಲ್ಲಿಂದ ಮೇಲೆತ್ತಲಾಗದೆ ಗಟ್ಟಿಯಾಗಿ ನಿಂತುಕೊಂಡವು. ಧ್ಯಾನ ಯೋಗದ ಮೂಲಕ ಸ್ಥಳವನ್ನು ಪರೀಕ್ಷಿಸಿ, ಇದು ಪವಿತ್ರ ಯಾತ್ರಾ ಸ್ಥಳದ ಲಕ್ಷಣ ಎಂದು ಮನದಟ್ಟು ಮಾಡಿಕೊಂಡು ಮುಂದೆ ಸಾಗಿದರಂತೆ. ರಾಜಗಢ ನಗರಕ್ಕೆ ಬಂದ ನಂತರ ಲುನಾಜೀ ಪೋರವಾಲ್ ಎಂಬುವವರಿಗೆ ಕುಂಕುಮದಿಂದ ಸ್ವಸ್ತಿಕ ಬರೆದಿರುವ ಸ್ಥಳವನ್ನು ಗುರುತಿಸಿ ಬಾ ಎಂದು ಹೇಳಿದ್ದು ಅಲ್ಲದೆ, ಅಲ್ಲಿ ದೇವಸ್ಥಾನ ನಿರ್ಮಿಸುವುದಕ್ಕೆ ಆಜ್ಞಾಪಿಸಿದರು. ಮುನಿಗಳ ಮಾತಿನಂತೆ ಲುನಾಜೀ ದೇವಸ್ಥಾನ ನಿರ್ಮಿಸಿದರು ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ.<br />
	<br />
	ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ <a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ.</p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Tue, 19 Jul 2016 21:13:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 19 Jul 2016 21:16:00 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>Rajesh patil</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಸಪ್ತ ಮುಕ್ತಿಸ್ಥಳದ ತೀರ್ಥಯಾತ್ರಾ ತಾಣಗಳಲ್ಲೊಂದು ಕೊಲ್ಲೂರು ಮೂಕಾಂಬಿಕೆ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/kollur-mookambika-temple-lived-a-demon-named-kaumasura-116071800028_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/kollur-mookambika-temple-lived-a-demon-named-kaumasura-116071800028_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/hp/home-page/2014-09/20/thumb/1_1/1411214980-1559.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/hp/home-page/2014-09/20/thumb/1_1/1411214980-1559.jpg</image>
      <description><![CDATA[ದೇವತೆಯ ಮೂಲಸ್ಥಳವು ಕೊಡಚಾದ್ರಿ ಶಿಖರದ ತುದಿಯ (3880') ಮೇಲಿದೆ ಎಂಬುದಾಗಿಯೂ ಮತ್ತು ಕೊಡಚಾದ್ರಿಯನ್ನು ಸಂಪೂರ್ಣವಾಗಿ ಚಾರಣಮಾಡಿಕೊಂಡು ಮೂಲಸ್ಥಳವನ್ನು ತಲುಪುವುದು ಸಾಮಾನ್ಯ ಜನರಿಗೆ ಅತ್ಯಂತ ಕಷ್ಟಕರವಾಗಿದ್ದರಿಂದ, ಶಂಕರಾಚಾರ್ಯರು ದೇವಸ್ಥಾನವನ್ನು ಕೊಲ್ಲೂರಿನಲ್ಲಿ ಪುನರ್‌‌-ಸ್ಥಾಪಿಸಿದರು ಎಂಬುದಾಗಿಯೂ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" height="200" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/hp/home-page/2014-09/20/full/1411214980-1559.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="" width="230" /></p>
	ದೇವತೆಯ ಮೂಲಸ್ಥಳವು ಕೊಡಚಾದ್ರಿ ಶಿಖರದ ತುದಿಯ (3880&#39;) ಮೇಲಿದೆ ಎಂಬುದಾಗಿಯೂ ಮತ್ತು ಕೊಡಚಾದ್ರಿಯನ್ನು ಸಂಪೂರ್ಣವಾಗಿ ಚಾರಣಮಾಡಿಕೊಂಡು ಮೂಲಸ್ಥಳವನ್ನು ತಲುಪುವುದು ಸಾಮಾನ್ಯ ಜನರಿಗೆ ಅತ್ಯಂತ ಕಷ್ಟಕರವಾಗಿದ್ದರಿಂದ, ಶಂಕರಾಚಾರ್ಯರು ದೇವಸ್ಥಾನವನ್ನು ಕೊಲ್ಲೂರಿನಲ್ಲಿ ಪುನರ್‌‌-ಸ್ಥಾಪಿಸಿದರು ಎಂಬುದಾಗಿಯೂ ನಂಬಲಾಗಿದೆ.ಇಲ್ಲಿ ಪಂಚಮುಖಿ ಗಣೇಶನ ಒಂದು ಮನಮೋಹಕ ಶಿಲ್ಪವಿರುವುದನ್ನು ಕಾಣಬಹುದು. </p>
<p>
	 </p>
<p>
	ಕರ್ನಾಟಕದಲ್ಲಿನ ಪರಶುರಾಮ ಕ್ಷೇತ್ರದ ಸಪ್ತ ಮುಕ್ತಿಸ್ಥಳದ ತೀರ್ಥಯಾತ್ರಾ ತಾಣಗಳ ಪೈಕಿ ಒಂದೆಂಬುದಾಗಿ ಕೊಲ್ಲೂರು ಪರಿಗಣಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿದೆ. ಆ ತಾಣಗಳೆಂದರೆ: ಕೊಲ್ಲೂರು, ಉಡುಪಿ, ಸುಬ್ರಮಣ್ಯ, ಕುಂಬಾಶಿ, ಕೋಟೇಶ್ವರ, ಶಂಕರನಾರಾಯಣ ಮತ್ತು ಗೋಕರ್ಣ. ಕೊಲ್ಲೂರು ಮೂಕಾಂಬಿಕಾ ದೇವಸ್ಥಾನದಲ್ಲಿರುವ ಇತರ ದೇವತೆಗಳಲ್ಲಿ ಇವು ಸೇರಿವೆ: ಶ್ರೀ ಸುಬ್ರಮಣ್ಯ, ಶ್ರೀ ಪಾರ್ಥೀಶ್ವರ, ಶ್ರೀ ಪಂಚಮುಖ ಗಣಪತಿ, ಶ್ರೀ ಚಂದ್ರಮೌಳೀಶ್ವರ, ಶ್ರೀ ಪ್ರಾಣಲಿಂಗೇಶ್ವರ, ಶ್ರೀ ನಂಜುಂಡೇಶ್ವರ, ಶ್ರೀ ಆಂಜನೇಯ, ಶ್ರೀ ವೆಂಕಟರಮಣ, ಶ್ರೀ ತುಳಸಿ ಗೋಪಾಲಕೃಷ್ಣ.ನವೆಂಬರ್‌ನಲ್ಲಿ ನಡೆಯುವ ನವರಾತ್ರಿ ಆಚರಣೆಗಳ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ, ದೇವಸ್ಥಾನವು ಭಕ್ತರ ದಟ್ಟಣೆಯಿಂದ ಕೂಡಿರುತ್ತದೆ. </p>
<p>
	<p style="float: left;width:100%;text-align:center;">
		<img align="center" alt="" class="imgCont" height="451" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-07/18/full/1468833816-7705.JPG" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 0px; float: none; z-index: 0;" title="kodachadri" width="800" /></p>
</p>
<p>
	ಜನ್ಮಾಷ್ಟಮಿ ಅಥವಾ ಕೃಷ್ಣ ಜಯಂತಿ ಕೂಡ ಇಲ್ಲಿನ ಒಂದು ಜನಪ್ರಿಯ ಉತ್ಸವ ಎನಿಸಿಕೊಂಡಿದೆ. ಈ ದಿನದಂದು ಸ್ವಯಂಭು ಲಿಂಗವು ಕಾಣಿಸಿಕೊಂಡಿತು ಎಂದು ನಂಬಲಾಗಿದೆ.ನವರಾತ್ರಿ ಉತ್ಸವದ ಕೊನೆಯ ದಿನದಂದು ಇಲ್ಲಿನ ಸರಸ್ವತಿ ಮಂಟಪದಲ್ಲಿ, ಪುಟ್ಟ ಮಕ್ಕಳಿಗೆ ಅವರದೇ ಮಾತೃಭಾಷೆಯ ವರ್ಣಮಾಲೆಯ ಅಕ್ಷರಗಳಲ್ಲಿ ದೀಕ್ಷೆ ಅಥವಾ ಉಪದೇಶವನ್ನು ನೀಡಲಾಗುತ್ತದೆ ಮತ್ತು ಇದು ವಿದ್ಯಾರಂಭದ ದ್ಯೋತಕವಾಗಿರುತ್ತದೆ. ಅದೇನೇ ಇದ್ದರೂ, ಈ ದೇವಸ್ಥಾನದಲ್ಲಿ ಯಾವುದೇ ಸೂಕ್ತವಾದ ದಿನದಂದು ವಿದ್ಯಾರಂಭದ ಕೈಂಕರ್ಯವನ್ನು ನಡೆಸಬಹುದಾಗಿದೆ. ಪ್ರತಿದಿನದ ಮಧ್ಯಾಹ್ನದ ಅವಧಿ ಮತ್ತು ಸಾಯಂಕಾಲಗಳಲ್ಲಿ ಇಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರಿಗೆ ಅನ್ನದಾನವನ್ನು ಮಾಡಲಾಗುತ್ತದೆ.</p>
<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="left" alt="" class="imgCont" height="183" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-07/18/full/1468833858-9764.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="mukambike" width="275" /></p>
	<br />
	ಇಲ್ಲಿಗೆ ತಲುಪುವ ಮಾರ್ಗ - ಜಲ್ಲಿ ಹಾಕಿ ದುರಸ್ತುಮಾಡಲಾದ ರಸ್ತೆಯಿಂದ ಕೊಲ್ಲೂರು ಮೂಕಾಂಬಿಕಾ ದೇವಸ್ಥಾನವು ಸಂಪರ್ಕವನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು, ಮಂಗಳೂರು, ಉಡುಪಿ ಮತ್ತು ಕುಂದಾಪುರಗಳಿಂದ ಇಲ್ಲಿಗೆ ನೇರ ಬಸ್ಸುಗಳಿವೆ. ಕೊಂಕಣ ರೈಲ್ವೆ ಮಾರ್ಗದಲ್ಲಿರುವ ಮೂಕಾಂಬಿಕಾ ರೋಡ್‌‌ (ಬೈಂದೂರು) ಅಥವಾ ಕುಂದಾಪುರ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಅತಿಸನಿಹದ ರೈಲ್ವೆ ನಿಲ್ದಾಣವಾಗಿವೆ.</p>
<p>
	ವಸತಿ ಸೌಕರ್ಯಗಳುಕೊಲ್ಲೂರಿನಲ್ಲಿ ಹಲವಾರು ವಸತಿ-ಸೌಕರ್ಯಗಳು ಲಭ್ಯವಿವೆ. </p>
<p>
	 </p>
<p>
	ದೇವಸ್ಥಾನದ ಆಡಳಿತ ಮಂಡಳಿಯು ಸೌಪರ್ಣಿಕಾ ಅತಿಥಿ ಗೃಹವನ್ನು ನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತದೆ. ಶ್ರೀ ಲಲಿತಾಂಬಿಕಾ ಅತಿಥಿ ಗೃಹ, ಮಾತಾ ಛತ್ರಂ ಅತಿಥಿ ಗೃಹ, ಗೋಯೆಂಕಾ ಅತಿಥಿ ಗೃಹ ಇತ್ಯಾದಿಗಳೂ ಸಹ ಇಲ್ಲಿ ಲಭ್ಯವಿವೆ. ಒಟ್ಟಾರೆಯಾಗಿ ಹೇಳುವುದಾದರೆ, ಈ ಸೌಕರ್ಯಗಳಲ್ಲಿ ಸುಮಾರು 400 ಕೋಣೆಗಳು ಸಂಯೋಜಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿವೆ ಎನ್ನಬಹುದು. </p>
<p>
	<p style="float: right;">
		<img align="right" alt="" class="imgCont" height="194" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-07/18/full/1468833996-0251.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="prakruti" width="259" /></p>
	<br />
	ಸಾಮಾನ್ಯ ಭಕ್ತರು ಪಾವತಿ ಮಾಡಲು ಶಕ್ಯವಾಗುವಷ್ಟರ ಮಟ್ಟಿಗೆ ಇಲ್ಲಿನ ಕೋಣೆಯ ದರಗಳನ್ನು ನಿಗದಿಪಡಿಸಲಾಗಿದೆ. ಏಕೈಕ ಸಂದರ್ಶಕರಿಗಾಗಿ ಬಸ್‌ ನಿಲ್ದಾಣದ ಸಂಕೀರ್ಣದಲ್ಲಿ ಒಂದು ವಿಶ್ರಾಂತಿ ಗೃಹದ ವ್ಯವಸ್ಥೆಯನ್ನೂ ಮಾಡಲಾಗಿದೆ. ಇಲ್ಲಿರುವ ಅತಿಥಿ ಮಂದಿರವು ಮತ್ತೊಂದು ಸೌಕರ್ಯವಾಗಿದ್ದು, ಇದನ್ನು ರಾಮಕೃಷ್ಣ ಯೋಗಾಶ್ರಮವು ನಿರ್ವಹಿಸುತ್ತದೆ.</p>
<br />
ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ <a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ.]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 18 Jul 2016 14:46:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Mon, 18 Jul 2016 15:00:33 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>Rajesh patil</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ವಿಜಯನಗರ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯದ ಗತವೈಭವ ಸಾರುವ ಹಂಪೆ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/vijayanagara-kingdom-hampe-116062500078_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/vijayanagara-kingdom-hampe-116062500078_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2015-05/01/thumb/1_1/1430458535-3919.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2015-05/01/thumb/1_1/1430458535-3919.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಕ್ರಿ.ಶ. 1336ರ ಏಪ್ರಿಲ್ 18  ಇತಿಹಾಸ ಮರೆಯಲಾಗದ ಒಂದು ಸುದಿನ. ಪವಿತ್ರ ತುಂಗಭದ್ರಾ ನದಿ ತೀರದಲ್ಲಿ ಕನ್ನಡ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯ ವಿಜಯನಗರ ಸ್ಥಾಪನೆಯಾಯಿತು. ಶ್ರೀವಿದ್ಯಾರಣ್ಯರ ಮಾರ್ಗದರ್ಶನದಲ್ಲಿ ಹಕ್ಕ -ಬುಕ್ಕರು ಕಟ್ಟಿದ ವಿಜಯನಗರ ಎಂಬ ಪುಟ್ಟ ರಾಜ್ಯ ಕೃಷ್ಣದೇವರಾಯನ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ದೊಡ್ಡ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯವಾಗಿ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" height="200" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2015-05/01/full/1430458535-3919.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="ಹಂಪಿ" width="230" /></p>
	ಕ್ರಿ.ಶ. 1336ರ ಏಪ್ರಿಲ್ 18  ಪವಿತ್ರ ತುಂಗಭದ್ರಾ ನದಿ ತೀರದಲ್ಲಿ ಕನ್ನಡ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯ ವಿಜಯನಗರ ಸ್ಥಾಪನೆಯಾಗಿದ್ದು, ಇತಿಹಾಸ ಮರೆಯಲಾಗದ ಒಂದು ಸುದಿನ.  ಶ್ರೀವಿದ್ಯಾರಣ್ಯರ ಮಾರ್ಗದರ್ಶನದಲ್ಲಿ ಹಕ್ಕ -ಬುಕ್ಕರು ಕಟ್ಟಿದ ವಿಜಯನಗರ ಎಂಬ ಪುಟ್ಟ ರಾಜ್ಯ ಕೃಷ್ಣದೇವರಾಯನ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ದೊಡ್ಡ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯವಾಗಿ ಮೆರೆಯಿತು.<br />
	<br />
	  ಕೃಷ್ಣಾನದಿಯಿಂದ ಕನ್ಯಾಕುಮಾರಿಯವರೆಗೂ ವಿಜಯನಗರ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯ ಹಬ್ಬಿತ್ತು.  ಸುಮಾರು 500 ವರ್ಷಗಳ ಹಿಂದೆ ಮುತ್ತು ರತ್ನ, ವಜ್ರ, ವಜ್ರವೈಢೂರ್ಯಗಳನ್ನು ರಸ್ತೆಬದಿಯಲ್ಲಿ ಹಾಕಿ ಮಾರುತ್ತಿದ್ದ ಈ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯ ಕರ್ನಾಟಕದ ನಾಗರಿಕತೆಯನ್ನು, ಶ್ರೀಮಂತಿಕೆಯನ್ನು, ಕಲಾ ವೈಭವವನ್ನು ಸಾರಿ ಹೇಳುತ್ತಿದೆ.</p>
<p>
	 </p>
<p>
	ವಿದೇಶೀ ಯಾತ್ರಿಕರು ಮುಕ್ತಕಂಠದಿಂದ ವಿಜಯನಗರ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯವನ್ನು ಪ್ರಶಂಸೆ ಮಾಡಿದ್ದಾರೆ. 500 ವರ್ಷಗಳ ಹಿಂದೆ ಮುಸಲ್ಮಾನ ದೊರೆಗಳ ದಾಳಿಗೆ ಗುರಿಯಾದ ವೈಭವೋಪೇತ ಹಂಪೆ ಹಾಳು ಹಂಪೆಯೆಂದೇ ಹೆಸರಾಯಿತು. ಆದರೂ ಹಾಳು ಹಂಪೆಯಲ್ಲಿ  ಪಾಳು ಬಿದ್ದ ದೇವಾಲಯಗಳು, ಒಡೆದುಹೋದ ವಿಗ್ರಹಗಳು ಮುಸಲ್ಮಾನ ದೊರೆಗಳ ದಾಳಿಗೆ ಮೂಕಸಾಕ್ಷಿಯಾಗಿ ನಿಂತಿವೆ. ತುಂಗಭದ್ರಾ ನದಿಯ ದಂಡೆಯ ಮೇಲೆ ಈ ಸುಂದರ ತಾಣ ಹಂಪೆ ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ. <br />
	 </p>
<p>
	ಈ ನಾಡು ಶ್ರೀಮಂತಿಕೆಯಿಂದ, ಕಲಾ ವೈಭವದಿಂದ ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಗಳಿಸಿದ್ದು  ಕೃಷ್ಣದೇವರಾಯರ ಆಳ್ವಿಕೆಯಲ್ಲಿ.  ಕೃಷ್ಣದೇವರಾಯ ಈ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯವನ್ನು ಎಲ್ಲಾ ದಿಕ್ಕುಗಳಿಗೆ ವಿಸ್ತರಿಸಿ, ಸಂಪದಿಭಿವೃದ್ಧಿಗೊಳಿಸಿ ವಿಜಯನಗರ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯದ  ಹೆಸರು ಅಜರಾಮರವಾಗಿ ಉಳಿಯುವಂತೆ ಮಾಡಿದ.   ಇಂದು ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಪ್ರವಾಸಿ ತಾಣವಾಗಿರುವ ಹಂಪೆಯಲ್ಲಿ ತುಂಗಭದ್ರಾನದಿ,  ಸಾಸಿವೆ ಕಾಳು ಗಣಪ, ವಿರೂಪಾಕ್ಷ ದೇವಾಲಯ ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಯಾತ್ರಾಸ್ಥಳವಾಗಿ ಪ್ರವಾಸಿಗರನ್ನು ಆಕರ್ಷಿಸುತ್ತಿದೆ. <br />
	 </p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sat, 25 Jun 2016 20:56:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Sat, 25 Jun 2016 21:05:40 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಜನಪ್ರಿಯ ಜೈನ ಯಾತ್ರಾಸ್ಥಳ ಶ್ರವಣಬೆಳಗೊಳದ ಬಾಹುಬಲಿ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/famous-jain-temple-shravanbelagoladha-bahubali-116062500076_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/famous-jain-temple-shravanbelagoladha-bahubali-116062500076_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/25/thumb/1_1/1466866766-6127.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/25/thumb/1_1/1466866766-6127.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಶ್ರವಣಬೆಳಗೊಳ ದಕ್ಷಿಣ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಅತ್ಯಂತ ಜನಪ್ರಿಯ ಜೈನ ಯಾತ್ರಾಸ್ಥಳವಾಗಿದೆ. ಪಟ್ಟಣದ ಮಧ್ಯದಲ್ಲಿರುವ ಕೊಳದಿಂದ ಈ ಪ್ರದೇಶಕ್ಕೆ ಹೆಸರು ಬಂದಿದೆ.(ಬೆಳ-ಕೊಳ ಅಂದರೆ ಬಿಳಿಯ ಕೊಳ). ಶ್ರವಣಬೆಳಗೊಳ ಬಾಹುಬಲಿ ಪ್ರತಿಮೆಗೆ ಪ್ರಖ್ಯಾತವಾಗಿದ್ದು, ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲಿ ಅತೀ ಎತ್ತರದ ಶಿಲೆಯ ಪ್ರತಿಮೆ ಎಂದು ಹೆಸರು ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" height="208" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-06/25/full/1466866766-6127.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="" width="228" /></p>
	ಶ್ರವಣಬೆಳಗೊಳ ದಕ್ಷಿಣ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಅತ್ಯಂತ ಜನಪ್ರಿಯ ಜೈನ ಯಾತ್ರಾಸ್ಥಳವಾಗಿದೆ. ಪಟ್ಟಣದ ಮಧ್ಯದಲ್ಲಿರುವ ಕೊಳದಿಂದ ಈ ಪ್ರದೇಶಕ್ಕೆ ಹೆಸರು ಬಂದಿದೆ.(ಬೆಳ-ಕೊಳ ಅಂದರೆ ಬಿಳಿಯ ಕೊಳ). ಶ್ರವಣಬೆಳಗೊಳ ಬಾಹುಬಲಿ ಪ್ರತಿಮೆಗೆ ಪ್ರಖ್ಯಾತವಾಗಿದ್ದು, ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲಿ ಅತೀ ಎತ್ತರದ ಶಿಲೆಯ ಪ್ರತಿಮೆ ಎಂದು ಹೆಸರು ಪಡೆದಿದೆ. 58 ಅಡಿ ಎತ್ತರದ ಈ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಗ್ರಾನೈಟ್‌ನ ಏಕಶಿಲೆಯಿಂದ ಕೆತ್ತಲಾಗಿದೆ.  3347 ಅಡಿ ಎತ್ತರದ ಬೆಟ್ಟದ ಮೇಲೆ ಗೋಮಟೇಶ್ವರ ಮಂದಿರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ.<br />
	<br />
	ಈ ಬೆಟ್ಟವನ್ನು ವಿಂದ್ಯಾಗಿರಿ ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಬೆಟ್ಟದ ಅಡಿಯಿಂದ ಈ ದೇವಾಲಯ ತಲುಪಲು 620 ಮೆಟ್ಟಿಲುಗಳನ್ನು ಏರಬೇಕಾಗುತ್ತದೆ. ಮಂದಸ್ಮಿತ ಬಾಹುಬಲಿಯ  ನಗ್ನ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಅತ್ಯಂತ ಪರಿಪೂರ್ಣತೆಯೊಂದಿಗೆ ಕೆತ್ತಲಾಗಿದೆ.</p>
<p>
	ಬಾಹುಬಲಿ ಮೊದಲ ಜೈನ ತೀರ್ಥಂಕರ ಆದಿನಾಥನ ಪುತ್ರ.<br />
	<br />
	ಆದಿನಾಥನಿಗೆ 99 ಮಂದಿ ಮಕ್ಕಳಿದ್ದು, ರಾಜ್ಯಭಾರವನ್ನು ತ್ಯಜಿಸಿ ಸನ್ಯಾಸತ್ವ ಸ್ವೀಕರಿಸಿದಾಗ ಇಬ್ಬರು ಸೋದರರಾದ ಬಾಹುಬಲಿ ಮತ್ತು ಭರತನ ನಡುವೆ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯಕ್ಕಾಗಿ ದೊಡ್ಡ ಯುದ್ಧ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಭರತ ಯುದ್ಧದಲ್ಲಿ ಸೋತರೂ ಬಾಹುಬಲಿಗೆ ತಮ್ಮನ ಸೋಲಿನಿಂದ ಸಂತೋಷದ ಭಾವನೆಯೇನೂ ಉಂಟಾಗಲಿಲ್ಲ. ತನ್ನ ಸೋದರನಿಗೆ ರಾಜ್ಯವನ್ನು ಒಪ್ಪಿಸಿ, ಸಕಲ ಧನಕನಕಗಳನ್ನು ತ್ಯಜಿಸಿ  ಕೇವಲಜ್ಞಾನವನ್ನು ಸಂಪಾದಿಸುತ್ತಾನೆ.<br />
	 </p>
<p>
	ಗಂಗಾ ರಾಜ ರಾಜಮಲ್ಲನ ಸಚಿವ ಚಾಮುಂಡರಾಯನ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ಈ ವಿಗ್ರಹವನ್ನು ಕೆತ್ತಲಾಗಿದೆ. ಶ್ರವಣಬೆಳಗೊಳ ಪಟ್ಟಣವು ಅನೇಕ ಜೈನ ಮಂದಿರಗಳು ಮತ್ತು ಐತಿಹಾಸಿಕ ಸ್ಥಳಗಳಿಗೆ ಪ್ರಖ್ಯಾತವಾಗಿದೆ. <br />
	<br />
	<span style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ </span><a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(3, 88, 145); text-decoration: none; cursor: pointer; outline: 0px; font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a><span style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;"> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ</span></p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sat, 25 Jun 2016 20:24:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Sat, 25 Jun 2016 20:31:15 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಬೆಟ್ಟದ ಮೇಲೆ ನೆಲೆಗೊಂಡ ಆನೆಗುಡ್ಡೆ ವಿನಾಯಕ ದೇವಸ್ಥಾನ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/anegudde-vinayaka-temple-116062400078_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/anegudde-vinayaka-temple-116062400078_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/24/thumb/1_1/1466780998-774.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/24/thumb/1_1/1466780998-774.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಆನೆಗುಡ್ಡೆ ವಿನಾಯಕ ದೇವಸ್ಥಾನ ಕುಂಬಾಶಿಯು ಕುಂದಾಪುರಕ್ಕೆ 9 ಕಿಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ. ಮಹಾಲಿಂಗೇಶ್ವರ ಮತ್ತು ಆನೆಗುಡ್ಡೆ ವಿನಾಯಕ ಮಂದಿರಗಳಿಗೆ ಇದು ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದೆ. ಈ ಸ್ಥಳದ ಹೆಸರು  ಕುಂಬಾಸುರನಿಂದ ಜನ್ಯವಾಗಿದೆ. ಶಾಸನಗಳಲ್ಲಿ ಕುಂಭಾ-ಕಾಶಿ ಎಂದೇ ಈ ಸ್ಥಳವನ್ನು ವರ್ಣಿಸಲಾಗಿದೆ. ಪರಶುರಾಮ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	ಆನೆಗುಡ್ಡೆ ವಿನಾಯಕ ದೇವಸ್ಥಾನ ಕುಂಬಾಶಿಯು ಕುಂದಾಪುರಕ್ಕೆ 9 ಕಿಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ. ಮಹಾಲಿಂಗೇಶ್ವರ ಮತ್ತು ಆನೆಗುಡ್ಡೆ ವಿನಾಯಕ ಮಂದಿರಗಳಿಗೆ ಇದು ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದೆ. ಈ ಸ್ಥಳದ ಹೆಸರು  ಕುಂಬಾಸುರನಿಂದ ಜನ್ಯವಾಗಿದೆ. ಶಾಸನಗಳಲ್ಲಿ ಕುಂಭಾ-ಕಾಶಿ ಎಂದೇ ಈ ಸ್ಥಳವನ್ನು ವರ್ಣಿಸಲಾಗಿದೆ. ಪರಶುರಾಮ ಸೃಷ್ಟಿ ಎಂದು ಕರೆಯುವ ಏಳು ಸ್ಥಳಗಳ ಪೈಕಿ ಇದೂ ಕೂಡ ಯಾತ್ರಾಸ್ಥಳವಾಗಿದೆ.<br />
	 </p>
<p>
	 
	<p style="float: left;width:100%;text-align:center;">
		<img align="center" alt="" class="imgCont" height="375" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-06/24/full/1466780998-774.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 0px; float: none; z-index: 0;" title="" width="500" /></p>
	ಬೆಟ್ಟದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಗೊಂಡಿರುವ ಆನೆಗುಡ್ಡೆ ವಿನಾಯಕ ದೇವಸ್ಥಾನವು ಅನೇಕ ಮಂದಿ ಯಾತ್ರಾರ್ಥಿಗಳನ್ನು ಸೆಳೆಯುತ್ತದೆ.  ಮಹಾಲಿಂಗೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯವು ಕೆರೆಯಿಂದ ಸುತ್ತುವರಿದಿದ್ದು ಭಾಗೀರಥಿ ನೀರು ಉದ್ಭವವಾಗುತ್ತದೆಂದು ಹೇಳುವ ಆಳವಿಲ್ಲದ ಗುಂಡಿಗೆ ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಕೆರೆಯ ಬಲಭಾಗದಲ್ಲಿ ಸೂರ್ಯ ಪುಷ್ಕರಣಿ ಮತ್ತು ಎಡಭಾಗದಲ್ಲಿ ಚಂದ್ರ ಪುಷ್ಕರಣಿಯಿವೆ. </p>
<p>
	ಆನೆಗುಡ್ಡೆಯೆಂದರೆ ಆನೆ ಸೊಂಡಿಲಿನ ದೇವರು ವಿನಾಯಕನ ಆವಾಸಸ್ಥಾನ. ಈ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಬರಗಾಲ ಅಪ್ಪಳಿಸಿದಾಗ ಅಗಸ್ತ್ಯ ಮುನಿ ವರುಣನ ಸಂತೃಪ್ತಿಗೆ ಯಜ್ಞ ಮಾಡಿದರು. ಕುಂಬಾಸುರ ರಾಕ್ಷಸ ಯಜ್ಞವನ್ನು ನಡೆಸುವ ಋಷಿಗಳಿಗೆ ತೊಂದರೆ ಮಾಡಿದ. ಈ ಋಷಿಗಳನ್ನು ಪಾರು ಮಾಡಲು ಭಗವಾನ್ ಗಣೇಶ ಭೀಮನಿಗೆ ಆಶೀರ್ವದಿಸಿ ಕತ್ತಿಯೊಂದನ್ನು ನೀಡಿದ. ಈ ಕತ್ತಿಯಿಂದ ಭೀಮ ರಾಕ್ಷಸನನ್ನು ಕೊಂದು ಯಜ್ಞ ನೆರವೇರಲು ಅನುಕೂಲ ಕಲ್ಪಿಸಿದ ಎಂಬ ಪೌರಾಣಿಕ ಕಥೆಯಿದೆ. <br />
	 </p>
<p>
	ವ್ಯಕ್ತಿಯ ತೂಕಕ್ಕೆ ಸಮನಾದ ಮೌಲ್ಯಯುತ ವಸ್ತುಗಳನ್ನು ಭಕ್ತರು ದೇವರಿಗೆ ಅರ್ಪಿಸುವ ಪದ್ಧತಿಯಿದ್ದು ಅದಕ್ಕೆ ತುಲಾಭಾರ ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತದೆ. ಪವಿತ್ರ ಆಚರಣೆಗಳಾದ ಮದುವೆ, ನಾಮಕರಣ ಮುಂತಾದವು ಕೂಡ ಇಲ್ಲಿ ನಡೆಯುತ್ತದೆ.<br />
	 </p>
<p>
	ಇಲ್ಲಿ ಪಂಚಕಜ್ಜಾಯ ಎಂಬ ಪ್ರಸಾದವನ್ನು ಭಕ್ತರಿಗೆ ನೀಡಲಾಗುತ್ತದೆ. ಇದು ಬೇಳೆ, ಸಕ್ಕರೆ, ಕೊಬ್ಬರಿ, ಹಾಲು ಮತ್ತು ಜೇನುತುಪ್ಪದ ಮಿಶ್ರಣವಾಗಿದೆ.<br />
	<br />
	<p style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">
		<p itemscope="" itemtype="http://schema.org/Article" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px;">
			<p style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px;">
				ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ <a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(3, 88, 145); text-decoration: none; cursor: pointer; outline: 0px;">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ</p>
		</p>
	</p>
</p>
<br />]]></content:encoded>
      <pubDate>Fri, 24 Jun 2016 20:34:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Fri, 24 Jun 2016 20:41:21 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಬೃಹತ್ ನಂದಿ ವಿಗ್ರಹದ ನೆಲೆ ಬಸವನಗುಡಿ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/bull-temple-is-a-religious-shrine-that-is-unique-in-itself-116062400077_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/bull-temple-is-a-religious-shrine-that-is-unique-in-itself-116062400077_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/24/thumb/1_1/1466780372-5662.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/24/thumb/1_1/1466780372-5662.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಬಸವನಗುಡಿ ಧಾರ್ಮಿಕ ಮಂದಿರವಾಗಿದ್ದು, ಬೆಂಗಳೂರಿನ ಬುಲ್ ಟೆಂಪಲ್ ರಸ್ತೆಯ ದಕ್ಷಿಣ ಕೊನೆಯಲ್ಲಿ ಬಸವನಗುಡಿ ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ.  ಬಸವನಗುಡಿ ಎಂಬ ಪದವು ಬಸವನಿಂದ ಜನ್ಯವಾಗಿದ್ದು, ಇದರ ಅರ್ಥ ನಂದಿ. ಮಂದಿರದ ವಿಶೇಷ ಆಕರ್ಷಣೆ ಬಸವನ ಬೃಹತ್ ಮೂರ್ತಿ. ಕ್ರಿ.ಶ. 1537ರಲ್ಲಿ ಈ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ಕೆಂಪೇಗೌಡ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	ಬಸವನಗುಡಿ ಧಾರ್ಮಿಕ ಮಂದಿರವಾಗಿದ್ದು, ಬೆಂಗಳೂರಿನ ಬುಲ್ ಟೆಂಪಲ್ ರಸ್ತೆಯ ದಕ್ಷಿಣ ಕೊನೆಯಲ್ಲಿ ಬಸವನಗುಡಿ ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ.  ಬಸವನಗುಡಿ ಎಂಬ ಪದವು ಬಸವನಿಂದ ಜನ್ಯವಾಗಿದ್ದು, ಇದರ ಅರ್ಥ ನಂದಿ. ಮಂದಿರದ ವಿಶೇಷ ಆಕರ್ಷಣೆ ಬಸವನ ಬೃಹತ್ ಮೂರ್ತಿ. ಕ್ರಿ.ಶ. 1537ರಲ್ಲಿ ಈ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ಕೆಂಪೇಗೌಡ ಕಟ್ಟಿಸಿದನೆಂದು ಹೇಳಲಾಗಿದೆ. ದೊಡ್ಡ ಬೆಟ್ಟದ ಮೇಲಿರುವ ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಸ್ಥಳೀಯ ಬಸ್‌, ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಗಳ ಮೂಲಕ ತಲುಪಬಹುದು.<br />
	 </p>
<p>
	<p style="float: left;width:100%;text-align:center;">
		<img align="center" alt="" class="imgCont" height="300" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-06/24/full/1466780372-5662.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 0px; float: none; z-index: 0;" title="" width="400" /></p>
	ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ನಂದಿಯ ಬೃಹತ್ ಮೂರ್ತಿಯಿದ್ದು, 5 ಮೀಟರ್ ಎತ್ತರ ಮತ್ತು 6 ಮೀಟರ್ ಅಗಲವಿದೆ. ದೇವಾಲಯಕ್ಕಿಂತ ನಂದಿ ವಿಗ್ರಹವು ಹಳೆಯದೆಂದು ನಂಬಲಾಗಿದೆ.<br />
	 </p>
<p>
	ಏಕ ಗ್ರಾನೈಟ್ ಶಿಲೆಯಲ್ಲಿ ನಂದಿ ವಿಗ್ರಹವನ್ನು ಕೆತ್ತಲಾಗಿದ್ದು ಆರಂಭದಲ್ಲಿ ಇದರ ಬಣ್ಣ ಕಂದಾಗಿತ್ತು.  ಭಕ್ತರು ಕೊಬ್ಬರಿ ಎಣ್ಣೆ ಲೇಪಿಸಿದ್ದರಿಂದ ಕ್ರಮೇಣ ಕಪ್ಪು ಬಣ್ಣಕ್ಕೆ ತಿರುಗಿತು.  ವಿಶ್ವಭಾರತಿ ನದಿ ನಂದಿಯ ಪಾದದಿಂದ ಉಗಮವಾಗಿದೆ ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿಯಿದೆ.  ನಂದಿಯ ಮೂರ್ತಿಯ ಹಿಂದೆ ಶಿವಲಿಂಗವಿದೆ. ಭಾರತದ ಅನೇಕ ದೇವಾಲಯಗಳ ರೀತಿ ಬಸವನಗುಡಿ ಸ್ಥಾಪನೆಯ ಹಿಂದೆಯೂ ಒಂದು ಕಥೆಯಿದೆ. ಅಲ್ಲಿ ಜಮೀನುಗಳಲ್ಲಿ ಬೆಳೆದಿದ್ದ ಕಡಲೆಕಾಯಿ ಬೆಳೆಗಳನ್ನು ನಾಶಮಾಡುತ್ತಿದ್ದ ನಂದಿಯನ್ನು ಸಂತೃಪ್ತಿಪಡಿಸಲು ಈ ದೇವಾಲಯ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಯಿತೆಂಬ ಪ್ರತೀತಿಯಿದೆ.<br />
	<br />
	ಈ ಪ್ರತಿಮೆಯು ಗಾತ್ರದಲ್ಲಿ ಬೆಳೆಯುತ್ತಾ ಹೋಯಿತೆಂದೂ ನಂದಿಯ ಬೆಳವಣಿಗೆಯನ್ನು ತಡೆಯಲು  ಹಣೆಯ ಮೇಲೆ ತ್ರಿಶೂಲವನ್ನು ಇರಿಸುವಂತೆ ಭಗವಾನ್ ಶಿವನ ಆಜ್ಞೆಯನ್ನು ಪಾಲಿಸಲಾಯಿತೆಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತಿದೆ. <br />
	 </p>
<p>
	 ಬಸವನಗುಡಿ ಕಡಲೆಕಾಯಿ ಪರಿಷೆಗೆ ಜನಪ್ರಿಯವಾಗಿದೆ. ನವೆಂಬರ್ ಅಥವಾ ಡಿಸೆಂಬರ್ ತಿಂಗಳಲ್ಲಿ ಪರಿಷೆ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಈ ಪರಿಷೆಯಲ್ಲಿ ರೈತರು ನಂದಿಗೆ ಕಡಲೆಕಾಯಿಯ ಮೊದಲ ಬೆಳೆಯನ್ನು ಅರ್ಪಿಸುತ್ತಾರೆ.  ಇದು ನಂದಿಗೆ ರೈತರು ತೋರುವ  ಮೆಚ್ಚುಗೆ ಮತ್ತು ಕೃತಜ್ಞತೆಯಾಗಿದೆ.<br />
	<br />
	<p style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">
		<p itemscope="" itemtype="http://schema.org/Article" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px;">
			<p style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px;">
				ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ <a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(2, 78, 130); text-decoration: none; cursor: pointer;">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ</p>
		</p>
	</p>
</p>
<br />]]></content:encoded>
      <pubDate>Fri, 24 Jun 2016 20:22:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Fri, 24 Jun 2016 20:31:09 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಕಟೀಲಿನ ದುರ್ಗಾಪರಮೇಶ್ವರಿ ದೇವಾಲಯ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/durgaparameshwari-temple-in-kateel-116062300065_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/durgaparameshwari-temple-in-kateel-116062300065_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/23/thumb/1_1/1466692167-5578.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/23/thumb/1_1/1466692167-5578.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮಂಗಳೂರಿನಿಂದ 20 ಕಿಮೀ ದೂರವಿರುವ ಕಟೀಲಿನ ಜನಪ್ರಿಯ ದುರ್ಗಾಪರಮೇಶ್ವರಿ ದೇವಾಲಯವು ನಂದಿನಿ ನದಿಯ ಮಧ್ಯದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ.  ಕಟೀಲು ಹೆಸರು ಎರಡು ಪದಗಳಿಂದ ಜನ್ಯವಾಗಿದೆ. ಕಟಿ ಎಂದರೆ ನಡು(ಸೊಂಟ), ಇಳೆ ಎಂದರೆ ಭೂಮಿ. ಕಟೀಲ್ ಎಂದರೆ ಭೂಮಿಯ ನಡುವಿನ ಪ್ರದೇಶವೆಂದು ಅರ್ಥ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	ಮಂಗಳೂರಿನಿಂದ 20 ಕಿಮೀ ದೂರವಿರುವ ಕಟೀಲಿನ ಜನಪ್ರಿಯ ದುರ್ಗಾಪರಮೇಶ್ವರಿ ದೇವಾಲಯವು ನಂದಿನಿ ನದಿಯ ಮಧ್ಯದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ.  ಕಟೀಲು ಹೆಸರು ಎರಡು ಪದಗಳಿಂದ ಜನ್ಯವಾಗಿದೆ. ಕಟಿ ಎಂದರೆ ನಡು(ಸೊಂಟ), ಇಳೆ ಎಂದರೆ ಭೂಮಿ. ಕಟೀಲ್ ಎಂದರೆ ಭೂಮಿಯ ನಡುವಿನ ಪ್ರದೇಶವೆಂದು ಅರ್ಥ.<br />
	 </p>
<p>
	<p style="float: left;width:100%;text-align:center;">
		<img align="center" alt="" class="imgCont" height="232" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-06/23/full/1466692167-5578.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 0px; float: none; z-index: 0;" title="" width="350" /></p>
	ಪೌರಾಣಿಕ ಇತಿಹಾಸ: ಅರುಣಾಸುರ ರಾಕ್ಷಸನಾಗಿದ್ದು ಪ್ರಬಲನಾಗಿ ಬೆಳೆದು ಭೂಮಿಯ ಶಾಂತಿಯನ್ನು ಕದಡಿದ್ದ.  ದೇವರುಗಳು ಕೂಡ ಅಸಹಾಯಕರಾಗಿದ್ದರು. ಎರಡು ಅಥವಾ ನಾಲ್ಕು ಕಾಲುಗಳ ಜೀವಿಗಳಿಂದ ತಾನು ಸಾಯಬಾರದೆಂದು ಅರುಣಾಸುರ ಬ್ರಹ್ಮನಿಂದ ವರ ಪಡೆದುಕೊಂಡಿದ್ದ.  ಅರುಣಾಸುರ ದುಷ್ಕೃತ್ಯಗಳು ಹತೋಟಿ ಮೀರಿದಾಗ ಆದಿಶಕ್ತಿ ಸುಂದರ ಯುವತಿಯಾಗಿ ಭೂಮಿಗಿಳಿದು ಅರುಣಾಸುರನನ್ನು ಅಣಕಿಸಿದಳು.<br />
	<br />
	ಅರುಣಸೂರ ಕೋಪದಿಂದ ಆದಿಶಕ್ತಿಯನ್ನು ಕೊಲ್ಲಲು ಯತ್ನಿಸಿದಾಗ ಅವಳು ಕಲ್ಲಾಗಿ ಪರಿವರ್ತನೆಯಾದಳು. ಕಲ್ಲನ್ನು ಒಡೆಯಲು ರಾಕ್ಷಸ ಯತ್ನಿಸಿದಾಗ ಬೃಹತ್ ಗಾತ್ರದ ಕೋಪೋದ್ರಿಕ್ತ ಜೇನುನೊಣಗಳು ಕಲ್ಲಿನಿಂದ ಹೊರಹೊಮ್ಮಿ ಅವನು ಸಾಯುವ ತನಕ ಕಚ್ಚುವ ಮೂಲಕ ಭೂಮಿಯ ಕೆಟ್ಟ ಪೀಡೆಯನ್ನು ನಿವಾರಿಸಿದವು.<br />
	 </p>
<p>
	 ಈ ಯಶಸ್ಸಿನಿಂದ ಸಂತರು ಮತ್ತು ಋಷಿಗಳು ಆದಿಶಕ್ತಿಗೆ ಅಭಿಷೇಕ ನೆರವೇರಿಸಿದ ಬಳಿಕ ನಂದಿನಿ ನದಿಯ ಮಧ್ಯೆ ಆದಿಶಕ್ತಿ ಲಿಂಗದ ರೂಪ  ತಳೆಯಿತು. ಅದರ ಸುತ್ತಲೂ ದುರ್ಗಾಪರಮೇಶ್ವರಿ ಮಂದಿರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಯಿತು.<br />
	<br />
	<span style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ </span><a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(2, 78, 130); text-decoration: none; cursor: pointer; font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px; outline: 0px;">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a><span style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;"> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ</span></p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Thu, 23 Jun 2016 19:52:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Thu, 23 Jun 2016 20:01:59 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಸಾವಿರ ಮಡಕೆ ಸೇವೆಗೆ ಹೆಸರಾದ ಗುಡ್ಡಟ್ಟು ವಿನಾಯಕ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/guddattu-vinayaka-mandira-116062300064_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/guddattu-vinayaka-mandira-116062300064_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/23/thumb/1_1/1466690863-4657.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/23/thumb/1_1/1466690863-4657.jpg</image>
      <description><![CDATA[800 ವರ್ಷಗಳಷ್ಟು ಪ್ರಾಚೀನವಾದ ಗುಡ್ಡಟ್ಟು ವಿನಾಯಕ ಮಂದಿರವು ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಹೆದ್ದಾರಿ 66ರಿಂದ 10 ಕಿಮೀ ದೂರವಿದ್ದು ಮಂಗಳೂರು ಪಟ್ಟಣದಿಂದ 90 ಕಿಮೀ ದೂರವಿದೆ.  ಮಲಗಿದ ಆನೆಯಂತೆ ಕಾಣುವ ಬೃಹತ್ ಗ್ರಾನೈಟ್ ಕಲ್ಲಿನ ಕೆಳಗಿರುವ ವಿನಾಯಕನ ಮುಖ್ಯ ಮೂರ್ತಿಯು ತಾನೇತಾನಾಗಿ ಉದ್ಭವಿಸಿದೆಯೆಂದು ನಂಬಲಾಗಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-06/23/full/1466690863-4657.jpg" style="border: 1px solid rgb(221, 221, 221); margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0; width: 230px; height: 200px;" title="" /></p>
	800 ವರ್ಷಗಳಷ್ಟು ಪ್ರಾಚೀನವಾದ ಗುಡ್ಡಟ್ಟು ವಿನಾಯಕ ಮಂದಿರವು ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಹೆದ್ದಾರಿ 66ರಿಂದ 10 ಕಿಮೀ ದೂರವಿದ್ದು ಮಂಗಳೂರು ಪಟ್ಟಣದಿಂದ 90 ಕಿಮೀ ದೂರವಿದೆ.  ಮಲಗಿದ ಆನೆಯಂತೆ ಕಾಣುವ ಬೃಹತ್ ಗ್ರಾನೈಟ್ ಕಲ್ಲಿನ ಕೆಳಗಿರುವ ವಿನಾಯಕನ ಮುಖ್ಯ ಮೂರ್ತಿಯು ತಾನೇತಾನಾಗಿ ಉದ್ಭವಿಸಿದೆಯೆಂದು ನಂಬಲಾಗಿದೆ.  <br />
	<br />
	ಗುಡ್ಡಟ್ಟು ವಿನಾಯಕ ಮಂದಿರವು ಅಯರ್‍‌ಕೋಡಾ ಸೇವೆಗೆ( ಸಾವಿರ ಮಡಕೆ ಸೇವೆಗೆ) ಜನಪ್ರಿಯವಾಗಿದೆ. ಈ ಆಚರಣೆಯಲ್ಲಿ ಗರ್ಭಗೃಹವನ್ನು ಒಣಗಿಸಿ ಮೂರ್ತಿಯ ಮೇಲೆ ಮಂದಿರದ ಬಾವಿಯಿಂದ ಸಾವಿರಾರು ಮಡಕೆ ನೀರನ್ನು ಅಭಿಷೇಕ ಮಾಡಲಾಗುತ್ತದೆ. ಗುಹೆಯೊಳಗಿರುವ ಗರ್ಭಗೃಹದಿಂದ ನೀರು ಹರಿದುಬರುವ ತನಕ ಈ ಜಲಾಭಿಷೇಕ ನಡೆಯುತ್ತದೆ.<br />
	<br />
	 ಈ ಆಚರಣೆ ಭಕ್ತರಿಗೆ ಅದೃಷ್ಟ ತರುತ್ತದೆಂದು ನಂಬಲಾಗಿದೆ. ಇತರೆ ಜನಪ್ರಿಯ ಆಚರಣೆಗಳು ಗಣಹೋಮ, ಪಂಚಕಜ್ಜಾಯ, ಮುಡೈಕಿ ಕಡಬು ಮತ್ತಿತರ ಆಚರಣೆಗಳು. ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಸಾರಿಗೆ ಬಸ್ಸುಗಳ ಸಂಚಾರ ಕಡಿಮೆಯಿದ್ದರೂ ಕೆಲವು ಬಸ್ಸು ಮತ್ತು ಆಟೊಗಳು ಲಭ್ಯವಿದ್ದು, ಖಾಸಗಿ ವಾಹನಗಳಲ್ಲಿ ಕೂಡ ಭಕ್ತರು ಬರುತ್ತಾರೆ. <br />
	<br />
	<span style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ </span><a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(2, 78, 130); text-decoration: none; cursor: pointer; font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px; outline: 0px;">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a><span style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;"> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ</span></p>
<br />]]></content:encoded>
      <pubDate>Thu, 23 Jun 2016 19:31:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Thu, 23 Jun 2016 19:39:11 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಇತಿಹಾಸಪ್ರಸಿದ್ಧ ಧರ್ಮಸ್ಥಳ ದೇವಾಲಯ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/historic-dharmasthala-temple-116062200051_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/historic-dharmasthala-temple-116062200051_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/22/thumb/1_1/1466593540-4916.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/22/thumb/1_1/1466593540-4916.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಧರ್ಮಸ್ಥಳದ ಬೆಳ್ತಂಗಡಿ ತಾಲೂಕಿನ ನೇತ್ರಾವತಿ ನದಿ ದಂಡೆಯಲ್ಲಿ ಧರ್ಮಸ್ಥಳ ಪಟ್ಟಣವಿದೆ. ಈ ಪಟ್ಟಣದಲ್ಲಿರುವ ಧರ್ಮಸ್ಥಳ ದೇವಾಲಯ ಶಿವ, ಮಂಜುನಾಥ, ಅಮ್ಮನವರು, ಚಂದ್ರನಾಥ ಮತ್ತು ಧರ್ಮ ದೈವಗಳಿಗೆ ಆವಾಸಸ್ಥಾನವಾಗಿದೆ. ಈ ದೈವಗಳನ್ನು ಕಲಾರಾಹು, ಕಲಾರಕಾಯಿ, ಕುಮಾರಸ್ವಾಮಿ ಮತ್ತು ಕನ್ಯಾಕುಮಾರಿ ಎಂದು ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" height="200" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-06/22/full/1466593540-4916.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="" width="267" /></p>
	ಬೆಳ್ತಂಗಡಿ ತಾಲೂಕಿನ ನೇತ್ರಾವತಿ ನದಿ ದಂಡೆಯಲ್ಲಿ ಧರ್ಮಸ್ಥಳ ಪಟ್ಟಣವಿದೆ. ಈ ಪಟ್ಟಣದಲ್ಲಿರುವ ಧರ್ಮಸ್ಥಳ ದೇವಾಲಯ ಶಿವ, ಮಂಜುನಾಥ, ಅಮ್ಮನವರು, ಚಂದ್ರನಾಥ ಮತ್ತು ಧರ್ಮ ದೈವಗಳಿಗೆ ಆವಾಸಸ್ಥಾನವಾಗಿದೆ. ಈ ದೈವಗಳನ್ನು ಕಲಾರಾಹು, ಕಲಾರಕಾಯಿ, ಕುಮಾರಸ್ವಾಮಿ ಮತ್ತು ಕನ್ಯಾಕುಮಾರಿ ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ.<br />
	 </p>
<p>
	ನವೆಂಬರ್-ಡಿಸೆಂಬರ್‌ ವೇಳೆಯಲ್ಲಿ ಧರ್ಮಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ ದೀಪಗಳ ಉತ್ಸವ ಲಕ್ಷದೀಪ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಪ್ರತಿದಿನ 10000ಕ್ಕೂ ಹೆಚ್ಚು ಯಾತ್ರಿಗಳು ಇಲ್ಲಿಗೆ ದರ್ಶನ ನೀಡಿ ಮಂಜುನಾಥನ ಆಶೀರ್ವಾದ ಪಡೆಯುತ್ತಾರೆ. ಯಾಂತ್ರಿಕ ಅಡುಗೆಮನೆ ಎಲ್ಲಾ ಯಾತ್ರಿಗಳಿಗೂ ಉಚಿತ ಆಹಾರ ಒದಗಿಸುತ್ತದೆ ಮತ್ತು ಆಧುನಿಕ ಸೌಲಭ್ಯಗಳೊಂದಿಗೆ ಅತಿಥಿ ಗೃಹಗಳೂ ಇವೆ. <br />
	 </p>
<p>
	ಸ್ಥಳೀಯ ದಂತಕಥೆಯೊಂದರ ಪ್ರಕಾರ ಧರ್ಮಸ್ಥಳದ ಶಿವಲಿಂಗವನ್ನು ಅಣ್ಣಪ್ಪ ಎಂಬ ದಿವ್ಯಶಕ್ತಿಯನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದ ಸ್ಥಳೀಯ ವ್ಯಕ್ತಿ ತಂದಿದ್ದ. ಅಣ್ಣಪ್ಪ ಹೆಗ್ಗಡೆ ಕುಟುಂಬದಲ್ಲಿ ಕೆಲಸ ಮಾಡುತ್ತಿದ್ದು,  ಹೆಗ್ಗಡೆಯವರು ಭಗವಾನ್ ಶಿವನನ್ನು ಪೂಜಿಸಲು ಬಯಸಿದ್ದರು. ಅಣ್ಣಪ್ಪ ಅವರಿಗೆ ಲಿಂಗವನ್ನು ತಂದುಕೊಡುವ ಭರವಸೆ ನೀಡಿ ಅಲ್ಲಿಂದ ಅದೃಶ್ಯನಾದ.<br />
	<br />
	ಮರುದಿನ ಬೆಳಿಗ್ಗೆ ಹೆಗ್ಗಡೆಯವರ ಮನೆಗೆ ಕೆಲವೇ ಮೀಟರ್ ದೂರದಲ್ಲಿ ಲಿಂಗ ಪ್ರತಿಷ್ಠಾಪನೆಯಾಗಿತ್ತು.  ಈ ಲಿಂಗವು ಮಂಗಳೂರಿನ ಕದ್ರಿ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಸೇರಿದ್ದೆಂದು ನಂತರ ಗೊತ್ತಾಯಿತು. ಅಷ್ಟರಲ್ಲಿ ಅಣ್ಣಪ್ಪ ಮಾಯವಾಗಿದ್ದು, ಮತ್ತೆ ಕಾಣಿಸಲಿಲ್ಲ. ಧರ್ಮಸ್ಥಳದ ಜನರು ಅಣ್ಣಪ್ಪನನ್ನು ಅಣ್ಣಪ್ಪ ಪಂಜುರ್ಲಿ ಎಂದು ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ.<br />
	<br />
	<span style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳನ್ನು ಓದಲು</span><a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(2, 78, 130); text-decoration: none; cursor: pointer; font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;"> ಮೊಬೈಲ್ ಆಪ್ </a><span style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ಡೌನ್‍ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ</span><br />
	<br />
	 </p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Wed, 22 Jun 2016 16:23:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Sat, 02 Nov 2019 12:17:09 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಮುರುಡೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯ ಜನ್ಮತಳೆದ ಕಥೆ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/murdeshwara-is-a-town-in-bhatkal-taluk-of-uttara-kannada-district-116062200042_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/murdeshwara-is-a-town-in-bhatkal-taluk-of-uttara-kannada-district-116062200042_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/22/thumb/1_1/1466591119-1412.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/22/thumb/1_1/1466591119-1412.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮುರುಡೇಶ್ವರ ಉತ್ತರ ಕನ್ನಡದ ಭಟ್ಕಳ ತಾಲೂಕಿನ ಪಟ್ಟಣವಾಗಿದ್ದು, ಹಿಂದು ದೇವತೆ ಶಿವನ ಇನ್ನೊಂದು ಹೆಸರು ಕೂಡ ಆಗಿದೆ.  ಜಗತ್ತಿನ ಅತ್ಯಂತ ಎತ್ತರದ ಶಿವನ ಪ್ರತಿಮೆಗೆ ಪ್ರಖ್ಯಾತವಾಗಿರುವ ಈ ಪಟ್ಟಣವು ಅರಬ್ಬಿ ಸಮುದ್ರದ ತೀರದಲ್ಲಿದ್ದು ಮುರುಡೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಕೂಡ ಹೆಸರಾಗಿದೆ.  ಮಂಗಳೂರು-ಮುಂಬೈ ಕೊಂಕಣ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	ಮುರುಡೇಶ್ವರ ಉತ್ತರ ಕನ್ನಡದ ಭಟ್ಕಳ ತಾಲೂಕಿನ ಪಟ್ಟಣವಾಗಿದ್ದು, ಹಿಂದು ದೇವತೆ ಶಿವನ ಇನ್ನೊಂದು ಹೆಸರು ಕೂಡ ಆಗಿದೆ.  ಜಗತ್ತಿನ ಅತ್ಯಂತ ಎತ್ತರದ ಶಿವನ ಪ್ರತಿಮೆಗೆ ಪ್ರಖ್ಯಾತವಾಗಿರುವ ಈ ಪಟ್ಟಣವು ಅರಬ್ಬಿ ಸಮುದ್ರದ ತೀರದಲ್ಲಿದ್ದು ಮುರುಡೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಕೂಡ ಹೆಸರಾಗಿದೆ.  ಮಂಗಳೂರು-ಮುಂಬೈ ಕೊಂಕಣ ರೈಲ್ವೆ ಮಾರ್ಗದಲ್ಲಿ ರೈಲ್ವೆ ನಿಲ್ದಾಣವನ್ನೂ ಮುರುಡೇಶ್ವರ ಹೊಂದಿದೆ. <br />
	 </p>
<p>
	ಮುರುಡೇಶ್ವರ ಹೆಸರಿನ ಮೂಲ ರಾಮಾಯಣದ ಕಾಲದಲ್ಲಿದೆಯೆಂಬ ಪ್ರತೀತಿಯಿದೆ. ಹಿಂದು ದೇವಾನು ದೇವತೆಗಳು ಆತ್ಮ ಲಿಂಗವನ್ನು ಪೂಜಿಸುವ ಮೂಲಕ ಅಮರತ್ವವನ್ನು ಮತ್ತು ಅದೃಶ್ಯ ಶಕ್ತಿಯನ್ನು ಪಡೆದರು. ಲಂಕೆಯ ರಾಜ ರಾವಣ ತಾನೂ ಆತ್ಮಲಿಂಗವನ್ನು ಸಂಪಾದಿಸುವ ಮೂಲಕ ಅಮರತ್ವ ಪಡೆಯಲು ಬಯಸಿದ್ದ. ಆತ್ಮಲಿಂಗ ಶಿವನಿಗೆ ಸೇರಿದ್ದರಿಂದ  ರಾವಣ ಶಿವನನ್ನು ಅತ್ಯಂತ ಭಕ್ತಿಯಿಂದ ಪೂಜಿಸಿದ. ಅವನ ಪ್ರಾರ್ಥನೆಯಿಂದ ಸಂತೃಪ್ತರಾದ ಶಿವ ಅವನ ಮುಂದೆ ಪ್ರತ್ಯಕ್ಷನಾಗಿ ಯಾವ ವರ ಬೇಕೆಂದು ಕೇಳಿದ. ರಾವಣ ಆತ್ಮಲಿಂಗ ಬೇಕೆಂದು ವರ ಬೇಡಿದ. ಆದರೆ ಲಂಕಾವನ್ನು ಮುಟ್ಟುವುದಕ್ಕೆ ಮುಂಚೆ ಆತ್ಮಲಿಂಗವನ್ನು ನೆಲದ ಮೇಲಿರಿಸಬಾರದು ಎಂಬ ಷರತ್ತಿನೊಂದಿಗೆ ಶಿವ ಆತ್ಮಲಿಂಗ ನೀಡಿದ.<br />
	 </p>
<p>
	ನಾರದ ಮಹರ್ಷಿಗಳಿಗೆ ಈ ವಿಷಯ ತಿಳಿದು ಆತ್ಮಲಿಂಗದ ನೆರವಿನಿಂದ ಅಮರತ್ವ ಪಡೆಯುವ ರಾವಣ ಭೂಮಿಯಲ್ಲಿ ವಿನಾಶ ಉಂಟುಮಾಡುತ್ತಾನೆಂದು ಭಯಪಟ್ಟರು. ಗಣೇಶನನ್ನು ಸಂಪರ್ಕಿಸಿ ಇದನ್ನು ತಪ್ಪಿಸುವಂತೆ ಕೋರಿಕೊಂಡರು. ರಾವಣ ಅತ್ಯಂತ ದೈವಭಕ್ತನಾಗಿದ್ದು, ಪ್ರತಿ ದಿನ ಸಂಜೆ ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಮಾಡುತ್ತಾನೆಂದು ತಿಳಿದಿದ್ದ. ರಾವಣ ಗೋಕರ್ಣ ಸಮೀಪಿಸುತ್ತಿದ್ದಂತೆ ವಿಷ್ಣು ದೇವರು ಸೂರ್ಯನಿಗೆ ಮರೆಯಾಗಿ ಸಂಜೆಯನ್ನು ಸೃಷ್ಟಿಸಿದರು. ರಾವಣ ತಮ್ಮ ಸಂಜೆಯ ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಸಲ್ಲಿಸಲು ಹೊರಟಾಗ ಆತ್ಮಲಿಂಗ ಅವನ ಕೈಯಲ್ಲಿತ್ತು. ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಗಣೇಶ ಬ್ರಾಹ್ಮಣ ಹುಡುಗನ ಸೋಗಿನಲ್ಲಿ ರಾವಣನ ಜತೆ ಬಂದಿದ್ದ.  ನಾನು ದೇವರ ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಸಲ್ಲಿಸುವ ತನಕ ಆತ್ಮಲಿಂಗವನ್ನು ಹಿಡಿದುಕೊಳ್ಳುವಂತೆ, ನೆಲದ ಮೇಲೆ ಇರಿಸದಂತೆಯೂ ರಾವಣ ಸೂಚಿಸಿದ್ದ. ಗಣೇಶ ಒಪ್ಪಂದ ಮಾಡಿಕೊಂಡು ಮೂರು ಸಲ ರಾವಣನನ್ನು ಕರೆಯುವುದಾಗಿ ಬರದಿದ್ದರೆ ನೆಲದ ಮೇಲೆ ಇರಿಸುವುದಾಗಿ ಹೇಳಿ ಅದರಂತೆ ಮಾಡಿದ.<br />
	 </p>
<p>
	<p style="float: left;width:100%;text-align:center;">
		<img align="center" alt="" class="imgCont" height="338" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-06/22/full/1466591119-1412.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 0px; float: none; z-index: 0;" title="" width="500" /></p>
	ರಾವಣ ಹಿಂತಿರುಗಿ ಆತ್ಮಲಿಂಗವನ್ನು ನೆಲದ ಮೇಲೆ ಇರಿಸಿದ್ದನ್ನು ನೋಡಿ ಆಘಾತಕ್ಕೊಳಗಾದ. ತಾನು ಮೋಸಹೋದೆನೆಂದು ತಿಳಿದ ರಾವಣ ಲಿಂಗವನ್ನು ನಾಶಮಾಡಲು ಯತ್ನಿಸಿದ. ಆತ್ಮಲಿಂಗವನ್ನು ಬಟ್ಟೆಯಿಂದ ಮುಚ್ಚಿದ್ದ ಭಾಗವನ್ನು </p>
<p>
	.ಕಾಂಡುಕಾ ಗಿರಿಯ ಮೃದೇಶ್ವರದಲ್ಲಿ ಎಸೆದ. ಮೃದೇಶ್ವರವು ಮುಂದೆ ಮುರ್ಡೇಶ್ವರ ಎಂದು ಮರುನಾಮಕರಣಗೊಂಡು,  ಶಿವನ ಯಾತ್ರಾಸ್ಥಳವಾಗಿ ಜನಪ್ರಿಯವಾಗಿದೆ.<br />
	<br />
	<span style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳನ್ನು ಓದಲು </span><a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(2, 78, 130); text-decoration: none; cursor: pointer; outline: 0px; font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ಮೊಬೈಲ್ ಆಪ್ </a><span style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ಡೌನ್‍ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ</span></p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Wed, 22 Jun 2016 15:49:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Sat, 02 Nov 2019 12:18:41 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ದೇವರ ಅಸ್ತಿತ್ವದ ನಂಬಿಕೆಯಿಂದ ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲಿ ನಿಶ್ಚಿಂತೆ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/people-feared-to-make-sin-due-to-god-116062100070_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/people-feared-to-make-sin-due-to-god-116062100070_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/21/thumb/1_1/1466518142-0117.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-06/21/thumb/1_1/1466518142-0117.jpg</image>
      <description><![CDATA[ದೇವರೆಂದರೆ ಪ್ರತಿಯೊಬ್ಬರಿಗೂ ಭಯ, ಭಕ್ತಿ ಇದ್ದೇ ಇರುತ್ತದೆ. ಅನೇಕ ಮಂದಿ ಬೆಳಿಗ್ಗೆ ಎದ್ದರೆ ದೇವರಿಗೆ ನಮಸ್ಕಾರ ಮಾಡುವ ಮೂಲಕ, ದೇವಸ್ಥಾನಗಳಿಗೆ ದರ್ಶನ ನೀಡುವ ಮೂಲಕ ದೇವರಿಗೆ ಸಂಪೂರ್ಣ ಶರಣಾಗುತ್ತಾರೆ. ಲೌಕಿಕ ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲಿರುವ ನಾವು ಅಲೌಕಿಕ ಶಕ್ತಿಯನ್ನು ಪೂಜಿಸುವುದಕ್ಕೆ ನಿಜವಾಗಲೂ ಕಾರಣವೇನು? ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p>
	<p style="float: left;">
		<img align="" alt="" class="imgCont" height="200" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-06/21/full/1466518142-0117.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="" width="230" /></p>
	ದೇವರೆಂದರೆ ಪ್ರತಿಯೊಬ್ಬರಿಗೂ ಭಯ, ಭಕ್ತಿ ಇದ್ದೇ ಇರುತ್ತದೆ. ಅನೇಕ ಮಂದಿ ಬೆಳಿಗ್ಗೆ ಎದ್ದರೆ ದೇವರಿಗೆ ನಮಸ್ಕಾರ ಮಾಡುವ ಮೂಲಕ, ದೇವಸ್ಥಾನಗಳಿಗೆ ದರ್ಶನ ನೀಡುವ ಮೂಲಕ ದೇವರಿಗೆ ಸಂಪೂರ್ಣ ಶರಣಾಗುತ್ತಾರೆ. ಲೌಕಿಕ ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲಿರುವ ನಾವು ಅಲೌಕಿಕ ಶಕ್ತಿಯನ್ನು ಪೂಜಿಸುವುದಕ್ಕೆ ನಿಜವಾಗಲೂ ಕಾರಣವೇನು? ದೇವರನ್ನು ನೋಡಿದವರು ಇದುವರೆಗೂ ಯಾರೂ ಇಲ್ಲ. ದೇವರ ಅಸ್ತಿತ್ವವನ್ನು ಸಾರಿ ಹೇಳಿದವರು ಯಾರೂ ಇಲ್ಲ. ಆದರೂ ದೇವರೆಂಬ ಆ ಅವ್ಯಕ್ತ ಮೂರ್ತಿಗೆ ನಾವು ವಂದಿಸುತ್ತೇವೆ.<br />
	<br />
	ನಮ್ಮ ಇಷ್ಟಾರ್ಥಗಳನ್ನು ನೆರವೇರಿಸುವಂತೆ ಬೇಡಿಕೊಳ್ಳುತ್ತೇವೆ. ಒಂದು ವೇಳೆ ನಮ್ಮ ಇಷ್ಟಾರ್ಥ ನೆರವೇರಿದರೆ ಅದಕ್ಕೆ ದೇವರೇ ಕಾರಣವೆಂದು ಅವನನ್ನು ಹೊಗಳುತ್ತೇನೆ.  ದೇವರು ಇದ್ದಾನೋ ಇಲ್ಲವೋ ಅದು ಬೇರೆ ಪ್ರಶ್ನೆ. ಆದರೆ ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲಿ ದೇವರ ಅಸ್ತಿತ್ವವಿದೆಯೆಂದು ಜನರು ಭಾವಿಸಿರುವುದರಿಂದಲೇ ಜನರು ಪಾಪಗಳನ್ನು, ಕ್ರೌರ್ಯಗಳನ್ನು ಎಸಗಲು ಹೆದರುತ್ತಾರೆ. ಲೌಕಿಕ ಜಗತ್ತಿನ ಶಿಕ್ಷೆಗಿಂತ ಹೆಚ್ಚಾಗಿ ಅಲೌಕಿಕ ಜಗತ್ತಿನ ದೇವರು ತನಗೆ ಶಿಕ್ಷಿಸುತ್ತಾನೆಂಬ ಭಯ ಜನರಲ್ಲಿ ಮನೆಮಾಡಿರುತ್ತದೆ.<br />
	<br />
	ಹೀಗಾಗಿ ಜನರು ತಪ್ಪುಗಳನ್ನು ಮಾಡಲು, ಪಾಪಗಳನ್ನು ಎಸಗಲು ಹೆದರುತ್ತಾರೆ. ಪಾಪಗಳನ್ನು ಎಸಗಿದರೆ ದೇವರು ತಮಗೆ ಈ ಜನ್ಮದಲ್ಲೇ ಯಾವುದಾದರೂ ರೀತಿಯಲ್ಲಿ ಶಿಕ್ಷಿಸುತ್ತಾನೆಂದು ಭಯ ಪಡುತ್ತಾರೆ. ಯಾರಾದರೂ ಪಾಪಕೃತ್ಯಗಳನ್ನು ಮಾಡಿರುವವರು ಮೃತಪಟ್ಟರೆ ಅವನು ಮಾಡಿದ ಪಾಪಕ್ಕೆ ತಕ್ಕ ಫಲವನ್ನು ದೇವರು ನೀಡಿದ ಎಂದು ಹೇಳುತ್ತಾರೆ. ಆದರೆ ಒಳ್ಳೆಯ ವ್ಯಕ್ತಿ ದಿಢೀರ್ ಮೃತಪಟ್ಟಾಗ ದೇವರು ಅವನ ಪುಣ್ಯದ ಫಲ ತುಂಬಿದಾಗ ಕರೆಸಿಕೊಂಡ ಎನ್ನುತ್ತಾರೆ. ಒಟ್ಟಿನಲ್ಲಿ ದೇವರ ಅಸ್ತಿತ್ವವಿದೆಯೆಂದು ಜನರು ನಂಬಿರುವುದರಿಂದ ಜಗತ್ತು ನಿಶ್ಚಿಂತೆಯಿಂದ ಸಾಗುತ್ತಿದೆ. <br />
	<br />
	<span style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿಗಳಿಗಾಗಿ ವೆಬ್ ದುನಿಯಾ </span><a href="http://kannada.webdunia.com/article/current-affairs/to-read-webdunia-latest-news-download-mobile-apps-116033100043_1.html" style="margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; color: rgb(2, 78, 130); text-decoration: none; cursor: pointer; font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;">ಮೊಬೈಲ್ ಆ್ಯಪ್</a><span style="color: rgb(51, 51, 51); font-family: Tunga; font-size: 14px; line-height: 20px;"> ಡೌನ್‌ಲೋಡ್ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳಿ</span><br />
	 </p>]]></content:encoded>
      <pubDate>Tue, 21 Jun 2016 19:26:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 21 Jun 2016 19:40:10 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>guna</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಮಹಾ ಶಿವರಾತ್ರಿ : ಶಿವನಿಗೆ ಏನನ್ನು ಅರ್ಪಿಸಬೇಕು ? ತಿಳಿಯಲು ಈ ಲೇಖನ ಓದಿ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮಹಾ-ಶಿವರಾತ್ರಿ-ಶಿವನಿಗೆ-ಏನನ್ನು-ಅರ್ಪಿಸಬೇಕು-ತಿಳಿಯಲು-ಈ-ಲೇಖನ-ಓದಿ-114022700002_1.html</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮಹಾ-ಶಿವರಾತ್ರಿ-ಶಿವನಿಗೆ-ಏನನ್ನು-ಅರ್ಪಿಸಬೇಕು-ತಿಳಿಯಲು-ಈ-ಲೇಖನ-ಓದಿ-114022700002_1.html</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮಹಾಶಿವರಾತ್ರಿ ಹಿಂದುಗಳ ಪವಿತ್ರ ಹಬ್ಬವಾಗಿದೆ. ಈ ದಿನ ಶಿವ ಪಾರ್ವತಿಯ ಪೂಜೆ ನಡೆಯುತ್ತದೆ , ಈ ಪುಜೆಯಿಂದ ಶಿವನು ಭಕ್ತ ಬೇಡಿದ್ದನ್ನು ಶಿವನು ನೀಡುತ್ತಾನೆ ಎಂದು ನಂಬಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ದಿನದಂದು ಮನಸ್ಸಿನ ಇಚ್ಛೆಗಳು ಈಡೇರುತ್ತದೆ. ಭಕ್ತ ತಮ್ಮ ಮನಸಿನ್ನ ಕಾಮನೆಗಳಿಗಾಗಿ ಶಿವನನ್ನು ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ರೀತಿ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<p style="float: left;">
	<img align="" alt="" class="imgCont" height="200" src="http://media.webdunia.com/_media/kn/img/article/2016-03/13/full/1457852382-1298.jpg" style="border: 1px solid #DDD; margin-right: 10px; padding: 1px; float: left; z-index: 0;" title="" width="230" /></p>
- <font style="font-size:11pt; color:#000000"><b>ಅರುಣಕುಮಾರ ಧುತ್ತರಗಿ </b></font><br />
<br />
<font style="font-size:11pt; color:#000000">* </font><font style="font-size:11pt;">ಮಹಾ ಶಿವರಾತ್ರಿ ದಿನದಂದು ಶಿವನಿಗೆ ಯಾವ ರೀತಿ ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸಿದ್ದರೆ, ಯಾವ ರೀತಿ ಫಲಗಳು ಸಿಗುತ್ತವೆ ಎಂದು ತಿಳಿದುಕೊಳ್ಳೊಣ ಬನ್ನಿ. </font><br />
<br />
<br />
<font style="font-size:11pt; color:#000000">ಮಹಾಶಿವರಾತ್ರಿ ಹಿಂದುಗಳ ಪವಿತ್ರ ಹಬ್ಬವಾಗಿದೆ. ಈ ದಿನ ಶಿವ ಪಾರ್ವತಿಯ ಪೂಜೆ ನಡೆಯುತ್ತದೆ , ಈ ಪುಜೆಯಿಂದ ಶಿವನು ಭಕ್ತ ಬೇಡಿದ್ದನ್ನು ಶಿವನು ನೀಡುತ್ತಾನೆ ಎಂದು ನಂಬಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ದಿನದಂದು ಮನಸ್ಸಿನ ಇಚ್ಛೆಗಳು ಈಡೇರುತ್ತದೆ. </font><br />
<br />
<font style="font-size:11pt; color:#000000">ಭಕ್ತ ತಮ್ಮ ಮನಸಿನ್ನ ಕಾಮನೆಗಳಿಗಾಗಿ ಶಿವನನ್ನು ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ರೀತಿ ವಿಶೇಷ ಪೂಜೆ ಮಾಡುವುದರಿಂದ ಮನಸ್ಸಿನ ಬೇಡಿಕೆಗಳೆಲ್ಲವನ್ನು ಶಿವನು ನೀಡುತ್ತಾನೆ . ಶಿವನಿಗೆ ನಾವು ವಿವಿಧ ವಸ್ತುಗಳನ್ನು ಕೂಡ ಅರ್ಪಿಸಬೇಕಾಗುತ್ತದೆ , ಇದರಿಂದ ಶಿವನು ಬೇಗನೇ ಒಲಿಯುತ್ತಾನೆ ಎಂದು ನಂಬಲಾಗುತ್ತದೆ. </font><br />
<p>
	 </p>
<p align="right">
	...........<font style="font-size:11pt; color:#000000"><b>ಅಷ್ಟಕ್ಕು ಶಿವನಿಗೆ ಎನನ್ನು ಅರ್ಪಿಸಬೇಕು ಎಂದು ತಿಳಿಯಲು ಮುಂದಿನ ಪುಟದಲ್ಲಿ ಓದಿ </b></font></p><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>* ಮಹಾಶಿವರಾತ್ರಿಯಮದು ಶಿವಲಿಂಗ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಶಿವನಿಗೆ ಆಕಳಿನ ಹಸಿ ಹಾಲಿನಿಂದ ಅಭಿಷೇಕ ಮಾಡಿದರೆ ವಿಧ್ಯೆ ಪ್ರಾಪ್ತವಾಗುತ್ತದೆ.  </font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><table class="" cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" align="center"><tr><td><p><img src='/kn/articles/1402/27/images/img1140227002_2_1.jpg' alt='' HSPACE=4 VSPACE=4 border="0" class="wdp_img"/></p></td></tr><tr><td><p class="wdp_imgSrc"><p class="wdp_left"></p>PR</p></td></tr></table><!--endImage-->  <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>* ಶಿವನಿಗೆ ಕಬ್ಬಿನ ರಸದಿಂದ ಅಭಿಷೇಕ ಮಾಡುವುದರಿಂದ ಧನ ಪ್ರಾಪ್ತವಾಗುತ್ತದೆ. </font><br/> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>* ಶಿವನಿಗೆ ಶುದ್ಧ ನೀರಿನಿಂದ ಅಭಿಷೇಕ ಮಾಡಿದರೆ ಮನಸಿನ್ನ ಎಲ್ಲ ಇಚ್ಛೆಗಳು ಪೂರ್ಣವಾಗುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>* ಭಗವಾನ ಶಿವನಿಗೆ ಬಿಲ್ವ ಪತ್ರೆ , ಅಕ್ಷತೆ , ಹಾಲು, ಹಣ್ಣುಗಳು ಮತ್ತು ಹೂಗಳು ಅರ್ಪಿಸಬೇಕು ಇದರಿಂದ ಶಿವನಯ ಒಲಿಯುತ್ತಾನೆ ಎಂದು ನಂಬಲಾಗುತ್ತದೆ. </font><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಹಾ ಶಿವರಾತ್ರಿಯಂದು ಶಿವನನ್ನು ಆರಾಧಿಸಿದರೆ ಮನಸ್ಸಿನ ಎಲ್ಲ ಮನೋಕಾಮನೆಗಳು ಪುರ್ತಿಯಾಗುತ್ತವೆ. ಇಂದಿನ ದಿನ ಶಿವನಿಗೆ ಬಿಲ್ವ ಪತ್ರೆ ಮತ್ತು ಹೂವನ್ನು ಅರ್ಪಿಸಬೇಕಾಗುತ್ತದೆ. </font><br/>  <!--Image--><table class="" cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" align="center"><tr><td><p><img src='/kn/articles/1402/27/images/img1140227002_3_1.jpg' alt='' HSPACE=4 VSPACE=4 border="0" class="wdp_img"/></p></td></tr><tr><td><p class="wdp_imgSrc"><p class="wdp_left"></p>PR</p></td></tr></table><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತಟ್ಟೆಯಲ್ಲಿ ಕುಂಕುಮ, ಅರಸಿಣ, ಗುಲಾಲ, ಅಕ್ಷತೆ , ಪವಿತ್ರ ದಾರವನ್ನು ಮತ್ತು ಇದರ ಜೊತೆಗೆ ಅಷ್ಟಗಂಧ ಇಡಬೇಕು. ಶಿವ ಪಂಚಾಕ್ಷರಿ ಮಂತ್ರ ವಾದ ಓಂ ನಮಃ ಶಿವಾಯ ಎನ್ನುವ ಮಂತ್ರ ಪಠಿಸುವುದರ ಮೂಲಕ ಶಿವನಿಗೆ ಪಂಚಾಮೃತದ ಅಭಿಷೇಕ ಮಾಡಬೇಕು. ಕುಂಕುಮ  ಮತ್ತು ಇತರ ವಸ್ತುಗಳು ಶಿವನಿಗೆ ಅರ್ಪಿಸಿ . ನಂಬಿಕೆ ಪ್ರಕಾರ ಶಿವನಿಗೆ ನೈವಿಧ್ಯವನ್ನು ಅರ್ಪಿಸಬೇಕು . </font><br/>   <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪೂಜೆಯಲ್ಲಿ ಎಕ್ಕಿಯ ಹೂ , ದತ್ತೂರಿ ಹಣ್ಣು , ಪುಷ್ಫ ಇತ್ಯಾದಿ ಶಿವನಿಗೆ ಅರ್ಪಿಸಿ ಶಿವನಿಗೆ ಪೂಜೆಯನ್ನು ಸಲ್ಲಿಸಿ. ಬೆಳ್ಳಿಗ್ಗೆಯಿಂದ ಉಪವಾಸವಿದ್ದು ಸಂಜೆಯ ಹೊತ್ತಿಗೆ ಶಿವನೀಗೆ ಪೂಜೆಯನ್ನು ಮಾಡಿ ಸಂಜೆಯ ಹೊತ್ತಿಗೆ ಪ್ರಸಾದ ಸ್ವಿಕರಿಸಿ , ರಾತ್ರಿ ಶಿವನ ಹಾಡು ಹಾಡುತ್ತ, ಶಿವಮಹಾ ಪುರಾಣದ ಕಥೆಯನ್ನು ಕೇಳುತ್ತ ಅಥವಾ ಪಠಿಸುತ್ತ ಜಾಗರಣೆ ಮಾಡಿದರೆ ಶಿವನು ಓಲಿಯುತ್ತಾನೆ ಎಂದು ಪುರಾಣಗಳಲ್ಲಿ ತಿಳಿಸಲಾಗಿದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Thu, 27 Feb 2014 09:35:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 19 Jul 2016 19:54:48 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ವೆಬ್‌ದುನಿಯಾ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ನಾಗಾರಾಧನೆಯ ನಾಡು ಕುಕ್ಕೆಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯದಲ್ಲಿ ಷಷ್ಠಿ ಸಂಭ್ರಮ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನಾಗಾರಾಧನೆಯ-ನಾಡು-ಕುಕ್ಕೆಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯದಲ್ಲಿ-ಷಷ್ಠಿ-ಸಂಭ್ರಮ-111112100026_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನಾಗಾರಾಧನೆಯ-ನಾಡು-ಕುಕ್ಕೆಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯದಲ್ಲಿ-ಷಷ್ಠಿ-ಸಂಭ್ರಮ-111112100026_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಸುತ್ತಲೂ ಹಸಿರು ಹಚ್ಚಡವನ್ನೊದ್ದು ಮುಗಿಲೆತ್ತರಕ್ಕೇರಿ ನಿಂತ ಪರ್ವತಶ್ರೇಣಿಗಳು... ಅವುಗಳ ನಡುವಿನಲ್ಲಿ ತೂಗಿ ತೊನೆಯುವ ತೆಂಗು ಅಡಿಕೆ ತೋಟಗಳು... ಜುಳು ಜುಳು ನಿನಾದಗೈಯ್ಯುತ್ತಾ ಹರಿವ ಕುಮಾರಧಾರಾ ನದಿ... ದೇಗುಲದಿಂದ ಅಲೆಅಲೆಯಾಗಿ ಹೊರಹೊಮ್ಮುವ ಗಂಟೆಯ ನಿನಾದ... ಕಿವಿಗೆ ಅಪ್ಪಳಿಸುವ ಚಂಡೆಯ ಸದ್ದು... ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[- <font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಬಿ.ಎಂ.ಲವಕುಮಾರ್, ಮೈಸೂರು </font><font style='font-size:12pt;'></b></font><br/><!--Image--><table class="" cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" align="center"><tr><td><p><img src='/kn/articles/1111/21/images/img1111121026_1_1.jpg' alt='kukke subramanya' HSPACE=4 VSPACE=4 border="0" class="wdp_img"/></p></td></tr><tr><td><p class="wdp_imgSrc"><p class="wdp_left">WD</p>WD</p></td></tr></table><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸುತ್ತಲೂ ಹಸಿರು ಹಚ್ಚಡವನ್ನೊದ್ದು ಮುಗಿಲೆತ್ತರಕ್ಕೇರಿ ನಿಂತ ಪರ್ವತಶ್ರೇಣಿಗಳು... ಅವುಗಳ ನಡುವಿನಲ್ಲಿ ತೂಗಿ ತೊನೆಯುವ ತೆಂಗು ಅಡಿಕೆ ತೋಟಗಳು... ಜುಳು ಜುಳು ನಿನಾದಗೈಯ್ಯುತ್ತಾ ಹರಿವ ಕುಮಾರಧಾರಾ ನದಿ... ದೇಗುಲದಿಂದ ಅಲೆಅಲೆಯಾಗಿ ಹೊರಹೊಮ್ಮುವ ಗಂಟೆಯ ನಿನಾದ... ಕಿವಿಗೆ ಅಪ್ಪಳಿಸುವ ಚಂಡೆಯ ಸದ್ದು... ಭಕ್ತಿ ಭಾವದಿಂದ ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯನಿಗೆ ನಮಿಸುವ ಭಕ್ತರು...  ಇದು ಸಪ್ತ ಮಹಾಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದಾದ ಪರಶುರಾಮ ಸೃಷ್ಟಿಯ ನಾಗಪೂಜೆಯ ನಾಡು ಶ್ರೀ ಕುಕ್ಕೆ ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯದಲ್ಲಿ ಕಾಣಸಿಗುವ ದಿನನಿತ್ಯದ ಸುಂದರ, ರಮಣೀಯ ದೃಶ್ಯಗಳು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><a href='http://kannada.webdunia.com' target=_blank><b>ಕ್ಷಣ ಕ್ಷಣದ ತಾಜಾ ಸುದ್ದಿ, ವಿಶೇಷ ವರದಿ-ಲೇಖನಗಳಿಗಾಗಿ ನಿಮ್ಮ ವೆಬ್‌ದುನಿಯಾಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ಕೊಡಿ</b></a><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪರಮ ಪವಿತ್ರ ಕ್ಷೇತ್ರ, ಪ್ರವಾಸಿ ತಾಣವೂ ಆಗಿರುವ ಕುಕ್ಕೆ ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರವು ದಕ್ಷಿಣ ಕನ್ನಡ ಜಿಲ್ಲೆಯ ಸುಳ್ಯ ತಾಲೂಕಿಗೆ ಸೇರಿದೆ. ಕೊಡಗು, ಹಾಸನ ಜಿಲ್ಲೆಗಳಿಗೆ ಹೊಂದಿಕೊಂಡಂತಿರುವ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರದ ಪೂರ್ವಕ್ಕೆ ಸಹ್ಯಾದ್ರಿ ಶ್ರೇಣಿಯ ಕುಮಾರ ಪರ್ವತ, ಶೇಷ ಪರ್ವತ ಹಾಗೂ ಸಿದ್ದ ಪರ್ವತಗಳಿದ್ದು, ದಟ್ಟ ಕಾಡನ್ನು ಹೊಂದಿ ತನ್ನದೇ ಆದ ನಿಸರ್ಗ ರಮಣೀಯತೆಯಿಂದ ಪ್ರವಾಸಿಗರನ್ನು ತನ್ನತ್ತ ಸೂಜಿಗಲ್ಲಿನಂತೆ ಸೆಳೆಯುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹಾಗಾಗಿ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಕೇವಲ ಸ್ವಾಮಿ ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯನ ದರ್ಶನ ಮಾಡಲು ಮಾತ್ರ ಭಕ್ತರು ಬರುವುದಲ್ಲದೆ, ಚಾರಣ ಮಾಡಲು ಕೂಡ ಪ್ರವಾಸಿಗರು ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರವು ವರ್ಷದ ಎಲ್ಲಾ ದಿನಗಳಲ್ಲಿಯೂ ಭಕ್ತರಿಂದ ತುಂಬಿ ತುಳುಕುತ್ತಿರುತ್ತದೆ. ಅಷ್ಟೇ ಅಲ್ಲ ಸುತ್ತಲೂ ಪರ್ವತ ಹಾಗೂ ಅರಣ್ಯದಿಂದ ಆವೃತವಾಗಿರುವುದರಿಂದ ಮಳೆಯೂ ಹೆಚ್ಚಾಗಿಯೇ ಸುರಿಯುತ್ತಿರುತ್ತದೆ. ಆದರೆ ಇದೀಗ ವರುಣ ಒಂದಷ್ಟು ಬಿಡುವು ನೀಡಿದ್ದರಿಂದ ಜನರೆಲ್ಲಾ ಮೈಕೊಡವಿಕೊಂಡು ಮೇಲೆದ್ದಿದ್ದಾರಲ್ಲದೆ, ಮುಂದೆ ಬರಲಿರುವ ಚಂಪಾಷಷ್ಠಿಯ ದಿವ್ಯ ಕ್ಷಣಕ್ಕಾಗಿ ಕಾಯುತ್ತಿದ್ದಾರೆ.</font><!--Image--><table class="" cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" align="center"><tr><td><p><img src='/kn/articles/1111/21/images/img1111121026_2_1.jpg' alt='kukke subramanya' HSPACE=4 VSPACE=4 border="0" class="wdp_img"/></p></td></tr><tr><td><p class="wdp_imgSrc"><p class="wdp_left"></p>WD</p></td></tr></table><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸಾಮಾನ್ಯವಾಗಿ ಚಂಪಾ ಷಷ್ಠಿಯಂದು ಎಲ್ಲಿ ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ದೇಗುಲವಿದೆಯೋ ಅಲ್ಲೆಲ್ಲಾ ವಿಶೇಷ ಪೂಜೆಗಳು ನಡೆಯುತ್ತವೆ. ಅಷ್ಟೇ ಅಲ್ಲ ಅಶ್ವತ್ಥ ಕಟ್ಟೆಯಲ್ಲಿ ಸರ್ಪಾಕಾರದ ವಿಗ್ರಹವನ್ನಿಟ್ಟು ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ಸ್ವಾಮಿಯನ್ನು ಆವಾಹನೆ ಮಾಡಿ ಹಾಲೆರೆದು ಅಭಿಷೇಕ ಮಾಡಿ ಪಾಯಸದ ನೈವೇದ್ಯ ಅರ್ಪಿಸಿ ಅಂದು ಉಪವಾಸ ವೃತವನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹಾಗೆನೋಡಿದರೆ ಕುಕ್ಕೆಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರವು ನಾಗಪೂಜೆಗೆ ಹೆಸರುವಾಸಿಯಾಗಿದೆ. ವಲ್ಮೀಖ  ಅರ್ಥಾತ್ ಹುತ್ತ ಇಲ್ಲಿನ ಆರಾಧ್ಯ ದೈವ. ಅಲ್ಲಿಂದ ತೆಗೆದ ಮಣ್ಣು ಪ್ರಸಾದವಾಗಿದೆ. ಸರ್ಪದೋಷಕ್ಕೊಳಗಾದವರು ಇಲ್ಲಿ ಸರ್ಪ ಸಂಸ್ಕಾರ ಮಾಡಿ ತಮ್ಮ ಪಾಪ ಕಳೆದು ಕೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ದೇವಾಲಯವು ಸುಮಾರು ಎಂಟನೆಯ ಶತಮಾನದ್ದು ಎನ್ನಲಾಗಿದೆ. ಇಲ್ಲಿ ನರಸಿಂಹ, ಉಮಾಮಹೇಶ್ವರ ಮೂರ್ತಿಗಳಿಗೆ ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸಲಾಗುತ್ತದೆಯಾದರೂ ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯನೇ ಆದಿದೈವನಾಗಿದ್ದಾನೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹಿಂದೆ ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯವು ಬಲ್ಲಾಳರಾಜನ ರಾಜಧಾನಿಯಾಗಿತ್ತು ಎನ್ನಲಾಗಿದೆ. ಇಲ್ಲಿನ ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿರುವ ಮೂರ್ತಿ ಬಲ್ಲಾಳ ಅರಸರದ್ದಾಗಿದೆ. ಇತಿಹಾಸದ ಪ್ರಕಾರ ದಕ್ಷಿಣಕನ್ನಡ ಜಿಲ್ಲೆಯನ್ನು ಹನ್ನೊಂದನೇ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ ಹೊಯ್ಸಳ ಬಲ್ಲಾಳ ಅರಸರು ಆಳುತ್ತಿದ್ದರೆನ್ನಲಾಗಿದೆ. ಆದರೆ ಇಕ್ಕೇರಿ ಅರಸರು ಆಳ್ವಿಕೆ ನಡೆಸಲು ಆರಂಭಿಸಿದ ಬಳಿಕ ಕೆಲವೊಂದು ಗ್ರಾಮಗಳಲ್ಲಿ ಮಾತ್ರ ಬಲ್ಲಾಳ ಅರಸರ ಆಳ್ವಿಕೆ ನಡೆಯುತ್ತಿತ್ತು. ಆ ಸಂದರ್ಭ ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯವೂ ಅವರ ಆಳ್ವಿಕೆಗೆ ಒಳಪಟ್ಟಿತ್ತು ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ದೇಗುಲದಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿಷ್ಠಾಪಿತವಾಗಿರುವ  ಬಲ್ಲಾಳ ಅರಸರ ಮೂರ್ತಿಯ ಹಿಂದೆ ದಂತಕಥೆಯೊಂದು ಇರುವುದನ್ನು ನಾವು ಕಾಣಬಹುದು. ಅದೇನೆಂದರೆ ವೇದವ್ಯಾಸ ಸಂಪುಟದ ವಿಗ್ರಹವನ್ನು ಯಾರಿಂದಲೂ ಭಗ್ನಗೊಳಿಸುವುದು ಅಸಾಧ್ಯ ನಂಬಿಕೆ ಹರಡಿತ್ತು. ಇದನ್ನು ಪರೀಕ್ಷಿಸಿ ನೋಡಿಯೇ ಬಿಡೋಣ ಎಂಬ ತೀರ್ಮಾನಕ್ಕೆ ಬಂದ ಅರಸ ಆನೆಯ ಮೂಲಕ ಮುರಿಯಲು ಮುಂದಾದನು. ಈ ಸಂದರ್ಭ ಅರಸನಿಗೆ ಇದ್ದಕ್ಕಿಂದತೆಯೇ ಮೈಮೇಲೆ ಉರಿಬಾಧೆ ಕಾಣಿಸಿಕೊಂಡಿತು. ತಕ್ಷಣ ಅವನಿಗೆ ತಾನು ಮಾಡಿದ ತಪ್ಪಿನ ಅರಿವಾಗಿ ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ದೇವರನ್ನು ಪ್ರಾರ್ಥಿಸಿದನೆಂದೂ ಈ ಸಂದರ್ಭ ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ಸ್ವಾಮಿ ಅರಸನ ಪ್ರತಿಮೆಯನ್ನು ದೇವಾಲಯದ ಮುಖ್ಯದ್ವಾರದಲ್ಲಿಡಲು ಆದೇಶಿಸಿದನೆಂದೂ ಅದರಂತೆ ಪ್ರತಿಮೆಯನ್ನು ಪ್ರತಿಷ್ಠಾಪಿಸಲಾಗಿದೆ ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗಿದೆ. ಇಂದಿಗೂ ಕೂಡ ಚಂಪಾಷಷ್ಠಿಯ ದಿನದಂದು ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯಸ್ವಾಮಿಯ  ಉತ್ಸವ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಹೊರಗೆ ಮೆರವಣಿಗೆಯಲ್ಲಿ ತಂದಾಗ ಮೊದಲು ಬಲ್ಲಾಳರಸರ ಪ್ರತಿಮೆಗೆ  ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸಿದ ಬಳಿಕ ಮುಂದಿನ ಕೈಂಕರ್ಯಗಳು ನಡೆಯುತ್ತದೆ.</font><!--Image--><table class="" cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" align="center"><tr><td><p><img src='/kn/articles/1111/21/images/img1111121026_3_1.jpg' alt='kukke subramanya' HSPACE=4 VSPACE=4 border="0" class="wdp_img"/></p></td></tr><tr><td><p class="wdp_imgSrc"><p class="wdp_left"></p>WD</p></td></tr></table><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕುಮಾರಸ್ವಾಮಿಯು ದೇವಸೇನೆಯೊಂದಿಗೆ ಮತ್ತು ಭಕ್ತ ವಾಸುಕಿಯೊಂದಿಗೆ ಇಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿದ್ದರಿಂದ ಪುತ್ರನ ಮೇಲಿನ ವಾತ್ಸಲ್ಯದಿಂದ ಶಿವಪಾರ್ವತಿಯರು  ಕುಕ್ಕೆಲಿಂಗ ರೂಪದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿದ್ದಾರೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯಿದೆ. ಕುಮಾರಸ್ವಾಮಿಯು ನಾಲ್ಕು ಪುರುಷಾರ್ಥಗಳನ್ನು ಅನುಗ್ರಹಿಸಬಲ್ಲ ದೇವತೆಯಾಗಿದ್ದು, ಬ್ರಹ್ಮಜ್ಞಾನ, ಆಯಸ್ಸು, ಆರೋಗ್ಯ,  ಉಪಸ್ಮಾರ, ಕುಷ್ಠಾದಿ ಮಹಾ ರೋಗಗಳ ಪರಿಹಾರ, ಭೂತ ಪೀಡೆ ಪರಿಹಾರ, ಸಂತಾನ ಸೌಭಾಗ್ಯ, ಪುಷ್ಠಿ, ತುಷ್ಠಿ, ಕೀರ್ತಿ, ಶತ್ರುಜಯವನ್ನು ವಿಶೇಷವಾಗಿ ಕರುಣಿಸುತ್ತಿದ್ದಾನೆ. ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯನಿಗೆ ಸ್ಕಂದ, ಕಾರ್ತಿಕೇಯ, ಷಣ್ಮುಖ, ಕುಮಾರಸ್ವಾಮಿ ಎಂಬ ನಾಮಗಳಿವೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ  ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯನನ್ನು ನಾಗ(ಸರ್ಪ) ರೂಪದಲ್ಲಿ ಪೂಜಿಸಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಸರ್ಪದೋಷದಿಂದ ಬಳಲುವವರು ಇಲ್ಲಿ ಎರಡು ದಿನಗಳ ಕಾಲ ತಂಗಿ ಸೇವೆ ಕೈಗೊಂಡರೆ ದೋಷ ಪರಿಹಾರವಾಗುತ್ತದೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯೂ ಇದೆ. ಹಾಗಾಗಿಯೇ ನಾಗಪೂಜೆಯ ನಾಡಾಗಿ ಪ್ರಸಿದ್ದಿ ಹೊಂದಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿನ ನಾಗಮಂಟಪದಲ್ಲಿ ಶಿಲಾ ನಾಗನ ಪ್ರತಿಷ್ಠೆ, ಆಶ್ಲೇಷ ಬಲಿ ಹೀಗೆ ವಿವಿಧ ಸೇವೆಗಳು ಕೂಡ ನಡೆಯುತ್ತವೆ. ಷಷ್ಠಿ ದಿನದಂದು ಬ್ರಹ್ಮರಥ, ಪಂಚಮಿ ತೇರು, ಚಂದ್ರಮಂಡಲ, ಹೂವಿನ ತೇರುಗಳನ್ನು ಎಳೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಇಲ್ಲಿರುವ ಬ್ರಹತ್ ಆಕಾರದ ರಥ ಸುಮಾರು ಒಂದೂವರೆ  ಶತಮಾನಗಳ ಹಿಂದಿನದು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗಿದೆ.</font><!--Image--><table class="" cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" align="center"><tr><td><p><img src='/kn/articles/1111/21/images/img1111121026_4_1.jpg' alt='kukke subramanya' HSPACE=4 VSPACE=4 border="0" class="wdp_img"/></p></td></tr><tr><td><p class="wdp_imgSrc"><p class="wdp_left"></p>WD</p></td></tr></table><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕುಮಾರಸ್ವಾಮಿಯು ದೇವಸೇನೆಯೊಂದಿಗೆ ಮತ್ತು ಭಕ್ತ ವಾಸುಕಿಯೊಂದಿಗೆ ಇಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿದ್ದರಿಂದ ಪುತ್ರನ ಮೇಲಿನ ವಾತ್ಸಲ್ಯದಿಂದ ಶಿವಪಾರ್ವತಿಯರು  ಕುಕ್ಕೆಲಿಂಗ ರೂಪದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿದ್ದಾರೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯಿದೆ. ಕುಮಾರಸ್ವಾಮಿಯು ನಾಲ್ಕು ಪುರುಷಾರ್ಥಗಳನ್ನು ಅನುಗ್ರಹಿಸಬಲ್ಲ ದೇವತೆಯಾಗಿದ್ದು, ಬ್ರಹ್ಮಜ್ಞಾನ, ಆಯಸ್ಸು, ಆರೋಗ್ಯ,  ಉಪಸ್ಮಾರ, ಕುಷ್ಠಾದಿ ಮಹಾ ರೋಗಗಳ ಪರಿಹಾರ, ಭೂತ ಪೀಡೆ ಪರಿಹಾರ, ಸಂತಾನ ಸೌಭಾಗ್ಯ, ಪುಷ್ಠಿ, ತುಷ್ಠಿ, ಕೀರ್ತಿ, ಶತ್ರುಜಯವನ್ನು ವಿಶೇಷವಾಗಿ ಕರುಣಿಸುತ್ತಿದ್ದಾನೆ. ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯನಿಗೆ ಸ್ಕಂದ, ಕಾರ್ತಿಕೇಯ, ಷಣ್ಮುಖ, ಕುಮಾರಸ್ವಾಮಿ ಎಂಬ ನಾಮಗಳಿವೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ  ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯನನ್ನು ನಾಗ(ಸರ್ಪ) ರೂಪದಲ್ಲಿ ಪೂಜಿಸಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಸರ್ಪದೋಷದಿಂದ ಬಳಲುವವರು ಇಲ್ಲಿ ಎರಡು ದಿನಗಳ ಕಾಲ ತಂಗಿ ಸೇವೆ ಕೈಗೊಂಡರೆ ದೋಷ ಪರಿಹಾರವಾಗುತ್ತದೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯೂ ಇದೆ. ಹಾಗಾಗಿಯೇ ನಾಗಪೂಜೆಯ ನಾಡಾಗಿ ಪ್ರಸಿದ್ದಿ ಹೊಂದಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿನ ನಾಗಮಂಟಪದಲ್ಲಿ ಶಿಲಾ ನಾಗನ ಪ್ರತಿಷ್ಠೆ, ಆಶ್ಲೇಷ ಬಲಿ ಹೀಗೆ ವಿವಿಧ ಸೇವೆಗಳು ಕೂಡ ನಡೆಯುತ್ತವೆ. ಷಷ್ಠಿ ದಿನದಂದು ಬ್ರಹ್ಮರಥ, ಪಂಚಮಿ ತೇರು, ಚಂದ್ರಮಂಡಲ, ಹೂವಿನ ತೇರುಗಳನ್ನು ಎಳೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಇಲ್ಲಿರುವ ಬ್ರಹತ್ ಆಕಾರದ ರಥ ಸುಮಾರು ಒಂದೂವರೆ  ಶತಮಾನಗಳ ಹಿಂದಿನದು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗಿದೆ.</font><!--Image--><table class="" cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" align="center"><tr><td><p><img src='/kn/articles/1111/21/images/img1111121026_5_1.jpg' alt='' HSPACE=4 VSPACE=4 border="0" class="wdp_img"/></p></td></tr><tr><td><p class="wdp_imgSrc"><p class="wdp_left"></p>WD</p></td></tr></table><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ದೇವಾಲಯದಿಂದ ಕೆಲವೇ ದೂರದಲ್ಲಿ ಕಾಶಿಕಟ್ಟೆಯಿದ್ದು, ಇಲ್ಲಿ ಆಂಜನೇಯ ಹಾಗೂ ಗಣಪತಿ ದೇವರುಗಳ ದೇವಾಲಯ ಹಾಗೂ ಬೃಹತ್ ಅಶ್ವತ್ಥ ಕಟ್ಟೆಯನ್ನೂ ಕಾಣಬಹುದು. ತೇರು ಬೀದಿಯ ಉತ್ತರಕ್ಕೆ ದ್ವೈತ ಸಂಪ್ರದಾಯದ ಉತ್ತರಾದಿಮಠವಿದ್ದು, ಇಲ್ಲಿ ಆಂಜನೇಯ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಪ್ರತಿಷ್ಠಾಪಿಸಲಾಗಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಾಲಯದಿಂದ ಕುಮಾರಧಾರಾ ನದಿಯತ್ತ ಸಾಗುವಾಗ ದಾರಿ ಮಧ್ಯೆ ಕಂಡು ಬರುವ ಬಿಲದ್ವಾರ ಪವಿತ್ರಕ್ಷೇತ್ರವಾಗಿದ್ದು, ಇದೊಂದು ಗುಹೆಯಾಗಿದ್ದು, ಇದಕ್ಕೆ ಎರಡು ದಾರಿಗಳಿವೆ. ಒಂದು ದಕ್ಷಿಣಕ್ಕೆ, ಮತ್ತೊಂದು ಉತ್ತರಕ್ಕೆ ಸಾಗುತ್ತದೆ. ಕಾರ್ತಿಕದಿಂದ ಜೇಷ್ಠಮಾಸದವರೆಗೆ ಯಾತ್ರಿಕರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಬಹುದಾಗಿದೆ. ಪುರಾಣದ ಪ್ರಕಾರ ಗರುಡ ನೀಡುತ್ತಿದ್ದ ತೊಂದರೆಯಿಂದ ತಪ್ಪಿಸಿಕೊಳ್ಳಲು ವಾಸುಕಿ ಈ ಗುಹೆಯಲ್ಲಿ ಆಶ್ರಯ ಪಡೆದಿದ್ದನೆಂದು ಹೇಳಲಾಗಿದೆ.</font><br/></font><!--Image--><table class="" cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" align="center"><tr><td><p><img src='/kn/articles/1111/21/images/img1111121026_6_1.jpg' alt='' HSPACE=4 VSPACE=4 border="0" class="wdp_img"/></p></td></tr><tr><td><p class="wdp_imgSrc"><p class="wdp_left"></p>WD</p></td></tr></table><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ಕೇತ್ರದಲ್ಲಿ ಹರಿಯುವ ಕುಮಾರಧಾರಾ ನದಿ ಪವಿತ್ರವಾಗಿದ್ದು, ಇದು ಭೂಮಿಯ ಒಡಲಾಳದಿಂದ ಉಕ್ಕಿಹರಿದ ಎಲ್ಲಾ ತೀರ್ಥಗಳ ಸಾರವನ್ನು ಹೊಂದಿದೆ ಎಂದು ನಂಬಲಾಗಿದೆ. ಇದನ್ನು ಹಿಂದೆ ಮಹೀನದಿ ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತಿತ್ತಂತೆ ಕಾಲಾಂತರದಲ್ಲಿ ಈ ನದಿಯ ನೀರನ್ನು ಕುಮಾರಸ್ವಾಮಿ(ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ)ಯ ಪೂಜೆಯ ಅಭಿಷೇಕಕ್ಕೆ ಉಪಯೋಗಿಸಲು ಆರಂಭಿಸಿದ ಬಳಿಕ ಕುಮಾರಧಾರಾ ಎಂಬ ಹೆಸರು ಬಂತೆಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಈ ನದಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ನಾನ ಮಾಡಿದರೆ ಚರ್ಮರೋಗಗಳು ವಾಸಿಯಾಗುವುದಾಗಿ ನಂಬಿಕೆಯಿದೆ. ಇಲ್ಲಿರುವ ಮತ್ಸ್ಯತೀರ್ಥದಲ್ಲಿ ಬೃಹತಾಕಾರದ ಮೀನುಗಳು ಕಂಡು ಬರುತ್ತವೆ. ಇಲ್ಲಿ ಭಕ್ತಾಧಿಗಳು ಸ್ನಾನ ಮಾಡಿ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ತೆರಳುತ್ತಾರೆ. ಇಲ್ಲಿಯೇ ‘ಬೀದಿಮಡೆ ಸ್ನಾನ’ ಸೇವೆ ಕೂಡ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಇಲ್ಲಿಗೆ ಸಮೀಪವಿರುವ ಕುಳಕುಂದದಲ್ಲಿ ವರ್ಷಕ್ಕೊಮ್ಮೆ ಜಾನುವಾರುಗಳ ಜಾತ್ರೆ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಇದು ದಕ್ಷಿಣಕನ್ನಡ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿ ನಡೆಯುವ ಅತ್ಯಂತ ದೊಡ್ಡ ಜಾನುವಾರು ಜಾತ್ರೆಯಾಗಿದೆ.</font><!--Image--><table class="" cellspacing="0" cellpadding="0" border="0" align="center"><tr><td><p><img src='/kn/articles/1111/21/images/img1111121026_7_1.jpg' alt='' HSPACE=4 VSPACE=4 border="0" class="wdp_img"/></p></td></tr><tr><td><p class="wdp_imgSrc"><p class="wdp_left"></p>WD</p></td></tr></table><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇನ್ನು ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುವವರು ಚಾರಣ ಮಾಡಲು ಬಯಸಿದರೆ ಸುಮಾರು ಹನ್ನೆರಡು ಮೈಲಿ ದೂರದಲ್ಲಿರುವ, ಸಮುದ್ರ ಮಟ್ಟದಿಂದ 4000 ಅಡಿ ಎತ್ತರದಲ್ಲಿರುವ ಕುಮಾರಪರ್ವತವನ್ನು ಏರಬಹುದಾಗಿದೆ. ಅಲ್ಲದೆ ನಿಸರ್ಗ ರಮಣೀಯ ವೀಕ್ಷಣಾ ತಾಣವಾದ ಬಿಸಿಲೆಘಾಟ್ಗೂ ತೆರಳಬಹುದಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸುಬ್ರಹ್ಮಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಎಲ್ಲಾ ಕಡೆಗಳಿಂದಲೂ ಬಸ್ ಸಂಪರ್ಕವಲ್ಲದೆ, ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕವೂ ಇರುವುದರಿಂದ ಭಕ್ತರಿಗೆ ಅನುಕೂಲವಾಗಿದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 21 Nov 2011 15:16:45 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 17:30:11 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಗಿರಿಧರ್</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಪರಮ ಪಾವನೆ ಭಕ್ತವತ್ಸಲೆ ಕೊಲ್ಲೂರು ಶ್ರೀಮೂಕಾಂಬಿಕೆ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪರಮ-ಪಾವನೆ-ಭಕ್ತವತ್ಸಲೆ-ಕೊಲ್ಲೂರು-ಶ್ರೀಮೂಕಾಂಬಿಕೆ-107102000009_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪರಮ-ಪಾವನೆ-ಭಕ್ತವತ್ಸಲೆ-ಕೊಲ್ಲೂರು-ಶ್ರೀಮೂಕಾಂಬಿಕೆ-107102000009_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಕೋಲ ಮಹರ್ಷಿಯು ತಪಸ್ಸು ಮಾಡಿ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿಯನ್ನು ಒಲಿಸಿಕೊಂಡ ಈ ಸಿದ್ಧ ಕ್ಷೇತ್ರವೇ ಕೋಲಾ(ಕೊಲ್ಲೂರು)ಪುರ ಎನಿಸಿಕೊಂಡಿದೆ. ಅದೇ ಸಮಯದಲ್ಲಿ ಕಂಹಾಸುರನೆಂಬ ರಾಕ್ಷಸ ಭೈರವಿ]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ನಾಗೇಂದ್ರ ತ್ರಾಸಿ <!--Image--><p><table cellspacing='0' cellpadding='0' border='0'  Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0710/20/images/img1071020009_1_4.jpg' Border=0 HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle'></td></tr><tr> <td  class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td valign='top'>WD</td><td width='8'></td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><font style=' color:#000000;'>ಕರ್ನಾಟಕದ ಉಡುಪಿ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿರುವ ಕೊಲ್ಲೂರು, ಸೌಪರ್ಣಿಕಾ ತಟದಲ್ಲಿರುವ ವಾಸ್ತುಶಿಲ್ಪ ಆಧಾರಿತ ಶಾಸ್ತ್ರೋಕ್ತವಾದ ಮಧ್ಯಮ ಗಾತ್ರದ ಶಿಲಾಮಯ ಪುಣ್ಯಕ್ಷೇತ್ರ. ಇಲ್ಲಿ ಭಕ್ತ ವತ್ಸಲೆಯಾದ ಶ್ರೀದೇವಿಯು ಮೂಕಾಂಬಿಕೆಯ ರೂಪದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿ ಭಕ್ತ ಜನಕೋಟಿಯನ್ನು ಹರಸುತ್ತಿದ್ದಾಳೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಶೇಷತೆ:</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರವು ವಿದ್ಯಾದಶಮಿ ದಿನ ನಡೆಯುವ ಅಕ್ಷರಾಭ್ಯಾಸಕ್ಕೆ ಹೆಸರುವಾಸಿ. ದೇಶದೆಲ್ಲೆಡೆಯಿಂದ ಗಣ್ಯರು, ರಾಜಕಾರಣಿಗಳು, ಉದ್ಯಮಿಗಳಿಗೆ ಭಕ್ತಿಯ ತಾಣವಿದು. ತಮಿಳುನಾಡು ಮಾಜಿ ಮುಖ್ಯಮಂತ್ರಿ/ನಟ ಎಂಜಿಆರ್ ಅವರು ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಚಿನ್ನದ ಖಡ್ಗ ಒಪ್ಪಿಸಿದ್ದರೆ, ಸಂಗೀತ ನಿರ್ದೇಶಕ ಇಳಯರಾಜ ಅವರು ಕೋಟಿ ರೂ. ಮೌಲ್ಯದ ವಜ್ರ ಖಚಿತ ಹಸ್ತ, ತಮಿಳುನಾಡು ಮಾಜಿ ಮುಖ್ಯಮಂತ್ರಿ ಜಯಲಲಿತಾ ಒಂದು ಆನೆಯನ್ನು ಭಕ್ತಿಯಿಂದ ಸಮರ್ಪಿಸಿದ್ದಾರಲ್ಲದೆ ಚೆನ್ನೈನಿಂದ ಕೊಲ್ಲೂರಿಗೆ ಬಸ್ ಸೌಲಭ್ಯವನ್ನೂ ಕಲ್ಪಿಸಿದ್ದಾರೆ. ಉದ್ಯಮಿ ವಿಜಯ ಮಲ್ಯ ಅವರು ಧ್ವಜಸ್ಥಂಬಕ್ಕೆ ಚಿನ್ನದ ಹೊದಿಕೆ ಮಾಡಿಸಿದ್ದಾರೆ. ನಾಲ್ಕು ಕೋಟಿ ರೂ. ಅಂದಾಜು ವೆಚ್ಚದ ಸ್ವರ್ಣ ರಥ ಇಲ್ಲಿ ಗಮನ ಸೆಳೆಯುತ್ತದೆ. ಖ್ಯಾತ ಗಾಯಕ ಜೇಸುದಾಸ್ ಇಲ್ಲಿಯ ಪರಮ ಭಕ್ತರು. ದಕ್ಷಿಣ ರಾಜ್ಯಗಳ ಮುಖ್ಯಮಂತ್ರಿಗಳು, ರಾಜ್ಯಪಾಲರು ಸೇರಿದಂತೆ ಇವರೆಲ್ಲರೂ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಆಗಾಗ್ಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಿರುತ್ತಾರೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table cellspacing='0' cellpadding='0' border='0'  Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0710/20/images/img1071020009_1_5.jpg' Border=0 HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle'></td></tr><tr> <td  class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td valign='top'>WD</td><td width='8'></td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗರ್ಭಗುಡಿಯಲ್ಲಿನ ಪಾಣಿಪೀಠ ಸ್ವರ್ಣರೇಖೆ ಇರುವ ಜ್ಯೋತಿರ್ಲಿಂಗದಿಂದ ಒಡಗೂಡಿದೆ. ಅಲ್ಲಿ ಪ್ರಕೃತಿ, ಶಕ್ತಿ, ಕಾಳಿ, ಲಕ್ಷ್ಮಿ, ಸರಸ್ವತಿ ನೆಲೆಯಾಗಿದ್ದಾರೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇದೆ. ಪುರಾಣದಲ್ಲಿ ವರ್ಣಿಸಿದಂತೆ ಶ್ರೀಚಕ್ರದಲ್ಲಿ ಆದಿಶಕ್ತಿ ಮತ್ತು ಸಮಸ್ತ ದೇವತೆಗಳು ನೆಲೆಸಿರುವಂತೆ ಜ್ಯೋರ್ತಿಲಿಂಗದಲ್ಲಿ ಆದಿಶಕ್ತಿ ಮತ್ತು ಬ್ರಹ್ಮ, ವಿಷ್ಣು, ಮಹೇಶ್ವರ ದೇವತೆಗಳು ನೆಲೆಸಿದ್ದಾರೆ. ಮೊದಲೇ ಇದ್ದ ಈ ಸಾನಿಧ್ಯವನ್ನು ಕೋಲ ಮಹರ್ಷಿಯು ಗುರುತಿಸಿದನೆಂದು ಪುರಾಣದಲ್ಲಿ ಹೇಳಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಜ್ಯೋತಿರ್ಲಿಂಗದ ಪಶ್ಚಿಮ ಭಾಗದಲ್ಲಿ ಶ್ರೀದೇವಿಯ ಪಂಚಲೋಹದ ಸುಂದರ ಮೂರ್ತಿ ಇದೆ. ಶಂಖ, ಚಕ್ರ, ಅಭಯ ವರದ ಹಸ್ತಳಾದ, ಸರ್ವಾಲಂಕಾರಭೂಷಿತಳಾದ ಮೂಕಾಂಬಿಕೆ ಪದ್ಮಾಸನದಲ್ಲಿ ವಿರಾಜಮಾನಳಾಗಿದ್ದಾಳೆ. ಒಳಸುತ್ತಿನ ದಕ್ಷಿಣ ಭಾಗದಲ್ಲಿ ಅಂಬಿಕೆಯ ಮಗ ದಶಭುಜ ಗಣಪತಿಯ ಚಿಕ್ಕ ಗುಡಿಯಿದೆ. ಪಶ್ಚಿಮದಲ್ಲಿ ಆದಿ ಶಂಕರಾಚಾರ್ಯರು ತಪಸ್ಸು ಮಾಡಿದ ಪೀಠ, ಅದರ ಮುಂಭಾಗದಲ್ಲಿ ಆದಿ ಶಂಕರರ ಅಮೃತ ತತ್ವ ಸಾರುವ ಅಮೃತ ಶಿಲೆಯ ಮೂರ್ತಿ ಇದೆ. ಶಂಕರಾಚಾರ್ಯ ಪೀಠ ದರ್ಶನ ಮಾಡಲು ದೇವಸ್ಥಾನದ ಕಚೇರಿಯಿಂದ ಅನುಮತಿ ಪತ್ರ ಪಡೆಯಬೇಕು.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table cellspacing='0' cellpadding='0' border='0'  Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0710/20/images/img1071020009_1_6.jpg' Border=0 HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle'></td></tr><tr> <td  class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td valign='top'>WD</td><td width='8'></td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಒಳಸುತ್ತಿನ ಉತ್ತರ ದ್ವಾರದಿಂದ ಹೊರ ಬಂದರೆ ಈಶಾನ್ಯದ ಯಾಗ ಶಾಲೆಯ ಸಮೀಪ ವೀರಭದ್ರೇಶ್ವರ, ಮೂಕಾಸುರನ ವಧೆ ಮಾಡುವಾಗ ಆದಿ ದೇವಿಯ ಜೊತೆಯಲ್ಲಿ ಬಂದವನೆಂದು ಪ್ರತೀತಿ. ವೀರಭದ್ರನಿಗೆ ವಿಭೂತಿ ಅರ್ಚನೆ, ವಿಭೂತಿ ಪ್ರಸಾದಕ್ಕೆ ಹೆಚ್ಚಿನ ಪ್ರಾಶಸ್ತ್ಯ. ಅದೇ ರೀತಿ ದಕ್ಷಿಣಕ್ಕೆ ತಿರುಗಿದರೆ ಗರ್ಭಗುಡಿಯ ನೇರ ಪೂರ್ವಕ್ಕೆ ಬಲಿಪೀಠ, ಧ್ವಜಸ್ತಂಭ ಮತ್ತು ದೀಪಸ್ತಂಭಗಳು. ದೀಪಸ್ತಂಭಕ್ಕೀಗ ಚಿನ್ನದ ಹೊದಿಕೆ ಹಾಕಲಾಗಿದೆ. ಕಾರ್ತಿಕ ಮಾಸದ ದೀಪೋತ್ಸವದಂದು ದೀಪ ಹಚ್ಚುತ್ತಾರೆ. ಇದನ್ನು ನೋಡುವುದೇ ಕಣ್ಣಿಗೆ ಹಬ್ಬ.</font><!--Image--><p><table cellspacing='0' cellpadding='0' border='0'  Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0710/20/images/img1071020009_2_2.jpg' Border=0 HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle'></td></tr><tr> <td  class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td valign='top'>WD</td><td width='8'></td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೀಪಸ್ತಂಭದ ಪಶ್ಚಿಮಕ್ಕೆ ಸರಸ್ವತಿ ಮಂಟಪ ಇದ್ದು, ಪ್ರತಿನಿತ್ಯ ದೇವಿಗೆ ಅಷ್ಟಾವಧಾನ ಸೇವೆ ಇಲ್ಲಿ  ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಎಳೆಯ ಮಕ್ಕಳಿಗೆ ವಿದ್ಯಾರಂಭವನ್ನು ಇಲ್ಲೇ ಮಾಡುತ್ತಾರೆ. ಇನ್ನು ವಿಶೇಷವಾಗಿ  ಸಂಗೀತ, ಭರತನಾಟ್ಯಗಳ ಪ್ರದರ್ಶನವನ್ನು ಇಲ್ಲಿ ಏರ್ಪಡಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table cellspacing='0' cellpadding='0' border='0'  Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0710/20/images/img1071020009_2_3.jpg' Border=0 HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle'></td></tr><tr> <td  class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td valign='top'>WD</td><td width='8'></td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಸ್ಥಾನದ ಎಡಭಾಗದ ರಸ್ತೆಯಲ್ಲಿ ಸಾಗಿದರೆ ಆನೆ ಬಾಗಿಲು, ಹೆಸರೇ ಹೇಳುವಂತೆ ಉತ್ಸವಗಳಲ್ಲಿ  ಭಾಗವಹಿಸಲು ಆನೆಯನ್ನು ಈ ಬಾಗಿಲಿನಲ್ಲಿ ಕರೆ ತರುತ್ತಾರೆ. ಈಗ ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ಎರಡು  ಆನೆಗಳಿವೆ. ಆನೆ ಬಾಗಿಲಿನ ಎತ್ತರದ ಮೆಟ್ಟಿಲಿನಲ್ಲಿ ನಿಂತು ಪೂರ್ವಕ್ಕೆ ನೋಡಿದರೆ ಗರ್ಭಗುಡಿಯ  ಸುವರ್ಣ ಶಿಖರ, ಪೂರ್ವದಲ್ಲಿ ಗಗನಚುಂಬಿ ಹಚ್ಚಹಸಿರಿನ ಕುಟಚಾದ್ರಿ ಕಾಣಿಸುತ್ತದೆ. ದೇವಿಗೆ  ಅಭಿಮುಖವಾಗಿರುವ ಚಿತ್ರಮೂಲ ಭಾಗದ ರಮಣೀಯ ದೃಶ್ಯವನ್ನು ಕಾಣಬಹುದು. ಪಶ್ಚಿಮದ  ಹೆಬ್ಬಾಗಿಲಿನ ಉತ್ತರದಲ್ಲಿ ಶ್ರೀ ಆಂಜನೇಯನ ಮಾನವ ಗಾತ್ರದ ಶಿಲಾ ವಿಗ್ರಹ ಇದೆ. ವೀರಭದ್ರನ  ಅಭಿಮುಖವಾಗಿ ವಾಯುವ್ಯದಲ್ಲಿ ಶ್ರೀ ವಿಷ್ಣುಮೂರ್ತಿ ಗುಡಿ. ಸುಮಾರು ಎರಡು ಅಡಿ ಎತ್ತರದ ಸುಂದರ  ಶಿಲಾಮೂರ್ತಿ ವಿಜಯನಗರ ಶೈಲಿಯಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಉತ್ತರದ ಬಾಗಿಲಿನಿಂದ ಹೊರಬಂದರೆ ಶ್ರೀ ದೇವಿ ಪ್ರಸಾದ ನಿಲಯ, ಭೋಜನ ಶಾಲೆ ಇದೆ.  ಪ್ರತಿದಿನ ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತರಿಗೆ, ನೂರಾರು ಶಾಲಾ ಮಕ್ಕಳಿಗೆ ಅನ್ನದಾನ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಅದರ  ಸಮೀಪದಲ್ಲೇ ಯಾತ್ರಿಗಳ ವಸತಿಗೃಹವಿದೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table cellspacing='0' cellpadding='0' border='0'  Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0710/20/images/img1071020009_2_4.jpg' Border=0 HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle'></td></tr><tr> <td  class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td valign='top'>WD</td><td width='8'></td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಸ್ಥಾನದ ಪಶ್ಚಿಮ ಬೀದಿಯಲ್ಲಿ ತ್ರ್ಯಂಬಕೇಶ್ವರ, ಶೃಂಗೇರಿ ಮಠದ ಈಶ್ವರ ಗುಡಿ, ಮಾರಿಯಮ್ಮನ  ಗುಡಿಗಳಿವೆ. ಶ್ರೀಮೂಕಾಂಬಿಕಾ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ ಅಧ್ಯಯನ, ಸಾಧನೆಗಳಿಗೆ ಸಂಬಂಧಿಸಿದ ಆಧ್ಯಾತ್ಮಿಕ  ಕೇಂದ್ರಗಳಿವೆ. ಕಂಚಿ ಕಾಮಕೋಟಿ ಪೀಠದಿಂದ ನಡೆಯುವ ಶ್ರೀಜಯೇಂದ್ರ ಸರಸ್ವತೀ ವೇದಪಾಠ  ಶಾಲೆಯಲ್ಲಿ ವಟುಗಳಿಗೆ ಉಚಿತವಾಗಿ ವೇದಾಧ್ಯಯನ ಮಾಡಲು ವಸತಿ ಶಿಕ್ಷಣ ಸೌಲಭ್ಯವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಐತಿಹ್ಯ: </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕೋಲ ಮಹರ್ಷಿಯು ತಪಸ್ಸು ಮಾಡಿ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿಯನ್ನು ಒಲಿಸಿಕೊಂಡ ಈ ಸಿದ್ಧ ಕ್ಷೇತ್ರವೇ  ಕೋಲಾ(ಕೊಲ್ಲೂರು)ಪುರ ಎನಿಸಿಕೊಂಡಿದೆ. ಅದೇ ಸಮಯದಲ್ಲಿ ಕಂಹಾಸುರನೆಂಬ ರಾಕ್ಷಸ ಭೈರವಿ  ದೇವಿಯನ್ನು ಪೂಜಿಸಿ ಹರಿಹರಾದಿಗಳಿಂದ ಮರಣ ಹೊಂದದ ವರ ಪಡೆದು ತುಂಬಾ  ಅಹಂಕಾರಿಯಾಗಿ ಮೆರೆಯುತ್ತಿದ್ದ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಹಂಕಾರದಿಂದ ಬೀಗಿದ ಕಂಹಾಸುರ ಋಷಿ, ಮುನಿಗಳಿಗೆ ಉಪದ್ರವಕಾರಿಯಾದಾಗ ಕೋಲ  ಮಹರ್ಷಿಯು ಶ್ರೀ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿಯನ್ನು ಸ್ತುತಿಸಿದನು, ಆಗ ಶ್ರೀದೇವಿಯು ಪ್ರತ್ಯಕ್ಷಳಾಗಿ ಕಂಹಾಸುರನ  ಸಂಹಾರಕ್ಕೆ ಸಿದ್ಧಳಾದಳು. ಆಗ ಕಂಹಾಸುರನು ಬೆದರಿ ಋಷ್ಯಮೂಕ ಪರ್ವತವನ್ನು ಸೇರಿ, ಅಲ್ಲಿ  ಘೋರ ತಪಸ್ಸಿಗೆ ಆರಂಭಿಸಿದನು.</font><br/></font><!--Image--><p><table cellspacing='0' cellpadding='0' border='0'  Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0710/20/images/img1071020009_3_1.jpg' Border=0 HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle'></td></tr><tr> <td  class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td valign='top'>WD</td><td width='8'></td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಮರತ್ವ ಪಡೆಯುವ ಉದ್ದೇಶದಿಂದ ಶಿವನನ್ನು ಕುರಿತು ತಪಸ್ಸು ಮಾಡುತ್ತಿರುವಾಗ ದೇವತೆಗಳು ಬಂದು ಶ್ರೀ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿಯಲ್ಲಿ ಮೊರೆಯಿಟ್ಟಾಗ, ಅವಳು ಕಂಹಾಸುರನು ಅಮರತ್ವದ ವರವನ್ನು ಕೇಳದಂತೆ ಮೂಕನನ್ನಾಗಿ ಮಾಡಿದಳು. ಅಂದಿನಿಂದ ಅವನು ಮೂಕಾಸುರನಾದನು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವತೆಗಳಿಂದಾಗಿ ತಾನು ಮೂಕನಾದುದನ್ನು ತಿಳಿದು ಮೂಕಾಸುರನು ದೇವತೆಗಳಿಗೆ ಅತಿಯಾದ ಉಪಟಳ ನೀಡತೊಡಗಿದ. ಆಗ ದೇವತೆಗಳು ಕೋಲ ಮಹರ್ಷಿಯ ಮೂಲಕ ಕೋಲಾಪುರೇಶಿಯ ಮೊರೆ ಹೋದರು. ದೇವತೆಗಳ ದೈನ್ಯ ಸ್ಥಿತಿ ಕಂಡು ಕೋಲಾಪುರೇಶಿಯಾದ ಶ್ರೀಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿಯು ವೀರಭದ್ರ, ಗಣಪತಿಯರೊಡನೆ ಶಿವ ಸಮೇತಳಾಗಿ ಕೋಲಾಪುರಕ್ಕೆ ಬಂದಳು. ಜ್ಯೇಷ್ಠ ಶುಕ್ಲ ಅಷ್ಟಮಿಯಂದು ತನ್ನ ಚಕ್ರದಿಂದ ಮೂಕಾಸುರನ ಶಿರಸ್ಸನ್ನು ಕತ್ತರಿಸಿದ್ದಳು, ಆ ಬಳಿಕ ದೇವಿ ಮೂಕಾಂಬಿಕೆ ಎಂಬ ಹೆಸರನ್ನು ಪಡೆದು ತೇಜೋಮಯ ಶ್ರೀ ಚಕ್ರಬಿಂಬ ರೂಪವಾಗಿ ಅಖಂಡ ಸಚ್ಚಿದಾನಂದ ಪರಬ್ರಹ್ಮ ಸ್ವರೂಪ ಲಿಂಗವನ್ನು ಸೇರಿದಳು. ಅಂದಿನಿಂದ ಜಗತ್ತಿನ ಮಂಗಳಕ್ಕಾಗಿ ಮಂಗಳ ಸ್ವರೂಪದಲ್ಲಿ ಶಿವನು ರಚಿಸಿದ ಶ್ರೀಚಕ್ರದ ಬಿಂದು ಸ್ವರೂಪವಾಗಿ ಕೊಲ್ಲೂರಿನಲ್ಲಿ ನೆಲೆಯಾಗಿ ಕೊಲ್ಲೂರು ಮೂಕಾಂಬಿಕೆ ಎಂದೇ ಜಗದ್ವಿಖ್ಯಾತಿ ಗಳಿಸಿದಳು.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table cellspacing='0' cellpadding='0' border='0'  Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0710/20/images/img1071020009_3_2.jpg' Border=0 HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle'></td></tr><tr> <td  class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td valign='top'>WD</td><td width='8'></td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಉತ್ಸವ:</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕೊಲ್ಲೂರು ದೇವಳದಲ್ಲಿ ಪಂಚ ಪೂಜೆ, ತ್ರಿಕಾಲ ಬಲಿ, ಉತ್ಸವಗಳು ನಡೆದುಕೊಂಡು ಬರುತ್ತಿದೆ. ಉತ್ಸವಗಳಲ್ಲಿ ಮುಖ್ಯವಾಗಿ ನಿತ್ಯೋತ್ಸವ, ವಾರೋತ್ಸವ,ಮಾಸೋತ್ಸವ, ಷಣ್ಮಾಸೋತ್ಸವ ಮತ್ತು ವಾರ್ಷಿಕ ಉತ್ಸವಗಳನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇದಲ್ಲದೆ ಚಾಂದ್ರಮಾನ ಯುಗಾದಿ, ಶ್ರೀರಾಮ ನವಮಿ, ನವರಾತ್ರಿ,ಸೌರಯುಗಾದಿ, ಶ್ರೀಮೂಕಾಂಬಿಕಾ ಜನ್ಮಾಷ್ಟಮಿ, ಗಣೇಶ ಚತುರ್ಥಿ, ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣಾಷ್ಟಮಿ, ನರಕ ಚತುರ್ದಶಿ ಸೇರಿದಂತೆ ಪ್ರಮುಖ ಉತ್ಸವ ಇಲ್ಲಿ ನಡೆಯುತ್ತದೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table cellspacing='0' cellpadding='0' border='0'  Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0710/20/images/img1071020009_3_3.jpg' Border=0 HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle'></td></tr><tr> <td  class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td valign='top'>WD</td><td width='8'></td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಾರ್ಗ:</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಉಡುಪಿಯಿಂದ 70 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಬೆಂಗಳೂರಿನಿಂದ ರೈಲಿನಲ್ಲಿ ಬಂದಲ್ಲಿ ಕುಂದಾಪುರ ಸ್ಟೇಶನ್‌ನಲ್ಲಿ ಇಳಿದರೆ 40 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರ. ಕುಂದಾಪುರದಿಂದ ನೇರ ತಲ್ಲೂರು ಮಾರ್ಗವಾಗಿ ಬಸ್ಸಿನಲ್ಲಿ ಪ್ರಯಾಣಿಸಬಹುದು. ಬಸ್‌ನಲ್ಲಿ ಹೊರಟರೆ 36 ಕಿ.ಮೀ.ದೂರವಿದೆ. ಕೊಲ್ಲೂರು ಬಸ್ ನಿಲ್ದಾಣದಿಂದ ದೇವಳಕ್ಕೆ ರಿಕ್ಷಾದಲ್ಲೂ ಹೋಗಬಹುದು, ಕಾಲ್ನಡಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಹೋದರೆ ಪರಿಸರ ಸೌಂದರ್ಯವನ್ನು ಸವಿಯಬಹುದು. ತುಂಬಾ ಲಗೇಜ್ ಇಲ್ಲದಿದ್ದರೆ, ಸುಮಾರು ಅರ್ಧ ಕಿ.ಮೀ.ದೂರದ ಸೌಪರ್ಣಿಕಾ ನದಿಯ ಸ್ನಾನ ಘಟ್ಟಕ್ಕೆ ಹೋಗಿ ತೀರ್ಥಸ್ನಾನ ಮಾಡಿ ಬರಬಹುದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಚಿತ್ರಗಳು ಮತ್ತು ವೀಡಿಯೋ: ಸಂತೋಷ್ ಕುಂದೇಶ್ವರ</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Tue, 04 Oct 2011 13:26:42 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 02:01:37 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ನಾಗೇಂದ್ರ ತ್ರಾಸಿ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಮೊಧೇರಾದ ಸೂರ್ಯ ದೇವಾಲಯ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮೊಧೇರಾದ-ಸೂರ್ಯ-ದೇವಾಲಯ-109070700083_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮೊಧೇರಾದ-ಸೂರ್ಯ-ದೇವಾಲಯ-109070700083_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಭಾರತದಲ್ಲಿರುವ ಮೂರೇ ಮೂರು ಸೂರ್ಯ ದೇವಾಲಯಗಳ ಪೈಕಿ ಮೊಧೇರಾದ ಸೂರ್ಯ ದೇವಾಲಯವೂ ಒಂದು. ಇನ್ನೊಂದು ಒರಿಸ್ಸಾದ ಕೋನಾರ್ಕದ್ದಾದರೆ, ಮತ್ತೊಂದು ಜಮ್ಮುವಿನ ಮಾರ್ತಾಂಡ ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನ. ಆದರೆ ಮೊಧೇರಾದ ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನ ಶಿಲ್ಪಕಲೆಯ ಶ್ರೀಮಂತಿಕೆಗೊಂದು ದೃಶ್ಯಕಾವ್ಯ. ಈ ದೇವಸ್ಥಾನದ ರಚನೆಯಲ್ಲಿ ಅಂಟಿಸುವ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಭೀಕಾ ಶರ್ಮಾ ಹಾಗೂ ಜನಕ್ ಝಲಾ </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕೋನಾರ್ಕದ ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನ ಕೇಳಿದ್ದೀರಿ. ಮೊಧೇರಾದಲ್ಲೊಂದು ಪ್ರಸಿದ್ಧಿವೆತ್ತ ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನವಿದೆ ಎಂಬುದು ನಿಮಗೆ ಗೊತ್ತೇ? ಗೊತ್ತಿಲ್ಲದಿದ್ದರೆ, ಅತ್ತ ಕಡೆ ಈ ಬಾರಿಯ ಪಯಣ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮೊಧೇರಾ ಇರುವುದು ಪುಷ್ಪವತಿ ನದೀ ತೀರದಲ್ಲಿ.ದೇವಸ್ಥಾನ ಸ್ಥಾಪನೆಯಾದುದು ಕ್ರಿಸ್ತಪೂರ್ವ 1022- 1063ರ ಕಾಲದಲ್ಲಿ. ಭೀಮದೇವ ಸೋಲಂಕಿ ಈ ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನವನ್ನು ಕಟ್ಟಿಸಿದರು. ಇದೇ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ಈ ದೇವಸ್ಥಾನ ರಚನೆಯಾಯಿತು ಎಂಬುದಕ್ಕೆ ಅಲ್ಲಿರುವ ಸಾಕಷ್ಟು ಲಿಪಿಗಳೂ, ಪುರಾತನ ಪಳೆಯಳಿಕೆಗಳೇ ಸಾಕ್ಷಿ. ವಿಕ್ರಮ ಸಾಂವತ್ 1083 ಎಂದು ಕೆತ್ತಿರುವ ಲಿಪಿಯೇ ಇದು ಕ್ರಿಸ್ತಪೂರ್ವ ಕಾಲದ್ದು ಎಂಬುದಕ್ಕೆ ಆಧಾರ ನೀಡುತ್ತದೆ. ಮಹಮ್ಮದ್ ಘಜ್ನಿ ಸೋಮನಾಥ ಹಾಗೂ ಸುತ್ತಮುತ್ತಲ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯಗಳನ್ನು ತನ್ನ ವಶಕ್ಕೆ ತೆಗೆದುಕೊಂಡ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಸೋಲಂಕಿಗಳ ಕೈಯಿಂದ ಈ ದೇವಸ್ಥಾನವೂ ಘಜ್ನಿಯ ಪಾಲಾಯಿತು.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0907/07/images/img1090707083_1_1.jpg' Alt='Modhera Sun Temple' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>PR</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಂದು ಅಹಿಲ್ವಾದ್ ಪಾಟನ್ ಎಂಬುದು ಸೋಲಂಕಿಗಳ ರಾಜಧಾನಿಯಾಗಿತ್ತು. ಆದರೆ ಕಳೆದುಕೊಂಡ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯವನ್ನು ಸೋಲಂಕಿಗಳು ಮತ್ತೆ ಕಟ್ಟತೊಡಗಿದರು. ಸೋಲಂಕಿಗಳ ಆರಾಧ್ಯ ದೇವರು ಸೂರ್ಯ. ಕುಟುಂಬದ ದೇವರೂ ಕೂಡಾ ಸೂರ್ಯ. ಹಾಗಾಗಿ ಅವರು ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನವನ್ನು ಕಟ್ಟಲು ಯೋಚಿಸಿದರು. ಈ ಯೋಚನೆಯ ಫಲವೇ ಮೊಧೇರಾದ ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನ. </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಭಾರತದಲ್ಲಿರುವ ಮೂರೇ ಮೂರು ಸೂರ್ಯ ದೇವಾಲಯಗಳ ಪೈಕಿ ಮೊಧೇರಾದ ಸೂರ್ಯ ದೇವಾಲಯವೂ ಒಂದು. ಇನ್ನೊಂದು ಒರಿಸ್ಸಾದ ಕೋನಾರ್ಕದ್ದಾದರೆ, ಮತ್ತೊಂದು ಜಮ್ಮುವಿನ ಮಾರ್ತಾಂಡ ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನ. ಆದರೆ ಮೊಧೇರಾದ ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನ ಶಿಲ್ಪಕಲೆಯ ಶ್ರೀಮಂತಿಕೆಗೊಂದು ದೃಶ್ಯಕಾವ್ಯ. ಈ ದೇವಸ್ಥಾನದ ರಚನೆಯಲ್ಲಿ ಅಂಟಿಸುವ ವಸ್ತುವಾಗಿ ಯಾವುದನ್ನೂ ಬಳಸಿಲ್ಲ. ಲೈಮ್ ಪುಡಿಯನ್ನೂ ಬಳಸದೆ ಕಟ್ಟಿದ ದೇವಾಲಯವಿದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಸ್ಥಾನದ ಗೋಪುರ 51 ಅಡಿ ಒಂಭತ್ತು ಇಂಚು ಎತ್ತರವಿದ್ದರೆ 25 ಅಡಿ ಎಂಟು ಇಂಚಗಳಷ್ಟು ಅಗಲವ್ನನೂ ಹೊಂದಿದೆ. ಈ ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ 52 ಕಂಬಗಳಿದ್ದು, ಪ್ರತಿಯೊಂದು ಕಂಬವೂ ಚೆಂದನೆಯ ಶಿಲ್ಪಕಲೆಯಲ್ಲಿ ಮೇಳೈಸಿದೆ. ಪ್ರತಿಯೊಂದು ಕಂಬವೂ ರಾಮಾಯಣ ಮಹಾಭಾರತದ ಕಥೆಯನ್ನು ಹೇಳುತ್ತವೆ. ಸೂರ್ಯನ ಮೊದಲ ಕಿರಣ ತಾಕುವುದೇ ದೇವಾಲಯದ ಗೋಪುರಕ್ಕೆ. ಅಂಥಾ ಮಾದರಿಯಲ್ಲಿ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ಕಟ್ಟಲಾಗಿದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0907/07/images/img1090707083_1_2.jpg' Alt='Modhera Sun Temple' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>PR</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಲ್ಲಾವುದ್ದೀನ್ ಖಿಲ್ಜಿ ಈ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ಹಾಳುಗೆಡವಲು ಸಾಕಷ್ಟು ಪ್ರಯತ್ನಪಟ್ಟಿದ್ದು ಕಾಣಸಿಗುತ್ತದೆ. ಖಿಲ್ಜಿಯಿಂದಾಗಿಯೇ ದೇವಾಲಯದ ಮುಖ್ಯ ಸೂರ್ಯನ ವಿಗ್ರಹ ಸಂಪೂರ್ಣ ನಾಶಗೊಂಡರೂ, ಭವ್ಯ ಇತಿಹಾಸವ್ನನು ಸಾರುವ ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನ ಹಾಗೇಯೇ ನಿಂತಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ?</font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆಯ ಮೂಲಕ- </b>ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ನಿಂದ 102 ಕಿ.ಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿ ಮೊಧೇರಾದಲ್ಲಿ ಈ ಸೂರ್ಯ ದೇವಸ್ಥಾನವಿದೆ. ಅಹ್ಮದಾಬಾದ್‌ನಿಂದ ಬೇಕಾದಷ್ಟು ಬಸ್ಸುಗಳು ಹಾಗೂ ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಗಳು ಸಿಗುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲಿನ ಮೂಲಕ- </b>ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ವರೆಗೆ ರೈಲಿನಲ್ಲಿ ಬಂದು ನಂತರ ರಸ್ತೆಯ ಮೂಲಕವೇ ಪ್ರಯಾಣಿಸಬೇಕು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನದ ಮೂಲಕ- </b>ಅಹಮದಾಬಾದ್ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣಕ್ಕೆ ಬಂದಿಳಿದು ರಸ್ತೆಯ ಮೂಲಕ 102 ಕಿ.ಮೀ ದೂರದ ಮೊಧೇರಾಕ್ಕೆ ಪ್ರಯಾಣಿಸಬಹುದು. <a href='http://photogallery.webdunia.com/kannada/280/religion/religious-places/sun-temple-of-modhera.htm' target=_blank>(ಮೊಧೇರಾ ಸೂರ್ಯ ದೇವಾಲಯದ ಫೋಟೋಗಳಿಗಾಗಿ ಇಲ್ಲಿ ಕ್ಲಿಕ್ ಮಾಡಿ)</a></font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sat, 11 Jul 2009 12:45:13 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 13:34:22 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ವಡೋದರ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ವಡೋದರ-ಕಾಶಿ-ವಿಶ್ವನಾಥ-ಮಂದಿರ-109061500061_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ವಡೋದರ-ಕಾಶಿ-ವಿಶ್ವನಾಥ-ಮಂದಿರ-109061500061_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಈ ಬಾರಿಯ ನಮ್ಮ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಗುಜರಾತ್‌ನ ವಡೋದರದಲ್ಲಿರುವ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ಸಯಾಜಿ ರಾವ್ ಗಾಯಕ್ವಾಡ್ ಆಡಳಿತಾವಧಿಯಲ್ಲಿ ಸುಮಾರು 120 ವರ್ಷಗಳ ಹಿಂದೆ ಈ ಐತಿಹಾಸಿಕ ಮಂದಿರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಯಿತು.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಭೀಕಾ ಶರ್ಮಾ  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಬಾರಿಯ ನಮ್ಮ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಗುಜರಾತ್‌ನ ವಡೋದರದಲ್ಲಿರುವ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ಸಯಾಜಿ ರಾವ್ ಗಾಯಕ್ವಾಡ್ ಆಡಳಿತಾವಧಿಯಲ್ಲಿ ಸುಮಾರು 120 ವರ್ಷಗಳ ಹಿಂದೆ ಈ ಐತಿಹಾಸಿಕ ಮಂದಿರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಯಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕಾಲಾನಂತರದಲ್ಲಿ, ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಸ್ವಾಮಿ ವಲ್ಲಭ ರಾವ್‌ಜಿಗೆ ಹಸ್ತಾಂತರಿಸಲಾಯಿತು. ಅವರ ಬಳಿಕ ಸ್ವಾಮಿ ಚಿದಾನಂದ ಸರಸ್ವತಿಯವರ ಅಧೀನಕ್ಕೆ ಬಂದ ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಅವರು 1948ರಲ್ಲಿ ಜೀರ್ಣೋದ್ಧಾರ ಮಾಡಿದರು. ಅವರು ದೈವಾಧೀನರಾದನಂತರ ಮಂದಿರವನ್ನು ಟ್ರಸ್ಟ್ ಒಂದಕ್ಕೆ ಹಸ್ತಾಂತರಿಸಲಾಯಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪಟ್ಟಣದ ಗಾಯಕ್ವಾಡ್ ಅರಮನೆಯ ಎದುರು ಈ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥನ ಭವ್ಯ ಮಂದಿರವಿದೆ. ಪ್ರವೇಶ ದ್ವಾರವಂತೂ ಕೆತ್ತನೆಗಳಿಂದಾಗಿ ತುಂಬಾ ಗಮನ ಸೆಳೆಯುತ್ತದೆ. ದ್ವಾರದ ಎದುರು ಕರಿ ಶಿಲೆಯಲ್ಲಿ ಕೆತ್ತಲಾದ ನಂದಿಯ ವಿಗ್ರಹವಂತೂ ನೋಡಲು ಆಕರ್ಷಕವಾಗಿದೆ. ನಂದಿಯ ಸಮೀಪದಲ್ಲೇ ಕೂರ್ಮದ ಪ್ರತಿಮೆ ಕೂಡ ಇದೆ. ಇದು ಸಮೃದ್ಧಿ ಮತ್ತು ಅದೃಷ್ಟದ ಸಂಕೇತ. ನಂದಿಯ ಎರಡೂ ಪಾರ್ಶ್ವಗಳ ದ್ವಾರದ ಮೂಲೆಗಳಲ್ಲಿ ಸ್ವಾಮಿ ವಲ್ಲಭ ರಾವ್ ಹಾಗೂ ಸ್ವಾಮಿ ಚಿದಾನಂದಜಿ ಅವರ ಪ್ರತಿಮೆಗಳಿವೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0906/15/images/img1090615061_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಎರಡು ಭಾಗಗಳಿವೆ. ಮೊದಲ ಭಾಗವು ದೊಡ್ಡ ಸದನವನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು, ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ಪ್ರಾರ್ಥನೆ, ಸತ್ಸಂಗಗಳಿಗೆ ಇಲ್ಲಿ ಸೇರುತ್ತಾರೆ. ಎರಡನೇ ಭಾಗ ಶ್ವೇತ ಶಿಲೆಯಲ್ಲಿ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿರುವ ಗರ್ಭ ಗೃಹ. ಮಂದಿರದ ಕಂಬ ಕಂಬಗಳಲ್ಲಿ ಬೇರೆ ಬೇರೆ ದೇವ-ದೇವಿಯರ ವಿಗ್ರಹಗಳನ್ನು ಕೆತ್ತಲಾಗಿದೆ. ಮಂದಿರದ ಚಾವಣಿಯಂತೂ ಅತ್ಯಾಕರ್ಷಕ ಕೆತ್ತನೆಗಳನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು ಪ್ರತಿಯೊಬ್ಬರ ಗಮನ ಸೆಳೆಯುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗರ್ಭಗುಡಿಯ ಮಧ್ಯಭಾಗದಲ್ಲಿರುವ ಶಿವಲಿಂಗದ ತಳ ಭಾಗವನ್ನು ಬೆಳ್ಳಿಯಿಂದ ಮುಚ್ಚಲಾಗಿದೆ. ಈ ಭಾಗದ ಬೇರೆ ದೇವಸ್ಥಾನಗಳಲ್ಲಿರುವಂತೆ ಶಿವಲಿಂಗ ಸ್ಪರ್ಶಿಸಲು ಭಕ್ತರಿಗೆ ಮುಕ್ತ ಅವಕಾಶವಿಲ್ಲ. ಶಿವಲಿಂಗಕ್ಕೆ ಹಾಲು ಮತ್ತು ಜಲಾಭಿಷೇಕ ಮಾಡಲು ವಿಶೇಷ ವ್ಯವಸ್ಥೆಗಳನ್ನು ಏರ್ಪಡಿಸಲಾಗಿದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0906/15/images/img1090615061_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಸ್ಥಾನದ ಪ್ರಾಂಗಣದಲ್ಲಿ, ಮತ್ತೆರಡು ಗುಡಿಗಳಿವೆ - ಕಾಶಿವಿಶ್ವನಾಥ ಹನುಮಾನ್ ಹಾಗೂ ಸೋಮನಾಥ ಮಹಾದೇವ ಮಂದಿರಗಳು. ಮತ್ತೊಂದು ಗುಡಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ವಾಮಿ ಚಿದಾನಂದ ಸರಸ್ವತಿ ಅವರ ಪಾದುಕೆಗಳನ್ನು ಇರಿಸಲಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶ್ರಾವಣ ಮಾಸದಲ್ಲಿ ಇಲ್ಲಿ ಉತ್ಸವ ನಡೆಯುತ್ತಿದ್ದು, ಲಕ್ಷಾಂತರ ಮಂದಿ ಭಕ್ತರು ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ. ತ್ರಯೋದಶಿಯಂದು ಇಲ್ಲಿ ವಿಶೇಷ ಪೂಜಾದಿಗಳು ನಡೆಯುತ್ತವೆ. ಯಾತ್ರಿಗಳಿಗೆ ಮತ್ತು ಸಂತರಿಗೆ ಆಹಾರ ಮತ್ತು ವಸತಿ ವ್ಯವಸ್ಥೆಯನ್ನು ಮಂದಿರದ ಟ್ರಸ್ಟ್ ಉಚಿತವಾಗಿಯೇ ಕಲ್ಪಿಸಿಕೊಡುತ್ತದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0906/15/images/img1090615061_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ:  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ವಡೋದರವು ಗುಜರಾತ್ ರಾಜಧಾನಿ ಗಾಂಧಿನಗರದಿಂದ 115 ಕಿ.ಮೀ. ಹಾಗೂ ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ನಿಂದ 130 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ದೆಹಲಿ - ಮುಂಬಯಿ ರೈಲು ಮಾರ್ಗದ ಪ್ರಮುಖ ನಿಲ್ದಾಣಗಳಲ್ಲಿ ವಡೋದರ ಕೂಡ ಒಂದಾಗಿದ್ದು, ದೇಶದ ವಿವಿಧೆಡೆಗಳಿಂದ ಇಲ್ಲಿಗೆ ನೇರ ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನ ಮಾರ್ಗ:  </b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವಿರುವುದು 130 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ನಲ್ಲಿ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 15 Jun 2009 16:12:18 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 13:21:11 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಭೋಪಾವರದ ಶಾಂತಿನಾಥ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಭೋಪಾವರದ-ಶಾಂತಿನಾಥ-ಮಂದಿರ-109052600105_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಭೋಪಾವರದ-ಶಾಂತಿನಾಥ-ಮಂದಿರ-109052600105_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಜೈನ ತೀರ್ಥ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾಗಿರುವ ಭೋಪಾವರದ ಶ್ರೀ ಶಾಂತಿನಾಥಜಿ ಮಂದಿರವು ಇಂದೋರ್-ಅಹಮದಾಬಾದ್ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಹೆದ್ದಾರಿಯಲ್ಲಿರುವ ರಾಜಗಢದಿಂದ 12 ಕಿ.ಮೀ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಗಾಯತ್ರಿ ಶರ್ಮ</font><font style='font-size:11pt;'>ಾ  </font><font style='font-size:11pt; color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಜೈನ ತೀರ್ಥ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾಗಿರುವ ಭೋಪಾವರದ ಶ್ರೀ ಶಾಂತಿನಾಥಜಿ ಮಂದಿರವು ಇಂದೋರ್-ಅಹಮದಾಬಾದ್ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಹೆದ್ದಾರಿಯಲ್ಲಿರುವ ರಾಜಗಢದಿಂದ 12 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. 16ನೇ ಜೈನ ತೀರ್ಥಂಕರರಾದ ಶಾಂತಿನಾಥಜಿ ಅವರ 12 ಅಡಿ ಎತ್ತರದ ವಿಗ್ರಹವು 87 ಸಾವಿರ ವರ್ಷಗಳಷ್ಟು ಪುರಾತನವಾದುದು ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರದ ಇತಿಹಾಸ ಮತ್ತು ನಿಗೂಢತೆಗಳ ಕುರಿತಾಗಿ ಸಾಕಷ್ಟು ದಂತಕಥೆಗಳಿವೆ. ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣನ ಪತ್ನಿ ರುಕ್ಮಿಣಿಯ ಸಹೋದರ ರುಕ್ಮ ಕುಮಾರನು ಭೋಪಾವರ ಪಟ್ಟಣವನ್ನು ಕಟ್ಟಿಸಿದ ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಅಂದು ರುಕ್ಮನ ತಂದೆ ಭೀಷ್ಮಕನು ಇಲ್ಲಿಗೆ 17 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಅಮಿಜರ ಪಟ್ಟಣವನ್ನು ಆಳುತ್ತಿದ್ದ ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0905/26/images/img1090526105_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರುಕ್ಮನು ತನ್ನ ತಂಗಿಯನ್ನು ಶಿಶುಪಾಲನಿಗೆ ಕೊಟ್ಟು ಮದುವೆ ಮಾಡಿಸಬೇಕೆಂಬ ಆಕಾಂಕ್ಷೆ ಹೊಂದಿದ್ದ. ಆದರೆ, ರುಕ್ಮಿಣಿಯು ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣನಲ್ಲಿ ಅನುರಕ್ತಳಾಗಿದ್ದಳು. ರುಕ್ಮಿಣಿಯ ಸಂದೇಶದಿಂದಾಗಿ ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣನು ತನ್ನ ರಥದಲ್ಲಿ ಆಗಮಿಸಿ ರುಕ್ಮಿಣಿಯನ್ನು ಅಪಹರಿಸಿ ಒಯ್ದನು. ಆದರೆ ರುಕ್ಮ ಪ್ರತಿರೋಧ ತೋರಿದನು. ಯುದ್ಧ ಸಂಭವಿಸಿತು. ರುಕ್ಮ ಸೋತು ಓಡಿದನು. ಅವಮಾನಗೊಂಡ ರುಕ್ಮ ತನ್ನ ರಾಜ್ಯ ತೊರೆದು ಭೋಪಾವರ ಎಂಬ ಪಟ್ಟಣವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿ, ಅಲ್ಲೇ ನೆಲಸಿದನು. ಭೋಪಾವರದಲ್ಲಿ ಶಾಂತಿನಾಥ ತೀರ್ಥಕರರ ವಿಗ್ರಹ ಸಂಸ್ಥಾಪಿಸಿದ್ದು ರುಕ್ಮ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯೂ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಭೋಪಾವರದ ಐತಿಹಾಸಿಕ ವಿಶೇ</font><font style='font-size:11pt;'>ಷ  </font><font style='font-size:11pt;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣನ ತಾಯ್ನಾಡು ಮಥುರಾದಲ್ಲಿರುವ ಜೈನ ಸ್ತೂಪಗಳಲ್ಲಿರುವ ಶಿಲಾಶಾಸನಗಳಲ್ಲಿ, ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣನ ಯುಗದಲ್ಲಿ ಕೆತ್ತಿಸಲಾದ ವಿಗ್ರಹಗಳ ವಿವರಣೆಗಳಿವೆ. ಅದರಲ್ಲಿ ಭೋಪಾವರದ ಶಾಂತಿನಾಥ ತೀರ್ಥಂಕರ ವಿಗ್ರಹದ ಹೆಸರನ್ನೂ ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಪವಾಡಮಯ ವಿಗ್ರ</font><font style='font-size:11pt;'>ಹ  </font><font style='font-size:11pt;'></b></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0905/26/images/img1090526105_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ವಿಗ್ರಹದ ಪವಾಡಮಯ ಶಕ್ತಿಯ ಬಗ್ಗೆ ಸಾಕಷ್ಟು ಕಥೆಗಳಿವೆ. ಇವೆಲ್ಲ ಕಥೆಗಳು ಶಾಂತಿನಾಥನ ಮೇಲೆ ಭಕ್ತರ ನಂಬಿಕೆ ಬಲಗೊಳ್ಳಲು ಕಾರಣವಾಗಿವೆ. ಭಕ್ತರು ಹೇಳುವಂತೆ, ವಿಗ್ರಹದ ತಲೆಯಿಂದ ಜೇನು ಹರಿದುಬರುತ್ತಿರುವುದನ್ನು ಅವರು ಕಣ್ಣಾರೆ ಕಂಡಿದ್ದಾರಂತೆ. ಈ ಪರಿಸರದಲ್ಲಿ ಹಲವು ಬಾರಿ ಶ್ವೇತ ವರ್ಣದ ನಾಗನನ್ನು ಅವರು ಕಂಡಿದ್ದಾರಂತೆ. ಕೆಲವೊಮ್ಮೆ, ಗರ್ಭ ಗುಡಿಯು ಹಾಲಿನಿಂದ ತುಂಬಿ ಹೋಗಿರುತ್ತದೆ ಎಂದೂ ಹೇಳುವವರಿದ್ದಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಕನಿಷ್ಠ ಒಂದು ನಾಗರ ಹಾವು ತನ್ನ ಚರ್ಮವನ್ನು ಇಲ್ಲಿ ತೊರೆಯುತ್ತದೆ. ಈ ಹಾವಿನ ಒಣಗಿದ ಚರ್ಮಗಳನ್ನು ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಕಾಯ್ದಿಡಲಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ? </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ:  </b>ಭೋಪಾವರವು ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ಇಂದೋರ್‌ನಿಂದ 107 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಬಸ್ಸು ಮತ್ತು ಖಾಸಗಿ ವಾಹನ ಸೌಲಭ್ಯ ಸಾಕಷ್ಟಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಸಮೀಪದ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ 77 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಮೇಘನಗರ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: </b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ, ಇಂದೋರಿನ ದೇವಿ ಅಹಿಲ್ಯಾ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Tue, 26 May 2009 19:58:44 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 13:09:33 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಆರನ್ಮುಳದ ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿ ಕ್ಷೇತ್ರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಆರನ್ಮುಳದ-ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿ-ಕ್ಷೇತ್ರ-109050400080_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಆರನ್ಮುಳದ-ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿ-ಕ್ಷೇತ್ರ-109050400080_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಕೇರಳದ ಆರನ್ಮುಳ ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿ ದೇವಸ್ಥಾನವು ರಾಜ್ಯದ ಅತ್ಯಂತ ಪುರಾತನ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು. ಇಲ್ಲಿ ಶ್ರೀ ಕೃಷ್ಣನು ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿಯಾಗಿ ನೆಲೆಯಾಗಿದ್ದಾನೆ. ಪಟ್ಟಣಂತಿಟ್ಟ ಜಿಲ್ಲೆಯ ಆರನ್ಮುಳವು ಪವಿತ್ರವಾದ ಪಂಪಾ ನದಿಯ ತಟದಲ್ಲಿದೆ ಈ ಮಂದಿರ. ಪಾಂಡವರಲ್ಲಿ ಮಧ್ಯಮನಾದ ಅರ್ಜುನನಿಂದಲೇ ಈ ಮಂದಿರ ಕಟ್ಟಲ್ಪಟ್ಟಿದೆ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ಟಿ.ಪ್ರತಾಪಚಂದ್ರನ್ </font><font style=' color:#000000;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕೇರಳದ ಆರನ್ಮುಳ ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿ ದೇವಸ್ಥಾನವು ರಾಜ್ಯದ ಅತ್ಯಂತ ಪುರಾತನ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು. ಇಲ್ಲಿ ಶ್ರೀ ಕೃಷ್ಣನು ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿಯಾಗಿ ನೆಲೆಯಾಗಿದ್ದಾನೆ. ಪಟ್ಟಣಂತಿಟ್ಟ ಜಿಲ್ಲೆಯ ಆರನ್ಮುಳವು ಪವಿತ್ರವಾದ ಪಂಪಾ ನದಿಯ ತಟದಲ್ಲಿದೆ ಈ ಮಂದಿರ. ಪಾಂಡವರಲ್ಲಿ ಮಧ್ಯಮನಾದ ಅರ್ಜುನನಿಂದಲೇ ಈ ಮಂದಿರ ಕಟ್ಟಲ್ಪಟ್ಟಿದೆ ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಯುದ್ಧಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ ಶಸ್ತ್ರರಹಿತ ಕರ್ಣನನ್ನು ಕೊಂದ ಮಹಾಪಾಪವನ್ನು ನಿವಾರಿಸಲೋಸುಗ ಅರ್ಜುನನು ಆರನ್ಮುಳ ದೇವಸ್ಥಾನವನ್ನು ಕಟ್ಟಿಸಿದನೆಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ. ಮತ್ತೊಂದು ಕಥೆಯ ಪ್ರಕಾರ, ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಮೊದಲು ಶಬರಿಮಲೆ ಸಮೀಪದ ನೀಲಕಲ್ ಎಂಬಲ್ಲಿ ಕಟ್ಟಿಸಲಾಗಿತ್ತು ಮತ್ತು ದೇವರ ಚಿತ್ರವನ್ನು ಬಿದಿರಿನ ಆರು ತುಂಡುಗಳಿಂದ ಮಾಡಲಾದ ತೆಪ್ಪದ ಮೂಲಕ ಇಲ್ಲಿಗೆ ತರಲಾಯಿತು. ಹೀಗಾಗಿಯೇ ಇದಕ್ಕೆ ಆರನ್ಮುಳ (ಬಿದಿರಿನ ಆರು ತುಂಡುಗಳು) ಎಂಬ ಹೆಸರು ಬಂತೆಂದೂ ಹೇಳಲಾಗುತ್ತಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿ ವರ್ಷ ಅಯ್ಯಪ್ಪ ಸ್ವಾಮಿಗೆ ತಂಗ ಅಂಗಿ (ಚಿನ್ನದ ಅಂಗಿ)ಯನ್ನು ವೈಭವೋಪೇತ ಮೆರವಣಿಗೆಯ ಮೂಲಕ ಈ ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿ ದೇವಸ್ಥಾನದಿಂದಲೇ ತರಲಾಗುತ್ತದೆ. ಓಣಂ ಉತ್ಸವದ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ವಿಖ್ಯಾತ ದೋಣಿ ಸ್ಪರ್ಧೆ ನಡೆಯುವುದು ಕೂಡ ಇದೇ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ. ಇಷ್ಟು ಮಾತ್ರವಲ್ಲದೆ, ಈ ದೇವಸ್ಥಾನದಲ್ಲಿ 18ನೇ ಶತಮಾನದ ಕಲಾವಿದರಿಂದ ಚಿತ್ರಿಸಲಾದ ವರ್ಣಚಿತ್ರಗಳ ಐತಿಹಾಸಿಕ ಸಂಗ್ರಹವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0905/04/images/img1090504080_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಆರನ್ಮುಳ ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿ ಮಂದಿರವು ಕೇರಳ ವಾಸ್ತುಶಿಲ್ಪ ಶೈಲಿಯ ಅತ್ಯದ್ಭುತ ಮಾದರಿ. ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿ ವಿಗ್ರಹವು ಆರಡಿ ಎತ್ತರವಿದೆ. ದೇವಸ್ಥಾನದ ಗೋಡೆಗಳನ್ನು 18ನೇ ಸತಮಾನದ ತೈಲವರ್ಣಚಿತ್ರಗಳು ಅಲಂಕರಿಸಿವೆ. ನಾಲ್ಕೂ ದಿಕ್ಕುಗಳಲ್ಲಿ ನಾಲ್ಕು ಗೋಪುರಗಳನ್ನು ಹೊಂದಿರುವ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಪೂರ್ವ ಗೋಪುರಕ್ಕೆ 18 ಮೆಟ್ಟಲುಗಳಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಸ್ಥಾನದ ಬಿಂಬ ಪ್ರತಿಷ್ಠೆಯ ವಾರ್ಷಿಕೋತ್ಸವವನ್ನು 10 ದಿನಗಳ ಕಾಲ ನಡೆಯುವ ವಾರ್ಷಿಕ ಜಾತ್ರೆಯಾಗಿ ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಓಣಂ ಸಮಯದಲ್ಲಿ ಈ ಉತ್ಸವದ ಆಚರಣೆಯಾಗುತ್ತದೆ. ಆರನ್ಮುಳ ಮಂದಿರವು ಹೆಚ್ಚು ಪ್ರಸಿದ್ಧವಾಗಿರುವುದು ಅದರ ಜಲ ಉತ್ಸವ “ಆರನ್ಮುಳ ವಲ್ಲಂಕಲಿ” (ಆರನ್ಮುಳ ದೋಣಿ ಸ್ಪರ್ಧೆ)ಗಾಗಿ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0905/04/images/img1090504080_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಕ್ಕಿ ಮತ್ತಿತರ ಸಾಮಗ್ರಿಗಳನ್ನು ದೋಣಿಯ ಮೂಲಕ ಸಮೀಪದ ‘ಮಾಂಗಾಡ್’ ಎಂಬಲ್ಲಿನ ಹಬ್ಬಕ್ಕೆ ಕೊಡುಗೆಯಾಗಿ ಕಳುಹಿಸುವ ಸಂಪ್ರದಾಯವೇ ಈ ದೋಣಿ ಸ್ಪರ್ಧೆಗೆ ಮೂಲ ಹೇತು ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಈ ಸಂಪ್ರದಾಯ ಇಂದಿಗೂ ಮುಂದುವರಿದಿದೆ. ಕೊಡಿಯಾಟ್ಟಂ (ಧ್ವಜಾರೋಹಣ) ಮೂಲಕ ಆರಂಭವಾಗುವ ಈ ಉತ್ಸವವು ಪಂಪಾ ನದಿಯಲ್ಲಿ ಆರಾಟ್ಟು (ದೇವರಿಗೆ ಪವಿತ್ರ ಸ್ನಾನ) ಮೂಲಕ ಸಮಾಪನಗೊಳ್ಳುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗರುಡವಾಹನ ಏಳುನಲ್ಲತ್ತು ಎಂಬುದು ಈ ಉತ್ಸವದ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ನಡೆಯುವ ವರ್ಣರಂಜಿತ ಮೆರವಣಿಗೆ. ಇದರಲ್ಲಿ ಪಾರ್ಥಸಾರಥಿ ದೇವರನ್ನು ಗರುಡನ ಮೇಲೆ ಕುಳ್ಳಿರಿಸಿ, ಗಜ ಪಡೆಗಳಿಂದೊಡಗೂಡಿದ ಮೆರವಣಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಪಂಪಾ ನದಿ ತಟಕ್ಕೆ ಕರೆದೊಯ್ಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಉತ್ಸವದ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ವಲ್ಲ ಸದ್ಯ ಎಂಬ ವಿಶೇಷ ಪ್ರಸಾದ ದೊರೆಯುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0905/04/images/img1090504080_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿ ಆಚರಿಸಲಾಗುವ ಮತ್ತೊಂದು ಉತ್ಸವವೆಂದರೆ ಖಾಂಡವ ವನ ದಹನ. ಧನುರ್ಮಾಸದಲ್ಲಿ ಇದನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ಉತ್ಸವದ ಸಂದರ್ಭ, ದೇವಸ್ಥಾನದೆದುರು ಒಣಗಿದ ಎಲೆ, ಗಿಡಗಳಿರುವ ಖಾಂಡವ ಅರಣ್ಯದ ಪ್ರತಿಕೃತಿಯೊಂದನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಮಹಾಭಾರತದ ಖಾಂಡವ ವನ ದಹನ ಪ್ರಸಂಗವನ್ನು ಬಿಂಬಿಸುವ ಮಾದರಿಯಲ್ಲಿ, ಬಳಿಕ ಈ ವನದ ಪ್ರತಿಕೃತಿಗೆ ಬೆಂಕಿ ಹಚ್ಚಲಾಗುತ್ತದೆ. ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣನ ಜನ್ಮದಿನವಾದ ಅಷ್ಟಮಿಯನ್ನು ಕೂಡ ದೇವಸ್ಥಾನದಲ್ಲಿ ವಿಶೇಷವಾಗಿ ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ:</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: ಜಿಲ್ಲಾ ಕೇಂದ್ರ ಪಟ್ಟಣಂತಿಟ್ಟದಿಂದ ಆರುನ್ಮಳವು 16 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದ್ದು, ಸಾಕಷ್ಟು ಬಸ್ ಸೌಕರ್ಯಗಳಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರೈಲು: ಸಮೀಪದ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಚೆಂಗನ್ನೂರು. ಇದು ಇಲ್ಲಿಂದ 14 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ: ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಇಲ್ಲಿಂದ 110 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಕೊಚ್ಚಿ.</font></p><p align=right>(<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವೀಡಿಯೋ ಮತ್ತು ಚಿತ್ರಗಳು: ಅಂಬಿ, ಅರನ್ಮುಳ)</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 04 May 2009 18:45:28 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 13:09:33 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ನರಸಿಂಗವಾಡಿ ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನರಸಿಂಗವಾಡಿ-ದತ್ತಾತ್ರೇಯ-ಮಂದಿರ-109041700084_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನರಸಿಂಗವಾಡಿ-ದತ್ತಾತ್ರೇಯ-ಮಂದಿರ-109041700084_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಕೊಲ್ಹಾಪುರ ಜಿಲ್ಲೆಯ ನರಸಿಂಗವಾಡಿ ಎಂಬಲ್ಲಿ ಕೃಷ್ಣಾ ನದಿ ತೀರದಲ್ಲಿದೆ ಪ್ರಖ್ಯಾತ ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಮಂದಿರ. ಈ ಸ್ಥಳವನ್ನು ನರಸೋಬಾವಾಡಿ ಎಂದೂ ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದೇವೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಕಿರಣ್ ಜೋಷಿ   </b></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಕೊಲ್ಹಾಪುರ ಜಿಲ್ಲೆಯ ನರಸಿಂಗವಾಡಿ ಎಂಬಲ್ಲಿ ಕೃಷ್ಣಾ ನದಿ ತೀರದಲ್ಲಿದೆ ಪ್ರಖ್ಯಾತ ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಮಂದಿರ. ಈ ಸ್ಥಳವನ್ನು ನರಸೋಬಾವಾಡಿ ಎಂದೂ ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದೇವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ತಾಣದಲ್ಲಿ ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಭಗವಾನ್ 12 ವರ್ಷಗಳ ಕಠಿಣ ತಪಸ್ಸನ್ನು ಇಲ್ಲಿ ಆಚರಿಸಿದ ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ. ದತ್ತ ಮಹಾರಾಜರ ತಪೋಭೂಮಿ ಇದು ಎಂದೇ ಈ ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರ ಪ್ರಖ್ಯಾತವಾಗಿದೆ. ಇಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರು ದತ್ತಾತ್ರೇಯರ ಪಾದದ ಗುರುತನ್ನು ಅರ್ಚಿಸುತ್ತಾರೆ. ಪುರಾಣ ಹೇಳುವಂತೆ, ತಪಸ್ಸು ಮುಗಿಸಿದ ಬಳಿಕ ದತ್ತ ಮಹಾರಾಜರು ತಮ್ಮ ಯಾತ್ರೆಯನ್ನು ಆರಂಭಿಸಿ ಔದುಂಬರ, ಗಂಗಾಪುರಗಳನ್ನು ದಾಟಿ ಕೊನೆಗೆ ಕರದಾಳಿ ವನ ತಲುಪಿದರು. ಇಲ್ಲಿ ಅವರು ತಮ್ಮ ಭೌತಿಕ ದೇಹವನ್ನು ತ್ಯಜಿಸಿ ನರಸಿಂಗಸರಸ್ವತಿ ಅವತಾರವನ್ನು ಕೊನೆಗೊಳಿಸಿದರು. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದಿನಂಪ್ರತಿ ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ದರ್ಬಾರಿನಲ್ಲಿ ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ಆಗಮಿಸಿ ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ತಾಣದಲ್ಲಿ ಕೃಷ್ಣಾ ನದಿಯು ಪಂಚಗಂಗಾ ನದಿಯನ್ನು ಸೇರುತ್ತದೆ. ಕೃಷ್ಣಾ ನದಿಯ ಹರಿವಿನ ಜುಳುಜುಳು ನಿನಾದದೊಂದಿಗೆ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಮಂತ್ರೋಚ್ಚಾರಣೆ ಮತ್ತು ಗಂಟೆಗಳ ಸದ್ದು, ಈ ತಾಣದಲ್ಲಿ ಭಕ್ತಿ ಭಾವವನ್ನು, ಮನಸ್ಸಿಗೆ ಆಹ್ಲಾದವನ್ನೂ, ಭಕ್ತಿಯ ಸಿಂಚನವನ್ನೂ ನೀಡುತ್ತದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0904/17/images/img1090417084_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ದೇವಸ್ಥಾನದ ವಿಶೇಷಗಳಲ್ಲೊಂದು ಅದರ ಆಕಾರ. ನೋಡಲು ಮಸೀದಿಯಂತೆಯೇ ಗೋಚರಿಸುತ್ತದೆ. ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಪಾದ ಗುರುತಿಗೆ ವಸ್ತ್ರ ಸಮರ್ಪಿಸುವ ಪದ್ಧತಿಯಿದ್ದು, ಇದು ದರ್ಗಾಗಳಲ್ಲಿ ಚಾದರ್ ಸಮರ್ಪಿಸುವ ಪದ್ಧತಿಯನ್ನು ಹೋಲುತ್ತದೆ. ಈ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ಎಲ್ಲ ಸಮುದಾಯದ ಮಂದಿ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದು ಪುನೀತ ಭಾವ ತಳೆಯುತ್ತಾರೆ. ದತ್ತ ಮಂದಿರದ ಆವರಣದಲ್ಲೇ, ಹಲವಾರು ಸಣ್ಣ ಪುಟ್ಟ ದೇವಾಲಯಗಳು, ಈ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ ತಪಸ್ಸು ಆಚರಿಸಿದ ಖ್ಯಾತ ಸಂತರ ಸಮಾಧಿಗಳು ಇವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿ ಹುಣ್ಣಿಮೆ ದಿನ ಈ ದೇವಸ್ಥಾನದಲ್ಲಿ ವಿಶೇಷ ಪೂಜೆ ಪುನಸ್ಕಾರಾದಿಗಳು ನೆರವೇರುತ್ತವೆ ಮತ್ತು ಭಕ್ತಾದಿಗಳ ಸಂಖ್ಯೆಯೂ ಅಪರಿಮಿತವಾಗಿರುತ್ತದೆ. ದತ್ತಾತ್ರೇಯರ ಜನ್ಮದಿನ ಶನಿವಾರ ಎಂದು ತಿಳಿದಿರುವುದರಿಂದ ಪ್ರತಿ ಶನಿವಾರವೂ ಇಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರು ಭಾರಿ ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಆಗಮಿಸಿ ದೇವರ ದರ್ಶನ ಪಡೆಯುತ್ತಾರೆ, ಅರ್ಚನೆ ನೆರವೇರಿಸುತ್ತಾರೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0904/17/images/img1090417084_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿ ವರ್ಷ ದತ್ತ ಜಯಂತಿ ಉತ್ಸವ ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತಿದ್ದು, ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತರು ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ದೇವರ ಅನುಗ್ರಹ ಪಡೆಯಲು ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ. ನಾಯಿಯನ್ನು ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ದೇವರ ಅವತಾರ ಎಂದು ನಂಬಲಾಗಿರುವುದರಿಂದ ಮಂದಿರದ ಆವರಣಕ್ಕೆ ಆಗಮಿಸುವ ನಾಯಿಗಳನ್ನು ಯಾರು ಕೂಡ ಓಡಿಸುವುದಿಲ್ಲ. ಮಂದಿರದೊಳಗೆ ನಾಯಿಗಳು ಮುಕ್ತವಾಗಿ ಓಡಾಡಿಕೊಂಡಿರುವುದನ್ನು ನೀವಲ್ಲಿ ನೋಡಬಹುದು. ಮಾತ್ರವಲ್ಲ, ಜನರು ಈ ಶ್ವಾನಗಳನ್ನೂ ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ ಮತ್ತು ಅವುಗಳಿಗೆ ಆಹಾರ ನೀಡುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ: </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ನರಸಿಂಗವಾಡಿಯು ಕೊಲ್ಹಾಪುರದಿದ 40 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಇದು ಪುಣೆಯಿಂದ ಸುಮಾರು 245 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಪುಣೆಯಿಂದ ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಅಥವಾ ಬಸ್ ಸೌಲಭ್ಯವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಮುಂಬಯಿ ಮತ್ತು ಪುಣೆಯಿಂದ ಕೊಲ್ಹಾಪುರಕ್ಕೆ ಬೇಕಾದಷ್ಟು ರೈಲುಗಳಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನ ಸೌಲಭ್ಯ:  </b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಕೊಲ್ಹಾಪುರ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Fri, 17 Apr 2009 19:41:16 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:56:45 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ನಾಂದೇಡ್‌ನ ಅಬಚಲ್‌ನಗರ್ ಸಾಹೀಬ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನಾಂದೇಡ್‌ನ-ಅಬಚಲ್‌ನಗರ್-ಸಾಹೀಬ-109041100027_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನಾಂದೇಡ್‌ನ-ಅಬಚಲ್‌ನಗರ್-ಸಾಹೀಬ-109041100027_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಇದು ಸಿಖ್ಖರ ಪರಮ ಪವಿತ್ರ ಐದು ಪೀಠ (ತಖ್ತ್)ಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾಗಿರುವ ನಾಂದೇಡ್‌ನ ತಖ್ತ್ ಸಚ್‌ಖಂಡ್ ಶ್ರೀ ಹಜೂರ್ ಅಬಚಲ್‌ನಗರ್ ಸಾಹೀಬ. ಇದು ಸಿಖ್ಖರ ಜಗದ್ವಿಖ್ಯಾತ ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು. ಸಿಖ್ಖರ ಹತ್ತನೇ ಮತ್ತು ಕೊನೆಯ ಧರ್ಮ ಗುರು, ಗುರು ಗೋವಿಂದ ಸಿಂಗ್ ಅವರು ಈ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ ದರ್ಬಾರು ನಡೆಸಿ, ಸಭೆ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><i>ಹರದೀಪ್ ಕೌರ್  </font><font style=' color:#000000;'></i></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇದು ಸಿಖ್ಖರ ಪರಮ ಪವಿತ್ರ ಐದು ಪೀಠ (ತಖ್ತ್)ಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾಗಿರುವ ನಾಂದೇಡ್‌ನ ತಖ್ತ್ ಸಚ್‌ಖಂಡ್ ಶ್ರೀ ಹಜೂರ್ ಅಬಚಲ್‌ನಗರ್ ಸಾಹೀಬ. ಇದು ಸಿಖ್ಖರ ಜಗದ್ವಿಖ್ಯಾತ ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು. ಸಿಖ್ಖರ ಹತ್ತನೇ ಮತ್ತು ಕೊನೆಯ ಧರ್ಮ ಗುರು, ಗುರು ಗೋವಿಂದ ಸಿಂಗ್ ಅವರು ಈ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ ದರ್ಬಾರು ನಡೆಸಿ, ಸಭೆ ಏರ್ಪಡಿಸುತ್ತಿದ್ದರು. ತಮ್ಮ ಕುದುರೆ ದಿಲ್‌ಬಾಗ್ ಜೊತೆಗೆ ಗುರು ಗೋವಿಂದ ಸಿಂಗ್ ಅವರು ನಾಂದೇಡ್‌ನಿಂದಲೇ ಸ್ವರ್ಗಾರೋಹಿಯಾದರು ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗುರುದ್ವಾರವು ಅತ್ಯಂತ ಆಕರ್ಷಕವಾಗಿದೆ ಮತ್ತು ಶಿಲೆ ಹಾಗೂ ಚಿನ್ನದ ಪ್ಲೇಟಿಂಗ್ ಒಡಗೂಡಿದ ಶೈಲಿ ಕೂಡ ಸುಂದರವಾಗಿದೆ. ಗುರು ಗೋವಿಂದ ಸಿಂಗ್‌ಜೀ ಅವರು ಕೊನೆಯುಸಿರೆಳೆದ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದ್ದು ಮಹಾರಾಜ ರಣಜಿತ್ ಸಿಂಗ್. ಇದನ್ನು “ಸಚ್‌ಖಂಡ್ ಶ್ರೀ ಹಜೂರ್ ಅಬ್‌ಚಲ್ ನಗರ ಸಾಹೀಬ” ಎಂದು <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0904/11/images/img1090411027_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ವರ್ಷಪೂರ್ತಿ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತರು ಈ ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಾರೆ. ಇದು ಎರಡು ಮಹಡಿಯ ಕಟ್ಟಡವಾಗಿದ್ದು, ಒಳಭಾಗವು ಅಮೃತಸರದ ವಿಶ್ವವಿಖ್ಯಾತ ಹರಮಂದಿರ ಸಾಹೇಬದಂತೆಯೇ ಕಲಾತ್ಮಕ ಅಲಂಕಾರವನ್ನು ಹೊಂದಿದೆ. ಅಂಗಿತಾ ಸಾಹೀಬ ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುವ ಒಳಾಂಗಣದ ಗೋಡೆಗಳನ್ನು ಸ್ವರ್ಣಲೇಪನದಿಂದ ಅಲಂಕರಿಸಲಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0904/11/images/img1090411027_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸಿಖ್ಖರ ಪವಿತ್ರ ಗ್ರಂಥ “ಗುರು ಗ್ರಂಥ ಸಾಹೀಬ”ವನ್ನು ಹಗಲು ಹೊತ್ತಿನಲ್ಲಿ ಮಾತ್ರವೇ ಗರ್ಭಗುಡಿಯ ಮುಂದೆ ಇರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ರಾತ್ರಿ ವೇಳೆಯಲ್ಲಿ ಅದನ್ನು ಒಳಗೆ ತಂದು ಶಿಲಾಮಯ ಮಂಟಪದಲ್ಲಿ ಇರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಹಗಲು ಹೊತ್ತಿನಲ್ಲಿ ಅದರೊಂದಿಗೆ ಹಲವಾರು ಪ್ರಾಚೀನ ಆಯುಧಗಳನ್ನು ಇರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಅವುಗಳಲ್ಲಿ ಚಿನ್ನದ ಚಾಕು, ಗನ್, 35 ಬಾಣಗಳುಳ್ಳ ಬತ್ತಳಿಕೆ, ಎರಡು ಬಿಲ್ಲುಗಳು, ಅಮೂಲ್ಯ ಹರಳುಗಳಿಂದ ಕೂಡಿದ ಒಂದು ಉಕ್ಕಿನ ಕವಚ ಮತ್ತು ಐದು ಚಿನ್ನದ ಖಡ್ಗಗಳು ಸೇರಿವೆ. ಇವೆಲ್ಲವನ್ನೂ ಚಿನ್ನದ ಮಂಟಪದಲ್ಲಿ ಇರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗುರು ಗೋವಿಂದ ಸಿಂಗ್‌ಜಿ ಅವರು ಇಲ್ಲಿರುವಾಗ ನಾಂದೇಡ್‌ಗೆ ಅಬಚಲ್ (ಅಚಲವಾದ) ನಗರ ಎಂದು ಹೆಸರಿರಿಸಿದ್ದರು. ದೇವರ ಸ್ಥಳದ ಪ್ರತೀಕವಾಗಿ ಸಚ್‌ಖಂಡ್ (ಸತ್ಯದ ಪ್ರದೇಶ) ಎಂಬ ಪದ ಪ್ರಯೋಗಿಸಲಾಯಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗುರುದ್ವಾರ ಸಚ್‌ಖಂಡ್ ಸಾಹೀಬವಲ್ಲದೆ, ನಾಂದೇಡ್ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ನಗೀನಾ ಘಾಟ್, ಬಂಡಾ ಘಾಟ್, ಸಂಗತ್ ಸಾಹೀಬ, ಬಾವೊಲಿ ಸಾಹೀಬಾ, ಮಾಲ್ ಟೇಕ್ಡಿ, ಶಿಕಾರ್ ಘಾಟ್, ಹೀರಾ ಘಾಟ್ ಮತ್ತು ಮಾತಾ ಸಾಹೀಬ ಕೌರ್ ಇತ್ಯಾದಿ ಗುರುದ್ವಾರಗಳು ಕೂಡ ಇವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ? </font><font style=' color:#000000;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: </font><font style=' color:#000000;'>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ನಾಂದೇಡ್, ಅದು ಸಚ್‌ಖಂಡ್‌ನಿಂದ 5 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font><font style=' color:#0000FF;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </font><font style=' color:#000000;'>ನಾಂದೇಡ್ ಎಲ್ಲ ಪ್ರಮುಖ ಪಟ್ಟಣಗಳಿಂದ ಸಂಪರ್ಕಿತವಾಗಿದೆ. ಔರಂಗಾಬಾದಿನಿಂದ 300 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font><font style=' color:#0000FF;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </font><font style=' color:#000000;'>ಪ್ರಮುಖ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣಗಳಿಂದ ನಾಂದೇಡ್‌ಗೆ ಸಂಪರ್ಕವಿದೆ. ಅಮೃತಸರದಿಂದ ವಿಶೇಷ ರೈಲಿನ ವ್ಯವಸ್ಥೆಯೂ ಇದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sat, 11 Apr 2009 12:25:06 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:56:45 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಜೆಜುರಿಯ ಖಂಡೋಬಾ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಜೆಜುರಿಯ-ಖಂಡೋಬಾ-ಮಂದಿರ-109032200032_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಜೆಜುರಿಯ-ಖಂಡೋಬಾ-ಮಂದಿರ-109032200032_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಕರೆದೊಯ್ಯಲಿರುವುದು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದಲ್ಲಿರುವ ಜೆಜುರಿಯ ಖಂಡೋಬಾ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ಮರಾಠಿಯಲ್ಲಿ ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಕರೆಯುವುದು ‘ಖಂಡೋಬಾಚಿ ಜೆಜುರಿ’ ಎಂಬುದಾಗಿ. ಜೆಜುರಿಯ ದೇವರು ಮ್ಹಾಲ್ಸಕಾಂತ್ ಅಥವಾ ಮಲ್ಹಾರಿ ಮಾರ್ತಾಂಡ. ಮ್ಹಾಲ್ಸಕಾಂತ್ ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಅತ್ಯಂತ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಕರೆದೊಯ್ಯಲಿರುವುದು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದಲ್ಲಿರುವ ಜೆಜುರಿಯ ಖಂಡೋಬಾ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ಮರಾಠಿಯಲ್ಲಿ ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಕರೆಯುವುದು 'ಖಂಡೋಬಾಚಿ ಜೆಜುರ</font><font style='font-size:11pt;'>ಿ' </font><font style='font-size:11pt;'>ಎಂಬುದಾಗಿ. ಜೆಜುರಿಯ ದೇವರು ಮ್ಹಾಲ್ಸಕಾಂತ್ ಅಥವಾ ಮಲ್ಹಾರಿ ಮಾರ್ತಾಂಡ. ಮ್ಹಾಲ್ಸಕಾಂತ್ ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಅತ್ಯಂತ ಪುರಾತನವಾದ ಬುಡಕಟ್ಟು ಜನಾಂಗವಾದ ಢಂಗಾರ್‌ಗಳ ಅಧಿದೇವತೆ. ಮರಾಠಾ ಸಂಪ್ರದಾಯದ ಪ್ರಕಾರ, ಹೊಸದಾಗಿ ವಿವಾಹವಾದ ದಂಪತಿಗಳು ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುವುದು ಕಡ್ಡಾಯ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪುಣೆ-ಬೆಂಗಳೂರು ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಹೆದ್ದಾರಿಯ ಫಲ್ತಾನ್ ಎಂಬ ಪಟ್ಟಣದ ಸಮೀಪವಿದೆ ಜೆಜುರಿ. ಪುಟ್ಟ ಬೆಟ್ಟದ ಮೇಲಿರುವ ಖಂಡೋಬಾ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಹೋಗಬೇಕಿದ್ದರೆ 200 ಮೆಟ್ಟಿಲು ಏರಬೇಕು. ಮೆಟ್ಟಿಲೇರುತ್ತಿರುವಂತೆಯೇ ಮಂದಿರದ ಆವರಣವನ್ನು ಸುತ್ತುವರಿದ ಐತಿಹಾಸಿಕ ‘ದೀಪ ಮಾಲೆಗಳು’ (ಕಲ್ಲಿನಿಂದ ಮಾಡಿರುವ ದೀಪಗಳ ಸರಪಳಿ) ಆಕರ್ಷಿಸುತ್ತವೆ. ಬೆಟ್ಟದ ಮೇಲಿಂದ ಜೆಜುರಿ ಪಟ್ಟಣವನ್ನು ನೋಡುವುದೇ ಆಹ್ಲಾದದಾಯಕ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಸಾಮಾನ್ಯವಾಗಿರುವಂತೆಯೇ ಎರಡು ಭಾಗಗಳು- ಗರ್ಭಗೃಹ ಮತ್ತು ಮಂಟಪ. ಮಂಟಪದಲ್ಲಿ ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ತಮ್ಮ ಪೂಜೆ ಪ್ರಾರ್ಥನೆಗಳನ್ನು ಸಲ್ಲಿಸುತ್ತಿದ್ದರೆ, ಗರ್ಭಗೃಹದಲ್ಲಿ ಖಂಡೋಬಾ ದೇವರ ಭವ್ಯ ಮೂರ್ತಿ ಇದೆ. ಈ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ 10</font><font style='font-size:11pt;'>x12 </font><font style='font-size:11pt;'>ಅಡಿ ಅಳತೆಯ ಹಿತ್ತಾಳೆಯ ಕೂರ್ಮವಿದೆ. ಐತಿಹಾಸಿಕ ಮಹತ್ವದ ವೈವಿಧ್ಯಮಯ ಆಯುಧಗಳು ಕೂಡ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿವೆ. ದಸರಾ ದಿನದಂದು ಖಡ್ಗವನ್ನು ಎತ್ತುವ ಸ್ಪರ್ಧೆಯಂತೂ ಆಸಕ್ತಿಕರ. ಅಂದರೆ, ಅತ್ಯಂತ ಭಾರದ ಈ ಖಡ್ಗವನ್ನು ಸ್ಪರ್ಧಿಯು ಗರಿಷ್ಠ ಕಾಲ ಎತ್ತರಕ್ಕೆ ಎತ್ತಿ ಹಿಡಿಯಬೇಕಾಗುತ್ತದೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0903/22/images/img1090322032_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಜೆಜುರಿ ಪ್ರದೇಶವು ಐತಿಹಾಸಿಕವಾಗಿಯೂ ಮಹತ್ವ ಪಡೆದಿದೆ. ಶಿವಾಜಿಯು ತನ್ನ ತಂದೆ ಶಹಾಜಿಯನ್ನು ಸುದೀರ್ಘ ಕಾಲದ ಬಳಿಕ ಮೊದಲು ಭೇಟಿಯಾಗಿದ್ದು ಇದೇ ತಾಣದಲ್ಲಿ. ಕೆಲವು ಕಾಲ ಅವರಿಬ್ಬರೂ ಜತೆಯಾಗಿದ್ದರು ಮತ್ತು ಮೊಘಲರನ್ನು ಸೋಲಿಸಲು ಯುದ್ಧ ಕಾರ್ಯತಂತ್ರಗಳನ್ನು ರೂಪಿಸಿದ್ದರು. ಆ ಸಮಯದಲ್ಲಿ ಜೆಜುರಿಯು ದಕ್ಷಿಣ ಭಾಗದ ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರಮುಖ ಕೋಟೆಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾಗಿತ್ತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಜೆಜುರಿಯ ಈ ದೇವರು ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ಹೋಳ್ಕರ್ ರಾಜಮನೆತನದ ಕುಲ ದೇವರೂ ಹೌದು. ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಇಲ್ಲಿ ‘ಯಾತ್ರಾ’ ಹೆಸರಿನಲ್ಲಿ ಉತ್ಸವವನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಹಿಂದೂ ಕ್ಯಾಲೆಂಡರ್ ಪ್ರಕಾರ ಈ ಉತ್ಸವ ನಡೆಯುವುದು ಚೈತ್ರ, ಮಾರ್ಗಶಿರ, ಪೌಷ ಮತ್ತು ಮಾಘ ಮಾಸಗಳಲ್ಲಿ. ‘ಯಾತ್ರಾ’ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತರು ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಹರಿದು ಬರುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ?  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: ಜೆಜುರಿಯು ಪುಣೆಯಿಂದ 40 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಬಸ್ಸುಗಳು, ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಗಳು ಲಭ್ಯವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: ಪುಣೆ-ಮೀರಜ್ ರೈಲು ಮಾರ್ಗದ ಮಧ್ಯೆ ಜೆಜುರಿ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವಿರುವುದು ಪುಣೆಯಲ್ಲಿ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 22 Mar 2009 17:11:07 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:45:26 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಖಾಟು ಶ್ಯಾಮ್‌ಜೀ ದೇವಾಲಯ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಖಾಟು-ಶ್ಯಾಮ್‌ಜೀ-ದೇವಾಲಯ-109030200076_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಖಾಟು-ಶ್ಯಾಮ್‌ಜೀ-ದೇವಾಲಯ-109030200076_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ರಾಜಸ್ಥಾನದ ಶೇಖಾವಟಿಯ ಸಿಕರ್ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿರುವ ಖಾಟು ಶ್ಯಾಮ್‌ಜೀ (ಕೃಷ್ಣ) ದೇವಾಲಯ ಬಹಳ ಪುರಾತನವಾದುದು. ಅಷ್ಟೇ ಸೌಂದರ್ಯವೂ ಅಡಗಿರುವ ದೇವಾಲಯವಿದು. ಆದರೆ ಇದರ ಅಡಿಗಲ್ಲು ಹಾಕಿ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ಪುನರ್ನಿರ್ಮಾಣ ಮಾಡಿದ್ದು 1720ರಲ್ಲಿ. ಅಲ್ಲಿರುವ ಇತಿಹಾಸ ತಜ್ಞ ಝಾಬರ್ಮಾಲ್ ಶರ್ಮಾ ಅವರ ಪ್ರಕಾರ 1679ರಲ್ಲಿ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಾಜಸ್ಥಾನದ ಶೇಖಾವಟಿಯ ಸಿಕರ್ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿರುವ ಖಾಟು ಶ್ಯಾಮ್‌ಜೀ (ಕೃಷ್ಣ) ದೇವಾಲಯ ಬಹಳ ಪುರಾತನವಾದುದು. ಅಷ್ಟೇ ಸೌಂದರ್ಯವೂ ಅಡಗಿರುವ ದೇವಾಲಯವಿದು. ಆದರೆ ಇದರ ಅಡಿಗಲ್ಲು ಹಾಕಿ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ಪುನರ್ನಿರ್ಮಾಣ ಮಾಡಿದ್ದು 1720ರಲ್ಲಿ. ಅಲ್ಲಿರುವ ಇತಿಹಾಸ ತಜ್ಞ ಝಾಬರ್ಮಾಲ್ ಶರ್ಮಾ ಅವರ ಪ್ರಕಾರ 1679ರಲ್ಲಿ ಈ ದೇವಾಲಯ ಔರಂಗಜೇಬನ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ನಾಶವಾಗಿ ಹೋಯಿತು. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಭೀಮನ ಮೊಮ್ಮಗ ಹಾಗೂ ಘಟೋತ್ಗಜನ ಪುತ್ರ ಬಾರ್ಬರಿಕ ಈ ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ಶ್ಯಾಮನ ರೂಪದಲ್ಲಿ ಅಂದರೆ ಕೃಷ್ಣನ ರೂಪದಲ್ಲಿ ಪೂಜಿಸಲ್ಪಡುತ್ತಿದ್ದಾನೆ. ಮಹಾಭಾರತದ ಆಧಾರಗಳ ಪ್ರಕಾರ ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣನೇ ಬಾರ್ಬರಿಕನಿಗೆ ಮುಂದೆ ಕಲಿಯುಗದಲ್ಲಿ ನೀನು ಶ್ಯಾಮನಾಗಿ ಪೂಜಿಸಲ್ಪಡು ಎಂಬುದಾಗಿ ವರ ನೀಡುತ್ತಾನೆ. ಅಂತೆಯೇ ಕಲಿಯುಗದಲ್ಲಿ ಬಾರ್ಬರಿಕ ಶ್ಯಾಮನಾಗಿ ಅರ್ಚಿಸಲ್ಪಡುತ್ತಿದ್ದಾನಂತೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0903/02/images/img1090302076_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿ ಫಲ್ಗುಣಿ ತಿಂಗಳ ಶುಕ್ಲ ಪಕ್ಷದಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿ ವರ್ಷವೂ ವಾರ್ಷಿಕ ಜಾತ್ರೆಯೂ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ದೇಶದ ನಾನಾ ಭಾಗಗಳಿಂದ ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬರುತ್ತಾರೆ. ಇಲ್ಲಿರುವ ವ್ಯಾಪಾರಿ ರಾಮಚಂದ್ರ ಚೇಜಾರ ಹೇಳುವ ಪ್ರಕಾರ, ಲಕ್ಷಗಟ್ಟಲೆ ಮಂದಿ ಈ ಶ್ಯಾಮನ ದೇವಸ್ಥಾನಕ್ಕೆ ವಾರ್ಷಿಕ ಜಾತ್ರೆಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಾರೆ. ಭಾನುವಾರ ಹಾಗೂ ಏಕಾದಶಿಯಂದು ಹೆಚ್ಚು ಜನರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದು ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಮಾಡುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿ ಮಂಗಳಾರತಿ ಬೆಳಿಗ್ಗೆ ಐದು ಗಂಟೆಗೆ ನಡೆದರೆ, ಏಳು ಗಂಟೆಗೆ ಧೂಪಾರತಿ, ಮಧ್ಯಾಹ್ನ 12.15ಕ್ಕೆ ಭೋಗ ಆರತಿ, ಸಂಜೆ 7.30ಕ್ಕೆ ಸಂಧ್ಯಾರತಿ, ರಾತ್ರಿ 10 ಗಂಟೆಗೆ ಶಯನಾರತಿ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಆದರೆ ಬೇಸಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಪೂಜೆಯ ಸಮಯದಲ್ಲಿ ಸ್ವಲ್ಪ ಬದಲಾವಣೆಯಾಗುತ್ತದೆ. ಕಾರ್ತಿಕ ಶುಕ್ಲ ಏಕಾದಶಿಯಂದು ಶ್ಯಾಮನ ಹುಟ್ಟುಹಬ್ಬವನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತಿದ್ದು, ಆ ಸಮಯದ್ಲಲಿ 24 ಗಂಟೆಗಳ ಕಾಲ ದೇವಾಲಯ ತೆರೆದಿರುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0903/02/images/img1090302076_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಖಾಟು ಶ್ಯಾಮನ ದೇವಾಲಯದ ಪಕ್ಕದಲ್ಲೇ ಶ್ಯಾಮ್‌ಜೀ ಹೂದೋಟ, ಶ್ಯಾಮ ಕುಂಡ ಮೊದಲಾದ ಹಲವು ಪ್ರವಾಸಿ ಸ್ಥಳಗಳಿವೆ. ಈ ಶ್ಯಾಮ ಕುಂಡದಲ್ಲಿ ಸ್ನಾನ ಮಾಡಿದರೆ ಎಲ್ಲ ಬಗೆಯ ಪಾಪಗಳು ಪರಿಹಾರವಾಗುತ್ತದೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಾಜಸ್ಥಾನದ ಜೈಪುರ ಹಾಗೂ ಸಿಕರ್‌ನಿಂದ ಶ್ಯಾಮ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಬಸ್, ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಹಾಗೂ ಜೀಪ್ ಸೌಕರ್ಯವಿದೆ. ರೈಲಿನಲ್ಲಾದರೆ, ಶ್ಯಾಮ ದೇವಾಲಯಕ್ಕಿಂತ 15 ಕಿ.ಮಿ.ದೂರದ ರಿಂಗಸ್ ಜಂಕ್ಷನ್‌ಗೆ ಬರಬೇಕು. ವಿಮಾನದಲ್ಲಿ ಬರುತ್ತಿದ್ದರೆ, ಜೈಪುರ ಏರ್‌ಪೋರ್ಟ್‍‌ಗೆ ಬಂದು ನಂತರ 80 ಕಿ.ಮಿ ಪ್ರಯಾಣಿಸಿ ಖಾಟು ಶ್ಯಾಮನಲ್ಲಿಗೆ ಬರಬಹುದು.</font><br/></font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Thu, 05 Mar 2009 11:50:14 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:45:26 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಶೆಂಡುರ್ಣಿಯ ತ್ರಿವಿಕ್ರಮ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಶೆಂಡುರ್ಣಿಯ-ತ್ರಿವಿಕ್ರಮ-ಮಂದಿರ-109020100023_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಶೆಂಡುರ್ಣಿಯ-ತ್ರಿವಿಕ್ರಮ-ಮಂದಿರ-109020100023_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ತ್ರಿವಿಕ್ರಮ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ರಾಜ್ಯದ ಖಾಂದೇಶ್ ಪ್ರದೇಶದ ಶೆಂಡುರ್ಣಿ ಎಂಬ ಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿದೆ 1744ರಲ್ಲಿ ಕಟ್ಟಿಸಲಾಗಿರುವ ಈ ಮಂದಿರ. ಇದನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದವರು ವಿಖ್ಯಾತ ಸಂಚ ಶ್ರೀ ಕಡೋಗಿ ಮಹಾರಾಜ್ ಅವರು.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ಸಂದೀಪ್ ಪಾರೋಲ್ಕರ್</font><font style=' color:#000000;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ತ್ರಿವಿಕ್ರಮ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ರಾಜ್ಯದ ಖಾಂದೇಶ್ ಪ್ರದೇಶದ ಶೆಂಡುರ್ಣಿ ಎಂಬ ಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿದೆ 1744ರಲ್ಲಿ ಕಟ್ಟಿಸಲಾಗಿರುವ ಈ ಮಂದಿರ. ಇದನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದವರು ವಿಖ್ಯಾತ ಸಂಚ ಶ್ರೀ ಕಡೋಗಿ ಮಹಾರಾಜ್ ಅವರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದ ಈಗಿನ ಮುಖ್ಯಸ್ಥ ಶಾಂತಾರಾಮ್ ಮಹಾರಾಜ್ ಭಗತ್ ಹೇಳುವಂತೆ, ಪ್ರತಿ ವರ್ಷವೂ ಪಂಡರಾಪುರದ ವಿಠಲನನ್ನು ಭಜಿಸಲು, ಅರ್ಚಿಸಲು ಕಡೋಗಿ ಮಹಾರಾಜ್ ಅವರು ಪಾದಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲೇ ತೆರಳುತ್ತಿದ್ದರು. ಅದೊಂದು ದಿನ ಅವರು ಪಂಡರಾಪುರಕ್ಕೆ ತೆರಳುವ ಹಾದಿಯಲ್ಲಿ, ಅವರೆದುರು ಪ್ರತ್ಯಕ್ಷರಾದ ದೇವರು, ತಾನು ಆ ಹಳ್ಳಿಯಲ್ಲಿ ಹರಿಯುವ ನದಿಯೊಳಗಿನ ಭೂಮಿಯಲ್ಲಿ ನಿದ್ರಿಸುತ್ತಿರುವುದಾಗಿ ಸಂದೇಶ ನೀಡಿದರು. ಅದು ಕಾರ್ತಿಕ ಶುದ್ಧ ಏಕಾದಶಿ ದಿನ. ತನ್ನ ವಾಹನ ವರಾಹ ಜೊತೆಗಿರುವ ತನ್ನನ್ನು ಅಗೆದು ಮೇಲಕ್ಕೆತ್ತುವಂತೆ ಮತ್ತು ಎಲ್ಲ ವಿಧಿ ವಿಧಾನಗಳ ಸಹಿತವಾಗಿ ತನ್ನ ವಿಗ್ರಹವನ್ನು ಪ್ರತಿಷ್ಠಾಪಿಸುವಂತೆ ದೇವರು ಅಭಯ ನೀಡಿದರು.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0902/01/images/img1090201023_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತಕ್ಷಣವೇ ತಮ್ಮ ಗ್ರಾಮಕ್ಕೆ ಮರಳಿ ಬಂದ ಕಡೋಗಿ ಮಹಾರಾಜ್, ಈ ವಿಷಯದ ಬಗ್ಗೆ ಗ್ರಾಮಸ್ಥರಿಗೆ ತಿಳಿಸಿದರು. ಆದರೆ ಯಾರೂ ಅವರನ್ನು ನಂಬಲಿಲ್ಲ. ಇದಕ್ಕೆ ಬದಲಾಗಿ, ಅವರೆಲ್ಲರೂ ಟೀಕಿಸತೊಡಗಿದರು, ಹುಚ್ಚ ಎಂದು ವ್ಯಂಗ್ಯವಾಡಿದರು. ಈ ಕಾರಣದಿಂದ, ಮಹಾರಾಜ್ ಅವರು ತಾವೇ ಭೂಮಿಯನ್ನು ಅಗೆಯತೊಡಗಿದರು. ಒಂದಷ್ಟು ಅಗೆದಾಗ, ವರಾಹನ ಮೂರ್ತಿ ದೊರೆಯಿತು. ಹಳ್ಳಿಗರು ಇದನ್ನು ನೋಡಿದರು. ಆಶ್ಚರ್ಯಚಕಿತರಾದರು. ತಮ್ಮ ತಪ್ಪಿನ ಅರಿವಾಯಿತವರಿಗೆ. ನಂತರ ಮಹಾರಾಜ್‌ಗೆ ಕೆಲಸ ಮುಂದುವರಿಸಲು ಅವರೆಲ್ಲರೂ ಸಹಕಾರ ನೀಡಿದರು. 25 ಅಡಿ ಆಳ ಅಗೆದಾಗ, ವಿಠಲ ದೇವರ ಮೂರ್ತಿ ಲಭಿಸಿತು. ಅದು ಸುಮಾರು ನಾಲ್ಕೂವರೆ ಅಡಿ ಎತ್ತರದ ಆಕರ್ಷಕ, ಭವ್ಯ ಮೂರ್ತಿಯಾಗಿತ್ತು. ನಂತರ, ಆ ಮೂರ್ತಿಗೆ ಮಂದಿರ ಕಟ್ಟಿ, ದೇವಸ್ಥಾನದಲ್ಲಿ ವಿಧಿ ವಿಧಾನಗಳ ಪ್ರಕಾರ ಪ್ರತಿಷ್ಠಾಪಿಸಲಾಯಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಜನರು ಭೂಮಿಯನ್ನು ಅಗೆಯುತ್ತಿದ್ದಾಗ, ಗುದ್ದಲಿಯು ವಿಠಲನ ಮೂರ್ತಿಯ ಮೂಗಿಗೆ ಆಕಸ್ಮಿಕವಾಗಿ ತಗುಲಿತು ಮತ್ತು ವಿಗ್ರಹದಿಂದ ರಕ್ತ ಒಸರಲಾರಂಭಿಸಿತು ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಆ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ಇದೊಂದು ದೊಡ್ಡ ಪವಾಡವೇ ಆಗಿತ್ತು. ಈ ವಿಗ್ರಹದ ವಿಶೇಷತೆಯೆಂದರೆ, ವಿಷ್ಣು, ವಿಠಲ ಮತ್ತು ಬಾಲಾಜಿ - ಹೀಗೆ ಮೂರು ದೇವರನ್ನೂ ಈ ವಿಗ್ರಹವು ಹೋಲುತ್ತದೆ. ಈ ಕಾರಣಕ್ಕಾಗಿಯೇ ಈ ದೇವರಿಗೆ ತ್ರಿವಿಕ್ರಮ ಎಂಬ ಹೆಸರು ಬಂತು. ಈ ವಿಗ್ರಹದ ಭಾವಾಭಿವ್ಯಕ್ತಿಯು ಕೂಡ ಕಾಲಕ್ಕೆ ತಕ್ಕಂತೆ ಬದಲಾಗುತ್ತಿರುತ್ತದೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇದೆ. ತ್ರಿವಿಕ್ರಮ ಮತ್ತು ಅವನ ವಾಹನ ವರಾಹವನ್ನು ಪೂಜಿಸುವುದರಿಂದ ತಮ್ಮೆಲ್ಲಾ ಕಷ್ಟ ನಷ್ಟಗಳು ದೂರವಾಗುತ್ತವೆ ಎಂಬುದು ಭಕ್ತಕೋಟಿಯ ನಂಬಿಕೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0902/01/images/img1090201023_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸಂತ ಕಡೋಗಿ ಮಹಾರಾಜ್ ಅವರು ತ್ರಿವಿಕ್ರಮನ ರಥ ಯಾತ್ರೆಯನ್ನು ಕೂಡ ಕಾರ್ತಿಕ ಶುದ್ಧ ಏಕಾದಶಿಯಂದೇ ಆರಂಭಿಸಿದ್ದರು. ಈ ಪರಂಪರೆಯು ಈಗಲೂ ಮುಂದುವರಿದಿದೆ. 25 ಅಡಿ ಎತ್ತರದ ರಥದಲ್ಲಿ ತ್ರಿವಿಕ್ರಮನ ರಥ ಯಾತ್ರೆ ಪ್ರತಿವರ್ಷವೂ ಈ ತಿಥಿಯಂದು ನಡೆಯುತ್ತಿರುತ್ತದೆ. 263 ವರ್ಷಗಳ ಹಿಂದೆ ಇದರ ನಿರ್ಮಾಣವಾಗಿದ್ದು, ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದಲ್ಲಿ ಚಲಾವಣೆ ಸ್ಥಿತಿಯಲ್ಲಿರುವ ಅತ್ಯಂತ ಹಳೆಯ ರಥ ಎಂಬ ಹೆಗ್ಗಳಿಕೆಯೂ ಇದಕ್ಕಿದೆ. ಈ ರಥ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿವರ್ಷವೂ ಸಾವಿರಾರು ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ಪಾಲ್ಗೊಂಡು ಪುನೀತರಾಗುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ?</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಜಲಗಾಂವ್ ಜಿಲ್ಲೆಯ ಜನ್ನೇರ್ ಪಟ್ಟಣದಿಂದ ತ್ರಿವಿಕ್ರಮ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಕೇವಲ 16 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0902/01/images/img1090201023_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಸೆಂಟ್ರಲ್ ರೈಲ್ವೇಸ್‌ನ ಮುಖ್ಯ ನಿಲ್ದಾಣವಾಗಿದೆ ಜಲಗಾಂವ್. ಇಲ್ಲಿಂದ ಶೆಂಡುರ್ಣಿ ಗ್ರಾಮಕ್ಕೆ 45 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: </b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಔರಂಗಾಬಾದ್. ಶೆಂಡುರ್ಣಿಯು ಇಲ್ಲಿಂದ 125 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 01 Feb 2009 17:14:01 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:33:37 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ದೇಶದ ಅತಿದೊಡ್ಡ ಶನಿ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ದೇಶದ-ಅತಿದೊಡ್ಡ-ಶನಿ-ಮಂದಿರ-109011200068_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ದೇಶದ-ಅತಿದೊಡ್ಡ-ಶನಿ-ಮಂದಿರ-109011200068_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಶನಿ ದೇವರ ಈ ಆಕರ್ಷಕ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು 2002ರ ಏಪ್ರಿಲ್ 27ರಂದು ಪ್ರತಿಷ್ಠಾಪಿಸಲಾಯಿತು. ಇಲ್ಲಿ ಉತ್ತರಾಭಿಮುಖವಾಗಿರುವ ಶ್ರೀ ಗಣೇಶನ ವಿಗ್ರಹ ಹಾಗೂ ದಕ್ಷಿಣಾಭಿಮುಖವಾಗಿರುವ ಶ್ರೀ ಹನುಮಾನ್ ವಿಗ್ರಹಗಳು ಅತ್ಯಂತ ಅಪರೂಪದ್ದಾಗಿವೆ. ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಶನಿ ಜಯಂತಿ ಪ್ರಯುಕ್ತ ಐದು ದಿನಗಳ ಉತ್ಸವವನ್ನು ಇಲ್ಲಿ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇದು ಭಾರತದ ಅತಿದೊಡ್ಡ ಶನಿ ದೇವಸ್ಥಾನದತ್ತ ಪಯಣ. ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ಪ್ರಮುಖ ಪಟ್ಟಣ ಇಂದೋರ್‌ನಿಂದ 30 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಬಾಯ್ ಎಂಬ ಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿದೆ ಈ ವಿಶಿಷ್ಟ ಮಂದಿರ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಕುರಿತಾಗಿ ಒಂದು ಆಸಕ್ತಿದಾಯಕ ಕಥನವಿದೆ. ಜೈಪುರದ ನಿವಾಸಿ ಮಧುಬಾಲ ಸುರೇಂದ್ರ ಸಿಂಗ್ ಮೀನಾ ಎಂಬವರ ಕುಟುಂಬಿಕರು ಬಾಯ್ ಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿ ನೆಲಸಿದ್ದರು. ಸಾಮಾಜಿಕ ಕಾರ್ಯದ ಬಗ್ಗೆ ಚಿಂತಿಸುತ್ತಲೇ ಇರುವ ಮಧುಬಾಲ ಸುರೇಂದ್ರ ಸಿಂಗ್ ಅವರು ಇಲ್ಲೊಂದು ಛತ್ರ ಕಟ್ಟಿಸಬೇಕೆಂಬ ಬಯಕೆ ಮುಂದಿಟ್ಟರು. ಅದರಂತೆ, ಅಗೆಯುತ್ತಿದ್ದಾಗ, ಭೂಮಿಯೊಳಗಿನಿಂದ ಶನಿದೇವರ ವಿಗ್ರಹವೊಂದು ಹೊರಬಂತು. ಇದರಿಂದ ಉತ್ಸಾಹಿತರಾದ ಅವರು, ಹಲವಾರು ಮಂದಿಯನ್ನು ಕೇಳಿ, ಕೊನೆಗೆ ಛತ್ರದ ಬದಲು, ಇಲ್ಲಿ ಶನಿದೇವರಿಗೆ ಭರ್ಜರಿ ಮಂದಿರವೊಂದನ್ನು ಕಟ್ಟಿಸಲು ತೀರ್ಮಾನಿಸಿದರು.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0901/12/images/img1090112068_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶನಿ ದೇವರ ಈ ಆಕರ್ಷಕ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು 2002ರ ಏಪ್ರಿಲ್ 27ರಂದು ಪ್ರತಿಷ್ಠಾಪಿಸಲಾಯಿತು. ಇಲ್ಲಿ ಉತ್ತರಾಭಿಮುಖವಾಗಿರುವ ಶ್ರೀ ಗಣೇಶನ ವಿಗ್ರಹ ಹಾಗೂ ದಕ್ಷಿಣಾಭಿಮುಖವಾಗಿರುವ ಶ್ರೀ ಹನುಮಾನ್ ವಿಗ್ರಹಗಳು ಅತ್ಯಂತ ಅಪರೂಪದ್ದಾಗಿವೆ. ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಶನಿ ಜಯಂತಿ ಪ್ರಯುಕ್ತ ಐದು ದಿನಗಳ ಉತ್ಸವವನ್ನು ಇಲ್ಲಿ ಏರ್ಪಡಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ಸಂದರ್ಭ ಭಾರೀ ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ಆಗಮಿಸಿ ಶನಿದೇವನನ್ನು ಅರ್ಚಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ?</font><font style=' color:#000000;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </font><font style=' color:#000000;'>ಇಂದೋರ್ (30 ಕಿ.ಮೀ.) ಮತ್ತು ಖಾಂಡ್ವಾ (100 ಕಿ.ಮೀ.)ದಿಂದ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಸಾಕಷ್ಟು ಬಸ್ಸುಗಳು ಮತ್ತು ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಗಳು ದೊರೆಯುತ್ತವೆ </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </font><font style=' color:#000000;'>ಸಮೀಪದ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣ ಚೋರಲ್ (10 ಕಿ.ಮೀ.). ಇದು ಇಂದೋರ್-ಖಾಂಡ್ವಾ ಮೀಟರ್‌ಗೇಟ್ ಮಾರ್ಗದ ಮಧ್ಯದಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: </font><font style=' color:#000000;'>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವಿರುವುದು ಇಂದೋರ್‌ನ ದೇವಿ ಅಹಿಲ್ಯಾಬಾಯಿ ಏರ್‌ಪೋರ್ಟ್.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 12 Jan 2009 19:52:01 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:24:29 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಭೀಕಾ ಶರ್ಮಾ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಪ್ರತಿಕಾಶಿಯ ಕೇದಾರೇಶ್ವರ ಕ್ಷೇತ್ರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪ್ರತಿಕಾಶಿಯ-ಕೇದಾರೇಶ್ವರ-ಕ್ಷೇತ್ರ-108122800017_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪ್ರತಿಕಾಶಿಯ-ಕೇದಾರೇಶ್ವರ-ಕ್ಷೇತ್ರ-108122800017_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಹಿಂದೂ ಧರ್ಮೀಯರಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿಯೊಬ್ಬರಿಗೂ ಜೀವನದಲ್ಲೊಂದು ಬಾರಿ ಕಾಶಿ ಸಂದರ್ಶಿಸಬೇಕೆಂಬ ಅದಮ್ಯ ಆಕಾಂಕ್ಷೆ ಇರುತ್ತದೆ. ಅಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಅಸಾಧ್ಯವೇ ಆದರೆ, ಕನಿಷ್ಠ ತನ್ನ ಅಸ್ಥಿಯನ್ನಾದರೂ ಕಾಶಿಯಲ್ಲಿ ಗಂಗೆಯಲ್ಲಿ ವಿಸರ್ಜಿಸಬೇಕು ಎಂದು ಹಿರಿಯರು ಹೇಳುವುದನ್ನು ಕೇಳಿದ್ದೇವೆ. ಆದರೆ, ಕಾಶಿಯಷ್ಟೇ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ವಿಕಾಸ್ ಶ್ರೀಪುರ್‌ಕರ್</font><font style=' color:#000000;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹಿಂದೂ ಧರ್ಮೀಯರಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿಯೊಬ್ಬರಿಗೂ ಜೀವನದಲ್ಲೊಂದು ಬಾರಿ ಕಾಶಿ ಸಂದರ್ಶಿಸಬೇಕೆಂಬ ಅದಮ್ಯ ಆಕಾಂಕ್ಷೆ ಇರುತ್ತದೆ. ಅಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಅಸಾಧ್ಯವೇ ಆದರೆ, ಕನಿಷ್ಠ ತನ್ನ ಅಸ್ಥಿಯನ್ನಾದರೂ ಕಾಶಿಯಲ್ಲಿ ಗಂಗೆಯಲ್ಲಿ ವಿಸರ್ಜಿಸಬೇಕು ಎಂದು ಹಿರಿಯರು ಹೇಳುವುದನ್ನು ಕೇಳಿದ್ದೇವೆ. ಆದರೆ, ಕಾಶಿಯಷ್ಟೇ ಪ್ರಾಮುಖ್ಯತೆ ಪಡೆದಿರುವ ಮತ್ತೊಂದು ಶ್ರದ್ಧಾ ಕೇಂದ್ರವಿದೆ. ಈ ಬಾರಿಯ ‘ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ’ಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿರುವುದು ಈ ಪ್ರತಿ-ಕಾಶಿ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ. ಪ್ರತಿಕಾಶಿ ಕೇದಾರೇಶ್ವರ ಕ್ಷೇತ್ರ ಸಂದರ್ಶಿಸಿದರೆ, ಕಾಶಿಯನ್ನು ನೂರು ಬಾರಿ ಸಂದರ್ಶಿಸಿದಷ್ಟೇ ಪುಣ್ಯ ಬರುತ್ತದೆ ಎಂಬುದು ಜನರ ನಂಬಿಕೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿಕಾಶಿ ಇರುವುದು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಗುಜರಾತ್-ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶ ಗಡಿಭಾಗದಲ್ಲಿರುವ ನಂದರ್ಬಾರ್ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿ. ಈ ಕ್ಷೇತ್ರವಿರುವುದು ತಪತಿ, ಪುಳಂದಾ ಮತ್ತು ಗೋಮಯಿ ನದಿಗಳ ಸಂಗಮ ಸ್ಥಾನದಲ್ಲಿ. ಈ ಸಂಗಮ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ 108 ದೇವಾಲಯಗಳಿವೆ. ಇದೇ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ಇದು ಪ್ರತಿಕಾಶಿ ಎಂದು ಕರೆಯಲ್ಪಡುತ್ತದೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0812/28/images/img1081228017_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವಿಶ್ವದ ಯಾವುದೇ ಮೂಲೆಯಿಂದ ಭಕ್ತರು ಇಲ್ಲಿಗಾಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ ಮತ್ತು ದಿನಂಪ್ರತಿ ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತರು ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಾರೆ. ಪುರಾಣದ ಪ್ರಕಾರ, ಹಿಂದೆ ದಿನಗಳು ಮತ್ತು ರಾತ್ರಿಗಳು ತಲಾ ಆರು ತಿಂಗಳಿನವಾಗಿದ್ದವು. ಆ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ಭಗವಾನ್ ಈಶ್ವರನು ಭಕ್ತನೊಬ್ಬನ ಕನಸಿನಲ್ಲಿ ಕಾಣಿಸಿಕೊಂಡು, ಒಂದು ರಾತ್ರಿಯೊಳಗೆ ಎಲ್ಲಿ 108 ದೇವಾಲಯಗಳನ್ನು ಕಟ್ಟಿಸಲಾಗುತ್ತದೆಯೋ ಅಲ್ಲಿ ತಾನು ಶಾಶ್ವತವಾಗಿ ನೆಲಸುವುದಾಗಿ ಹೇಳಿದ. ಈ ಕಾರಣಕ್ಕೆ, 108 ದೇವಾಲಯಗಳನ್ನು ಕಟ್ಟಿಸಲು ಈ ಸಂಗಮ ಕ್ಷೇತ್ರವನ್ನು ಆರಿಸಲಾಯಿತು. ಶಿವ ಭಕ್ತರು ಒಂದು ರಾತ್ರಿಯಲ್ಲಿ 107 ದೇವಾಲಯಗಳನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದರು. ಆದರೆ 108ನೇ ದೇವಾಲಯವು ಕಟ್ಟಿಸಲಾರಂಭಿಸಿದಾಗ ಬೆಳಗಾಗಿತ್ತು. ಸೂರ್ಯ ಕಿರಣಗಳು ಬಿದ್ದಾಗ ಈ ಮಂದಿರ ನಿರ್ಮಾಣವಾಗುತ್ತಿತ್ತಾದ್ದರಿಂದ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಪ್ರಕಾಶ ಎಂಬ ಹೆಸರೂ ಇದೆ. ಆದರೆ, ಆ ಬಳಿಕ ಕಾಶಿಯಲ್ಲಿ 108 ಮಂದಿರಗಳು ಒಂದೇ ರಾತ್ರಿಯಲ್ಲಿ ನಿರ್ಮಾಣವಾದ ಕಾರಣ, ಅಲ್ಲಿ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವೇಶ್ವರನಾಗಿ ಭಗವಾನ್ ಈಶ್ವರನು ನೆಲೆಯಾದ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿಯೂ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥೇಶ್ವರ ಮತ್ತು ಕೇದಾರೇಶ್ವರ ಮಂದಿರಗಳು ಒಂದೇ ದೇವಾಲಯದ ಆವರಣದಲ್ಲಿವೆ. ಇಲ್ಲಿ ಪುಷ್ಪದಂತೇಶ್ವರ ಮಂದಿರವು ವಿಶೇಷ ಪ್ರಾಮುಖ್ಯತೆ ಪಡೆದಿದೆಯೇಕೆಂದರೆ, ಕಾಶಿಯಲ್ಲಿಯೂ ಇದನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿಲ್ಲ. ಕಾಶಿ ಕ್ಷೇತ್ರ ಸಂದರ್ಶಿಸಿದ ಬಳಿಕ ಯಾರೇ ಆದರೂ ಇಲ್ಲಿ ಉತ್ತರ ಪೂಜೆ ನೆರವೇರಿಸದಿದ್ದರೆ, ಅವರ ಪುಣ್ಯ ಸಂಪಾದನೆಗೆ ಅರ್ಥವಿರುವುದಿಲ್ಲ ಎಂಬ ಭಾವನೆಯೂ ಆಸ್ತಿಕರಲ್ಲಿದೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0812/28/images/img1081228017_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕೇದಾರೇಶ್ವರ ಮಂದಿರದ ಎದುರು ಅಲ್ಲೊಂದು ಜ್ಯೋತಿಯಿದೆ. ಅಸ್ಥಿ ವಿಸರ್ಜನೆಗೆ ಮತ್ತು ಉತ್ತರ ಕ್ರಿಯಾದಿಗಳಿಗೆ ನದಿ ತಟದಲ್ಲಿ ಏರ್ಪಾಡು ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ?</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ಈ ಕ್ಷೇತ್ರವಿರುವುದು ನಂದರ್ಬಾರ್‌ನಿಂದ 40 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿ. ನಾಸಿಕ್, ಮುಂಬಯಿ, ಪುಣೆ, ಸೂರತ್ ಮತ್ತು ಇಂದೋರ್‌ನಿಂದ ಬಸ್ ಸೌಕರ್ಯ ಇದೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0812/28/images/img1081228017_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಸಮೀಪದ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ನಂದರ್ಬಾರ್. ಇದು ಸೂರತ್-ಭುಸಾವಲ್ ರೈಲು ಮಾರ್ಗದಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನ ಮಾರ್ಗ: </b>ನಂದರ್ಬಾರ್‌ಗೆ ಸಮೀಪ ಇರುವ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ 150 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಸೂರತ್ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sat, 03 Jan 2009 20:43:23 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 06:47:41 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಆದಿಮಾಯೆ ಏಕವೀರ ದೇವಿ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಆದಿಮಾಯೆ-ಏಕವೀರ-ದೇವಿ-ಮಂದಿರ-108122100015_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಆದಿಮಾಯೆ-ಏಕವೀರ-ದೇವಿ-ಮಂದಿರ-108122100015_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ನಮ್ಮ ಈ ವಾರದ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಧುಲಿಯಾದಲ್ಲಿ ಹರಿಯುವ ಪಂಜಾರ್ ನದಿ ದಂಡೆಯಲ್ಲಿರುವ ಆದಿಮಾಯೆ ಏಕವೀರ ದೇವಿ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ತಾಯಿ ಏಕವೀರ ದೇವಿಗೆ ಭಕ್ತರಿರುವುದು ಮಾಹಾರಾಷ್ಟ್ರದಲ್ಲಿ ಮಾತ್ರವಲ್ಲ. ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶ, ರಾಜಸ್ಥಾನ್, ಕರ್ನಾಟಕ ಮತ್ತು ಗುಜರಾತ್‌ಗಳಿಂದಲೂ ಭಕ್ತರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹರಿದು ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ವಿಕಾಸ್ ಶಿರ್ಪುರ್ಕಾರ್  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನಮ್ಮ ಈ ವಾರದ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಧುಲಿಯಾದಲ್ಲಿ ಹರಿಯುವ ಪಂಜಾರ್ ನದಿ ದಂಡೆಯಲ್ಲಿರುವ ಆದಿಮಾಯೆ ಏಕವೀರ ದೇವಿ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ತಾಯಿ ಏಕವೀರ ದೇವಿಗೆ ಭಕ್ತರಿರುವುದು ಮಾಹಾರಾಷ್ಟ್ರದಲ್ಲಿ ಮಾತ್ರವಲ್ಲ. ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶ, ರಾಜಸ್ಥಾನ್, ಕರ್ನಾಟಕ ಮತ್ತು ಗುಜರಾತ್‌ಗಳಿಂದಲೂ ಭಕ್ತರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹರಿದು ಬರುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಆದಿಶಕ್ತಿ ಏಕವೀರ ದೇವಿ, ಭಗವಾನ್ ಪರಶುರಾಮನ ತಾಯಿ ಎಂದು ಪ್ರತೀತಿ. ಏಕವೀರ ಮತ್ತು ರೇಣುಕಾ ದೇವಿಯು ಆದಿಮಾಯೆ ಪಾರ್ವತಿಯ ಅವತಾರಗಳು. ದುಷ್ಟಸಂಹಾರಕ್ಕಾಗಿ ಆದಿಮಾಯೆ ಹಲವು ರೂಪಗಳ ಅವತಾರ ತಾಳಿರುವುದಾಗಿ ಪುರಾಣಗಳಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖವಾಗಿದೆ. ಪುರಾಣಗಳ ಪ್ರಕಾರ ವೀರಪತ್ರ ಪರಶುರಾಮನಿಂದಾಗಿ ಋಷಿಮುನಿ ಜಮದಗ್ನಿಯ ಪತ್ನಿ ರೇಣುಕಾ ದೇವಿ ಏಕವೀರ ಎಂಬ ಹೆಸರು ಪಡೆದಿರುವುದಾಗಿ ಹೇಳಲಾಗಿದೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0812/21/images/img1081221015_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮುಂಜಾನೆಯಲ್ಲಿ ಈ ದೇವಿಯ ದರ್ಶನ ಮಾಡುವುದೇ ಕಣ್ಣಿಗೆ ಹಬ್ಬ. ಸೂರ್ಯ ಕಿರಣಗಳು ಪಂಜಾರ್ ನದಿಯ ಪ್ರತಿಫಲನದೊಂದಿಗೆ ದೇವಿಯ ಪಾದಗಳಿಗೆ ಬೀಳುವ ಆ ರಮಣೀಯ ದೃಶ್ಯ ಅತ್ಯುದ್ಭುತ ಸುಂದರ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರಲ್ಲಿ ತಾಯಿ ಏಕವೀರ ದೇವಿಯ ವಿಗ್ರಹವಲ್ಲದೆ, ಆದಿಪೂಜಿತ ಗಣೇಶ ಮತ್ತು ತುಕಾಯ್‌ಮಾತ ವಿಗ್ರಹಗಳಿವೆ. ಮಂದಿರದ ಪ್ರವೇಶ ದ್ವಾರದಲ್ಲಿ ಭವ್ಯ ಆನೆಗಳ ರೂಪವನ್ನು ಕೆತ್ತಲಾಗಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ರಾಷ್ಟ್ರದ ಏಕೈಕ ಶಮೀ ದೇವಾಲಯ  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಾಲಯದ ಆವರಣದಲ್ಲಿ ಪ್ರಾಚೀನವಾದ ಶಮೀ ವೃಕ್ಷವಿದೆ. ಅಲ್ಲದೆ ಶಮೀದೇವ ಗುಡಿಯೂ ಇದ್ದು, ಇದು ಭಾರತದಲ್ಲಿರುವ ಏಕೈಕ ಶಮೀ ಮಂದಿರವಾಗಿದೆ. ದೇವಾಲಯದ ಆವರಣದಲ್ಲಿ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ, ವಿಠಲ ರುಕ್ಮಿಣಿ, ಸೀತಾಮಾತಾ, ಹನುಮಾನ್, ಭೈರವ ಮತ್ತು ಪರಶುರಾಮ ಮಂದಿರಗಳೂ ಇವೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0812/21/images/img1081221015_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage-->  <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿ ನವರಾತ್ರಿಯ ವೇಳೆ ಉತ್ಸವ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರ ಜನಜಾತ್ರೆಯೂ ಇಲ್ಲಿ ಜಮಾಯಿಸುತ್ತದೆ. ದೂರದೂರುಗಳಿಂದ ಜಾತ್ರಾ ವೇಳೆ ಭಕ್ತರು ಹರಿದು ಬರುತ್ತಾರೆ. ದೇವತೆ ಏಕವೀರ ದೇವಿ ತಮ್ಮ ಹರಕೆಗಳು, ಆಶೋತ್ತರಗಳನ್ನು ಈಡೇರಿಸುವುದರೊಂದಿಗೆ ಸಮಸ್ಯೆಯನ್ನು ನೀಗಿಸುತ್ತಾಳೆ ಎಂಬುದು ಭಕ್ತರ ನಂಬುಗೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ?  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮುಖಾಂತರ: </b>ಧುಲಿಯಾ ಮುಂಬೈ-ಆಗ್ರಾ ಮತ್ತು ನಾಗ್ಪುರ-ಸೂರತ್ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಹೆದ್ದಾರಿಯ ನಡುವಿದೆ. ಇದು ಮುಂಬೈಯಿಂದ 425 ಕಿ.ಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮೂಲಕ: </b>ಮುಂಬೈಯಿಂದ ಚಾಲಿಸ್‌ಗಾಂವ್‌ಗೆ ತಲುಪಿದಲ್ಲಿ, ಚಾಲಿಸ್‌ಗಾಂವ್‌ನಿಂದ ಧುಲಿಯಾಗೆ ರೈಲು ಸೌಲಭ್ಯವಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನ ಮೂಲಕ: </b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ತಲುಪಲು ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣಗಳು ನಾಸಿಕ್(187ಕಿ.ಮೀ) ಮತ್ತು ಔರಂಗಾಬಾದ್(225 ಕಿ.ಮೀ)</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/></font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 22 Dec 2008 11:11:28 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 06:47:41 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಇಂದೋರ್‌ನ ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಇಂದೋರ್‌ನ-ದತ್ತಾತ್ರೇಯ-ಮಂದಿರ-108121400012_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಇಂದೋರ್‌ನ-ದತ್ತಾತ್ರೇಯ-ಮಂದಿರ-108121400012_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಕಥನ ಮಾಲಿಕೆಯಲ್ಲಿ ಈ ಬಾರಿ ನಾವು ಇಂದೋರ್‌ನ ಐತಿಹಾಸಿಕ ಭಗವಾನ್ ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಮಂದಿರವನ್ನು ನೋಡೋಣ. ದತ್ತಾತ್ರೇಯನನ್ನು ಬ್ರಹ್ಮ, ವಿಷ್ಣು, ಮಹೇಶ್ವರರ ಅವತಾರ ಎಂದು ಪರಿಗಣಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಅಂತೆಯೇ ಗುರು ದೇವ ದತ್ತ ಎಂದೂ ದತ್ತಾತ್ರೇಯನನ್ನು ಪೂಜಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><i>ರೂಪಾಲಿ ಬರ್ವೆ  </font><font style=' color:#000000;'></i></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಕಥನ ಮಾಲಿಕೆಯಲ್ಲಿ ಈ ಬಾರಿ ನಾವು ಇಂದೋರ್‌ನ ಐತಿಹಾಸಿಕ ಭಗವಾನ್ ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಮಂದಿರವನ್ನು ನೋಡೋಣ. ದತ್ತಾತ್ರೇಯನನ್ನು ಬ್ರಹ್ಮ, ವಿಷ್ಣು, ಮಹೇಶ್ವರರ ಅವತಾರ ಎಂದು ಪರಿಗಣಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಅಂತೆಯೇ ಗುರು ದೇವ ದತ್ತ ಎಂದೂ ದತ್ತಾತ್ರೇಯನನ್ನು ಪೂಜಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿನ ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಮಂದಿರವು ಸುಮಾರು 700 ವರ್ಷಗಳಷ್ಟು ಹಳೆಯದು ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇದೆ. ಹೋಳ್ಕರ್ ರಾಜಕುಟುಂಬದ ರಾಜಧಾನಿಯಾಗಿತ್ತು ಇಂದೋರ್. ಹೋಳ್ಕರ್ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯದ ಸಂಸ್ಥಾಪಕ ಸುಬೇದಾರ್ ಮಲ್ಹಾರ್‌ರಾವ್ ಹೋಳ್ಕರ್ ಆಗಮಿಸುವುದಕ್ಕೆ ಸಾಕಷ್ಟು ಮೊದಲೇ ಈ ಮಂದಿರದ ನಿರ್ಮಾಣವಾಗಿತ್ತು ಎಂದು ಇತಿಹಾಸ ಹೇಳುತ್ತದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0812/14/images/img1081214012_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಉಜ್ಜೈನಿಯಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿ 12 ವರ್ಷಗಳಿಗೊಮ್ಮೆ ಆಚರಿಸಲಾಗುವ ಸಿಂಹಸ್ಥ ಕುಂಭಮೇಳದ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಶಂಕರಾಚಾರ್ಯರೂ ಸೇರಿದಂತೆ ಹಲವಾರು ಸಾಧುಗಳು, ಗುರುಗಳು ಈಗ ಉಜ್ಜೈನಿ ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತಿರುವ ಮಹಾಕಾಳೇಶ್ವರ ನೆಲಸಿದ ಪವಿತ್ರ ನಾಡು ಆವಂತಿಕಾಗೆ ಪ್ರಯಾಣ ಬೆಳೆಸುವ ಸಂದರ್ಭ ಈ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ತಂಗುತ್ತಿದ್ದರು ಎಂಬುದಕ್ಕೆ ಇತಿಹಾಸದಲ್ಲಿ ಪುರಾವೆ ದೊರೆಯುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಧ್ಯ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಧರ್ಮ ಬೋಧನೆಗಾಗಿ ಬಂದಿದ್ದ ಗುರು ನಾನಕ್ ಅವರು ಮೂರು ತಿಂಗಳ ಕಾಲ ಇಮಾಲಿ ಸಾಹಿಬ್ ಗುರುದ್ವಾರದಲ್ಲಿ ತಂಗಿದ್ದರು. ಅವರಿಲ್ಲಿ ತಂಗುತ್ತಿದ್ದ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿದಿನ ಸಂಜೆ ನದೀ ತಟಕ್ಕೆ ತೆರಳಿ, ಅಲ್ಲಿಯೇ ವಾಸಿಸುತ್ತಿದ್ದ ಸಂತರು, ಸಾಧುಗಳೊಂದಿಗೆ ಧಾರ್ಮಿಕ ಮತ್ತು ಆಧ್ಯಾತ್ಮಿಕ ಚರ್ಚೆ ನಡೆಸುತ್ತಿದ್ದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಜನನಕ್ಕೆ ಸಂಬಂಧಿಸಿ ಪುರಾಣ ಕಥೆಯಿದೆ. ಪ್ರತಿವರ್ಷದ ಮಾರ್ಗಶಿರ ಹುಣ್ಣಿಮೆಯಂದು ದತ್ತ ಜಯಂತಿಯನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗುರು ದತ್ತಾತ್ರೇಯನ ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಸಂದರ್ಭ ಗುರುಚರಿತೆಯ ಪಠಣಕ್ಕೆ ವಿಶೇಷ ಮಹತ್ವವಿದೆ. ಇದರಲ್ಲಿ 7491 ಶ್ಲೋಕಗಳು 52 ಅಧ್ಯಾಯಗಳಲ್ಲಿವೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0812/14/images/img1081214012_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದತ್ತ ಗುರುವಿನ ಮೂರ್ತಿಯೊಂದಿಗೆ ಯಾವತ್ತಿಗೂ ನಾವು ಗೋವು ಮತ್ತು ನಾಲ್ಕು ಶ್ವಾನಗಳ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನೂ ಕಾಣುತ್ತೇವೆ. ಪುರಾಣ ಕಥೆಯ ಪ್ರಕಾರ, ಭೂಮಿ ಮತ್ತು ನಾಲ್ಕು ವೇದಗಳ ರಕ್ಷಣೆಗಾಗಿ ದತ್ತಾತ್ರೇಯನು ಈ ಭೂಮಿಯಲ್ಲಿ ಅವತರಿಸಿದನು. ಹಸುವು ಭೂಮಿಯನ್ನು ಪ್ರತಿನಿಧಿಸುತ್ತಿದ್ದರೆ, ನಾಲ್ಕು ಶ್ವಾನಗಳು ಚತುರ್ವೇದಗಳ ಸಂಕೇತ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶೈವರು, ವೈಷ್ಣವರು ಮತ್ತು ಶಾಕ್ತರನ್ನು ಒಂದುಗೂಡಿಸುವ ನಿಟ್ಟಿನಲ್ಲಿ ದತ್ತಾತ್ರೇಯ ಗುರುವಿನ ಅನನ್ಯ ಖ್ಯಾತಿಯು ಇಡೀ ವಿಶ್ವಕ್ಕೇ ಪಸರಿಸಿದೆ. ಈ ಶ್ರೇಷ್ಠ ಗುರುವಿನ ಅನುಯಾಯಿಗಳಲ್ಲಿ ಮುಸ್ಲಿಮರೂ ಸೇರಿದಂತೆ ಅನ್ಯ ಸಮುದಾಯದವರೂ ಸಾಕಷ್ಟು ಮಂದಿ ಇದ್ದಾರೆ ಎಂಬುದು ಇಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖಾರ್ಹ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ? </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: </b>ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ವಾಣಿಜ್ಯಕ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ ಇಂದೋರ್‌ನಲ್ಲಿ ಅಹಿಲ್ಯಾಬಾಯಿ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಇಂದೋರ್ ದೇಶದ ಪ್ರಮುಖ ಪಟ್ಟಣಗಳಿಂದ ರೈಲ್ವೇ ಸಂಪರ್ಕ ಹೊಂದಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ಆಗ್ರಾ-ಮುಂಬಯಿ ಹೆದ್ದಾರಿ ಸಂಪರ್ಕವಿರುವ ಇಂದೋರ್‌ಗೆ ಬಂದರೆ ಅಲ್ಲಿಂದ ಆಟೋ ಅಥವಾ ಯಾವುದೇ ಖಾಸಗಿ ಸಾರಿಗೆ ಸೇವೆ ಪಡೆಯಬಹುದು.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 15 Dec 2008 18:57:34 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 06:47:42 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಪುರಾತನ ಕರ್ಣೆಶ್ವರ್ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪುರಾತನ-ಕರ್ಣೆಶ್ವರ್-ಮಂದಿರ-108120700014_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪುರಾತನ-ಕರ್ಣೆಶ್ವರ್-ಮಂದಿರ-108120700014_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮಾಳ್ವಾ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಕೌರವರು  ಅನೇಕ ದೇವಾಲಯಗಳನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದ್ದು, ನಮ್ಮ ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಿಮ್ಮನ್ನು ಅಲ್ಲಿಗೆ  ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತೇವೆ. ಅದರಲ್ಲಿ ಸೆಂಥಲ್  ನದಿ ದಂಡೆಯ ಮೇಲೆ ನಿರ್ಮಿಸಿದ ಪ್ರಾಚೀನ ಕರ್ಣೆಶ್ವರ್ ಮಂದಿರವು ಕೂಡಾ ಒಂದು.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಅನಿರುದ್ಧ್ ಜೋಷಿ</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಾಳ್ವಾ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಕೌರವರು  ಅನೇಕ ದೇವಾಲಯಗಳನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದ್ದು, ನಮ್ಮ ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಿಮ್ಮನ್ನು ಅಲ್ಲಿಗೆ  ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತೇವೆ. ಅದರಲ್ಲಿ ಸೆಂಥಲ್  ನದಿ ದಂಡೆಯ ಮೇಲೆ ನಿರ್ಮಿಸಿದ ಪ್ರಾಚೀನ ಕರ್ಣೆಶ್ವರ್ ಮಂದಿರವು ಕೂಡಾ ಒಂದು. ಕರ್ಣಾವತ್ ಪಟ್ಟಣದ ರಾಜಾ ಕರ್ಣ, ಪಟ್ಟಣವನ್ನು  ಬಡವರಿಗೆ, ಅವಶ್ಯಕತೆಯಿರುವವರಿಗೆ ಆರ್ಥಿಕ ಸೇರಿದಂತೆ ಹಲವಾರು ದಾನಗಳನ್ನು ನೀಡುತ್ತಿದ್ದ ಕಾರಣದಿಂದಾಗಿ ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಕರ್ಣೆಶ್ವರ ಮಂದಿರ ಎಂಬ ಹೆಸರಿನಿಂದ ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕರ್ಣ ಕರ್ಣಾವತ್ ಪಟ್ಟಣದ ರಾಜನಾಗಿದ್ದು, ದೊಡ್ಡ ದೈವ ಭಕ್ತನಾಗಿದ್ದನು. ಇಷ್ಟ ದೇವರನ್ನು ಒಲಿಸಿಕೊಳ್ಳುವ ಪ್ರಯತ್ನದಲ್ಲಿ  ತನ್ನ ಜೀವನವನ್ನು ತ್ಯಾಗ ಮಾಡಿದನು. ಆದರೆ ದೇವರು ಭಕ್ತ ಕರ್ಣನ ದೈವಿಭಕ್ತಿಗೆ ಮೆಚ್ಚಿ  ಆತನ ಮೃತದೇಹದ ಮೇಲೆ ಕೆಲ ಜೇನುತುಪ್ಪದ ಹನಿಗಳನ್ನು ಸಿಂಪಡಿಸಿದಾಗ ಮತ್ತೆ ಜೀವ ಮರಳಿ ಬಂದಿತು. ಜೀವದಾನ ಮಾಡಿದ್ದಲ್ಲದೇ ದೇವರು ಭಕ್ತ ಕರ್ಣನಿಗೆ 50ಕೆ.ಜಿ ಬಂಗಾರವನ್ನು ನೀಡಿದ್ದ. ಕರ್ಣನು ದೇವರು ನೀಡಿದ ಬಂಗಾರವನ್ನು ಸಾಮೂಹಿಕವಾಗಿ ಸಾರ್ವಜನಿಕರಿಗೆ ದಾನವಾಗಿ ಹಂಚಿದ್ದ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0812/07/images/img1081207014_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ನಿಮಾದ್ ಮತ್ತು ಮಾಳ್ವಾ ಪ್ರದೇಶಗಳಲ್ಲಿ ಕೌರವರು ಅನೇಕ ದೇವಾಲಯಗಳನ್ನು ಕಟ್ಟಿಸಿದ್ದರು. ಅದರಲ್ಲಿ ಮಾಮಲೇಶ್ವರದ ಓಂಕಾರೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯ, ಉಜ್ಜಯನಿಯ ಮಹಾಕಾಲೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯ, ನೆಮಾವರ್‌ನ ಸಿದ್ದೇಶ್ವರ, ಬಿಜಾವರ್‌ನ ಬೀಜೇಶ್ವರ ಮತ್ತು ಕರ್ಣಾವತ್‌ನ ಕರ್ಣೆಶ್ವರ ದೇವಾಲಯಗಳು  ಮಾತ್ರ ಪ್ರಖ್ಯಾತವಾದವು. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದ ಅರ್ಚಕ ಹೇಮಂತ್ ದುಬೆ ಅವರ ಪ್ರಕಾರ, ಪಾಂಡವರ ಮಾತೆ ಕುಂತಿ, ಮರಳಿನಿಂದ ಮಾಡಿದ ಶಿವಲಿಂಗಕ್ಕೆ ಪೂಜಿಸುತ್ತಿದ್ದಳು. ಇದನ್ನು ನೋಡಿದ ಪಾಂಡವ ಸಹೋದರರು ಮರಳಿನ ಶಿವಲಿಂಗಕ್ಕೆ ಪೂಜೆ ಮಾಡುವ ಕುರಿತಂತೆ ಕಾರಣ ಕೇಳಿದರು. ಆಗ ಕುಂತಿ ಮಾತೆ, ಎಲ್ಲ ದೇವಾಲಯಗಳು ಕೌರವರಿಂದ ನಿರ್ಮಿತವಾಗಿದ್ದರಿಂದ ಅಲ್ಲಿ ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಮಾಡಲು ಸಾಧ್ಯವಾಗುವುದಿಲ್ಲ ಎಂದು ವಿವರಿಸಿದ್ದಳು. ಇದನ್ನು ಕೇಳಿ ಪಾಂಡವ ಸಹೋದರರು ಕೋಪೋದ್ರಿಕ್ತರಾದರು. ಒಂದೇ ರಾತ್ರಿಯಲ್ಲಿ  ಮಾಮಲೇಶ್ವರದ ಓಂಕಾರೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯ, ಉಜ್ಜಯನಿಯ ಮಹಾಕಾಲೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯ, ನೆಮಾವರ್‌ನ ಸಿದ್ದೇಶ್ವರ, ಬಿಜಾವರ್‌ನ ಬೀಜೇಶ್ವರ ಮತ್ತು ಕರ್ಣಾವತ್‌ನ ಕರುಣೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯಗಳ ದಿಕ್ಕನ್ನು ಬದಲಿಸಿದರು ಎಂದು ಪ್ರತೀತಿಯಿದೆ ಎಂದು ಅರ್ಚಕರು ತಿಳಿಸಿದರು.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0812/07/images/img1081207014_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕರ್ಣೆಶ್ವರ ಮಂದಿರದ ನೆಲಮಾಳಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಕೆಲ ಸುರಂಗ ಮಾರ್ಗಗಳಿದ್ದು, ಉಜ್ಜೈನಿಯ ಮಹಾಕಾಲೇಶ್ವರ ಮಂದಿರ ಹಾಗೂ  ಪವಿತ್ರವಾದ ಸ್ಥಳಗಳಿಗೆ ತೆರಳಬಹುದಾಗಿದೆ. ಆದರೆ ಗ್ರಾಮಸ್ಥರು ಸುರಕ್ಷತೆಗಾಗಿ  ಸುರಂಗ ಮಾರ್ಗಗಳನ್ನು ಬಂದ್ ಮಾಡಿದ್ದಾರೆ ಎಂದು ತಿಳಿಸಿದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶ್ರಾವಣ ಮಾಸದಲ್ಲಿ  ಪೂಜಾ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮಗಳು ಮತ್ತು ಕರುಣೇಶ್ವರ ದೇವರ ವಿಗ್ರಹವನ್ನು ಹೊತ್ತು ನಗರದಲ್ಲಿ ಬೃಹತ್ ಮೆರವಣಿಗೆ ಆಯೋಜಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ:</font><font style='font-size:12pt;'></b></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0812/07/images/img1081207014_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನದ ಮೂಲಕ: </b>ಕರ್ಣಾವತ್‌ಗೆ ಹತ್ತಿರದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ ಇಂದೋರ್.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮೂಲಕ: </b>ಇಂದೋರ್‌ನಿಂದ 30 ಕಿ.ಮಿ.ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ದೇವಾಸ್ ಪಟ್ಟಣಕ್ಕೆ ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕವಿದ್ದು,ಅಲ್ಲಿಂದ ಕರ್ನಾವತ್‌ಗೆ ಬಸ್ ಹಾಗೂ ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಗಳ ಮೂಲಕ ಸುಲಭವಾಗಿ ತೆರಳಬಹುದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆಯ ಮೂಲಕ: </b>ದೇವಾಸ್‌ನಿಂದ ಚಾಪ್ರಾಗೆ ತೆರಳಲು ಬಸ್ ಮತ್ತು ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಯ ಸೌಲಭ್ಯವಿದೆ.  ಕರ್ಣಾವತ್ ಗ್ರಾಮ ಅಲ್ಲಿಂದ ಹತ್ತಿರವಾಗುತ್ತದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 07 Dec 2008 16:37:53 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 06:47:42 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿಯ ಘಟನ್‌ ದೇವಿ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿಯ-ಘಟನ್‌-ದೇವಿ-ಮಂದಿರ-108113000013_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿಯ-ಘಟನ್‌-ದೇವಿ-ಮಂದಿರ-108113000013_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಈ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಐತಿಹಾಸಿಕ ಮಂದಿರದತ್ತ ಕರೆದೊಯ್ಯಿತ್ತಿದ್ದೇವೆ. ಮುಂಬೈನಿಂದ ನಾಸಿಕ ಮಾರ್ಗವಾಗಿ ಸಾಗುವ ದಾರಿಯಲ್ಲಿ ಸಮುದ್ರ ಮಟ್ಟದಿಂದ 1900 ಅಡಿ ಎತ್ತರದಲ್ಲಿರುವ ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿ ಎನ್ನುವ ಸಣ್ಣ ಗ್ರಾಮ ಸಿಗುತ್ತದೆ. ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿ ಗ್ರಾಮ ಘಟನ್‌‌ದೇವಿ ಮಂದಿರದಿಂದಾಗಿ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಅಭಿನಯ್ ಕುಲ್‌‌ಕರ್ಣಿ  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಈ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಐತಿಹಾಸಿಕ ಮಂದಿರದತ್ತ ಕರೆದೊಯ್ಯಿತ್ತಿದ್ದೇವೆ. ಮುಂಬೈನಿಂದ ನಾಸಿಕ ಮಾರ್ಗವಾಗಿ ಸಾಗುವ ದಾರಿಯಲ್ಲಿ ಸಮುದ್ರ ಮಟ್ಟದಿಂದ 1900 ಅಡಿ ಎತ್ತರದಲ್ಲಿರುವ ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿ ಎನ್ನುವ ಸಣ್ಣ ಗ್ರಾಮ ಸಿಗುತ್ತದೆ. ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿ ಗ್ರಾಮ ಘಟನ್‌‌ದೇವಿ ಮಂದಿರದಿಂದಾಗಿ ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಹೊಂದಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕ್ಯಾಮಲ್ ಕಣಿವೆಯನ್ನು ದಾಟಿದ ನಂತರ ಬಲಗಡೆಗೆ ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿ ಗ್ರಾಮ ಸಿಗುತ್ತದೆ. ಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿ ಘಟನ್‌ದೇವಿ ಮಂದಿರ( ಬೆಟ್ಟದ ದೇವರು) ವನ್ನು ಸುಂದರವಾಗಿ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ. ಮಂದಿರದ ಹಿಂಭಾಗದಲ್ಲಿ ಟ್ರಿಂಗಲ್‌ವಾಡಿ ಕೋಟೆ ಇದೆ. ದುರ್‌‌ವಾರ್ ಉಟ್ವಾಡ್, ಟ್ರಿಮಾಕ್ ಮತ್ತು ಹರಿಹರ್ ಹೆಸರುಳ್ಳ ಪರ್ವತಗಳ ಸಾಲುಸಾಲು ಮನೋಹರವಾಗಿ ಕಂಗೊಳಿಸುತ್ತದೆ.  <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/30/images/img1081130013_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಘಟನ್‌ದೇವಿ ಮಂದಿರ ಇಗಾಟ್‌‌ಪುರಿಯ ಹಚ್ಚಹಸಿರಿನ ಪಕೃತಿಯಲ್ಲಿದೆ. ಘಟನ್‌ದೇವಿ ಬೆಟ್ಟಗಳಲ್ಲಿರುವ ದುಷ್ಟಶಕ್ತಿಗಳಿಂದ ತಮ್ಮನ್ನು ಸಂರಕ್ಷಿಸುತ್ತಾಳೆ ಎನ್ನುವ ನಂಬಿಕೆಯಿಂದ ಸ್ಥಳೀಯರು ದೇವಿನ್ನು ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ. ಪ್ರತಿನಿತ್ಯ ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತರು ದೇವಿಯ ದರುಶನಕ್ಕೆ ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ಯಾತ್ರೆಯ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಪಕೃತಿಯ ಐಸಿರಿ ನಿಮ್ಮ ಕಣ್ಮನ ಸೆಳೆಯುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದುರಾಸಪ್ತಸತಿಯ ವಿವರಣೆಯಂತೆ ದೇವಿಯ ಒಂಬತ್ತು ಅವತಾರಗಳಿವೆ ಎಂದು ವರ್ಣಿಸಲಾಗಿದೆ. ಅದರಲ್ಲಿ ಘಟನ್‌ದೇವಿಯ ಶೈಲಪುತ್ರಿ ಅವತಾರವೂ ಒಂದು. ದೇವಿಯ ಬಗ್ಗೆ ಪುರಾಣದಲ್ಲಿ ಕಥೆಯೊಂದು ಉಲ್ಲೇಖಿತವಾಗಿದೆ. ವಜ್ರೇಶ್ವರಿಯಿಂದ ಪುಣೆ ಬಳಿಯಲ್ಲಿರುವ ಭೀಮಾಶಂಕರ ಜ್ಯೋತಿರ್ಲಿಂಗ ನೋಡಲು ಹೊರಟಾಗ ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿಯ ಪ್ರಕೃತಿ ಸೌಂದರ್ಯಕ್ಕೆ ಮಾರು ಹೋಗಿ ಇಲ್ಲೆ ನೆಲಸಲು ನಿರ್ಧರಿಸಿದಳು ಎಂದು ವಿವರಣೆ ನೀಡಲಾಗಿದೆ. ಮರಾಠರ ಆರಾಧ್ಯದೈವ ಸಾಮ್ರಾಟ್ ಶಿವಾಜಿ ಮಹಾರಾಜ್ ಕೂಡಾ ಕಲ್ಯಾಣ ನಗರವನ್ನು ಲೂಟಿ ಮಾಡಿ ರಾಯಗಢ್‌ಗೆ ಮರಳುತ್ತಿರುವಾಗ  ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿದ್ದ ಎಂದು ಐತಿಹಾಸಿಕ ಕಥೆಗಳಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪಶ್ಚಿಮ ಘಟ್ಟಗಳ ಸುಂದರವಾದ ಪ್ರಕೃತಿಯ ಮಡಿಲಲ್ಲಿರುವ ಘಟನ್‌ ದೇವಿ ಮಂದಿರ ನಿಸರ್ಗದತ್ತವಾಗಿದ್ದು, ಇಲ್ಲಿಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುವುದೇ ಒಂದು ವಿಶಿಷ್ಟ ಅನುಭವ. </font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/30/images/img1081130013_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುವುದು ಹೇಗೆ:  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b><i>ವಿಮಾನದ ಮೂಲಕ: </b></i>ಮುಂಬೈನ ಛತ್ರಪತಿ ಶಿವಾಜಿ ಇಂಟರ್‌ನ್ಯಾಷನಲ್ ಏರ್‌ಪೋರ್ಟ್ ಹತ್ತಿರದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b><i>ರೈಲು ಮೂಲಕ: </b></i>ಮುಂಬೈನ ವಿ.ಟಿ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣದಿಂದ ತಪೋವನ ಎಕ್ಸ್‌ಪ್ರೆಸ್ ಮೂಲಕ ಕಸಾರಾವರೆಗೆ ತಲುಪಿ, ಅಲ್ಲಿಂದ ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಯ ಮೂಲಕ ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿಯನ್ನು ತಲುಪಬಹುದಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b><i>ರಸ್ತೆ ಮೂಲಕ: </b></i>ಮುಂಬೈ, ನಾಸಿಕ್, ಕಸಾರಾ ಮೂಲಕ ಇಗಾಟ್‌ಪುರಿಯನ್ನು ತಲುಪಬಹುದಾಗಿದೆ.</font><br/></font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 30 Nov 2008 14:56:00 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:11:04 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಕಾಳಿದಾಸನಿಗೊಲಿದ ಗಢ ಕಾಳಿಕಾ ಕ್ಷೇತ್ರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಕಾಳಿದಾಸನಿಗೊಲಿದ-ಗಢ-ಕಾಳಿಕಾ-ಕ್ಷೇತ್ರ-108112300012_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಕಾಳಿದಾಸನಿಗೊಲಿದ-ಗಢ-ಕಾಳಿಕಾ-ಕ್ಷೇತ್ರ-108112300012_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ಉಜ್ಜಯಿನಿಯ ಕಾಳಿಘಾಟ್ ಎಂಬಲ್ಲಿ ನೆಲಸಿದ್ದಾಳೆ ಮಹಾ ಕಾಳಿ. ಭಕ್ತ ಕಾಳಿದಾಸನಿಗೊಲಿದ ಗಢ ಕಾಳಿಕಾ ಮಾತೆ ಇಲ್ಲಿನ ಅಧಿದೇವತೆ ಎಂಬ ಅಂಶ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಮತ್ತಷ್ಟು ಭಕ್ತಿ ಭಾವ ತುಂಬಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಅನಿರುದ್ಧ ಜೋಷಿ  </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ಉಜ್ಜಯಿನಿಯ ಕಾಳಿಘಾಟ್ ಎಂಬಲ್ಲಿ ನೆಲಸಿದ್ದಾಳೆ ಮಹಾ ಕಾಳಿ. ಭಕ್ತ ಕಾಳಿದಾಸನಿಗೊಲಿದ ಗಢ ಕಾಳಿಕಾ ಮಾತೆ ಇಲ್ಲಿನ ಅಧಿದೇವತೆ ಎಂಬ ಅಂಶ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಮತ್ತಷ್ಟು ಭಕ್ತಿ ಭಾವ ತುಂಬಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕವಿರತ್ನ ಕಾಳಿದಾಸನು ಕಾಳಿಕಾ ದೇವಿಯನ್ನು ಇಲ್ಲಿಯೇ ಒಲಿಸಿಕೊಂಡಿದ್ದ. ಈ ಕಾಳಿಯ ಆಶೀರ್ವಾದದ ಫಲದಿಂದಾಗಿಯೇ ಕಾಳಿದಾಸನು ಪರಮ ಪಂಡಿತನಾಗಿ ರೂಪುಗೊಂಡದ್ದು ಎಲ್ಲರಿಗೂ ತಿಳಿದಿರುವ ವಿಷಯ. ತನ್ನ ಆರಾಧ್ಯ ದೈವ ಕಾಳಿಯ ಮೇಲೆ ಕಾಳಿದಾಸ ರಚಿಸಿದ ‘ಶ್ಯಾಮಲಾ ದಂಡಕ’ ಎಂಬ ಸ್ತೋತ್ರ ರತ್ನವು ಇಂದಿಗೂ ವಿಶಿಷ್ಟ. ಇದನ್ನು ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಉಜ್ಜಯಿನಿಯಲ್ಲಿ ಆಯೋಜಿಸಲಾಗುವ ‘ಕಾಳಿದಾಸ ಸಮಾರೋಹ’ ಎಂಬ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮದಲ್ಲಿ ಪಠಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/23/images/img1081123012_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'>WD</td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿದಿನ ಭಾರೀ ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರು ಈ ಮಾತೆಯ ಸಂದರ್ಶನ ಮಾಡುತ್ತಾರೆ. ಈ ಮಂದಿರ ಯಾವಾಗ ನಿರ್ಮಾಣವಾಯಿತು ಎಂಬ ಬಗ್ಗೆ ಯಾರಿಗೂ ಸರಿಯಾದ ಮಾಹಿತಿ ಇಲ್ಲ. ಇಲ್ಲಿನ ಜನರ ನಂಬಿಕೆಯಂತೆ ಈ ಮಂದಿರವು ಮಹಾಭಾರತ ಕಾಲದಲ್ಲಿಯೇ ನಿರ್ಮಾಣಗೊಂಡಿತ್ತು. ಆದರೆ ಕಾಳಿಕಾ ದೇವಿಯ ವಿಗ್ರಹವು ಸತ್ಯಯುಗಕ್ಕೆ ಸೇರಿದ್ದೆಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇದೆ. ದೊರೆ ಹರ್ಷವರ್ಧನದಿಂದ ಈ ಮಂದಿರದ ಪುನರುತ್ಥಾನವಾಯಿತು, ಆ ಬಳಿಕ ದೀರ್ಘಾವಧಿಯ ಬಳಿಕ ಗ್ವಾಲಿಯರ್ ರಾಜಮನೆತನದಿಂದ ಈ ಮಂದಿರದ ಪುನರುಜ್ಜೀವನವಾಯಿತು ಎಂಬುದಕ್ಕೆ ಪುರಾವೆಗಳು ಲಭ್ಯ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/23/images/img1081123012_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವರ್ಷಾದ್ಯಂತ ಇಲ್ಲಿ ಹಲವಾರು ಉತ್ಸವಗಳು ನಡೆಯುತ್ತಿದ್ದರೂ, ಅತಿದೊಡ್ಡದೆಂದರೆ ನವರಾತ್ರಿ. ಯಜ್ಞ, ವಿಶೇಷ ಪೂಜೆ ಪುನಸ್ಕಾರಗಳು ಇಲ್ಲಿ ನಡೆಯುತ್ತಿರುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ? </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯುಮಾರ್ಗ: </b>ಉಜ್ಜಯಿನಿಯು ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ಇಂದೋರ್ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣದಿಂದ 65 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಉಜ್ಜಯಿನಿಗೆ ಸಾಕಷ್ಟು ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕಗಳಿವೆ. ಪಶ್ಚಿಮ ರೈಲ್ವೇ ವಿಭಾಗದ ಪ್ರಮುಖ ಕೇಂದ್ರವೂ ಹೌದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ಇದು ಇಂದೋರಿನಿಂದ ಸುಮಾರು 60 ಕಿ.ಮೀ. ಹಾಗೂ ಭೋಪಾಲದಿಂದ 180 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 23 Nov 2008 17:05:14 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 05:35:12 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಕೆ.ಅಯ್ಯನಾಥನ್</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿ ಶ್ರೀ ಸತ್ಯ ಸಾಯಿಬಾಬಾ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿ-ಶ್ರೀ-ಸತ್ಯ-ಸಾಯಿಬಾಬಾ-108111600010_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿ-ಶ್ರೀ-ಸತ್ಯ-ಸಾಯಿಬಾಬಾ-108111600010_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಆಂಧ್ರಪ್ರದೇಶದ ಅನಂತಪುರ ಜಿಲ್ಲೆಯ ಪುಟ್ಟ ಗ್ರಾಮ ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿ. ಈ ಪುಟ್ಟ ಗ್ರಾಮ ಇದೀಗ ಭಗವಾನ್ ಶ್ರೀ ಸತ್ಯಸಾಯಿ ಬಾಬಾ ಅವರಿಂದಾಗಿ ಇಂದು ಅಂತಾರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಮಟ್ಟದಲ್ಲಿ ಗುರುತಿಸಿಕೊಂಡಿದೆ ಎಂದರೆ ಅತಿಶಯೋಕ್ತಿಯಾಗಲಾರದು.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'>ಐ.ವೆಂಕಟೇಶ್ವರ ರಾವ್</font><font style=' color:#000000;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಆಂಧ್ರಪ್ರದೇಶದ ಅನಂತಪುರ ಜಿಲ್ಲೆಯ ಪುಟ್ಟ ಗ್ರಾಮ ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿ. ಈ ಪುಟ್ಟ ಗ್ರಾಮ ಇದೀಗ ಭಗವಾನ್ ಶ್ರೀ ಸತ್ಯಸಾಯಿ ಬಾಬಾ ಅವರಿಂದಾಗಿ ಇಂದು ಅಂತಾರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಮಟ್ಟದಲ್ಲಿ ಗುರುತಿಸಿಕೊಂಡಿದೆ ಎಂದರೆ ಅತಿಶಯೋಕ್ತಿಯಾಗಲಾರದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶ್ರೀಸಾಯಿಬಾಬಾ ಅವರ ಆಶ್ರಮವನ್ನು ಅವರ ಭಕ್ತರಿಗಾಗಿಯೇ ಇಲ್ಲಿ ಕಟ್ಟಲಾಗಿದ್ದು, ಇದನ್ನು 'ಪ್ರಶಾಂತಿ ನಿಲಯಂ' ಎಂದೇ ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಪ್ರಶಾಂತಿ ನಿಲಯಂ ಅಂದರೆ ಶಾಂತಿಯ ತಾಣ ಎಂದರ್ಥ. ಆ ಕಾರಣಕ್ಕಾಗಿಯೇ ಪ್ರಶಾಂತಿ ನಿಲಯಂ ದೇಶ-ವಿದೇಶದ ಭಕ್ತಾಧಿಗಳ ನೆಚ್ಚಿನ ತಾಣವಾಗಿ ಹೆಸರು ಗಳಿಸಿದೆ. ಸಾಯಿಬಾಬಾ ಅವರ ಆಶೀರ್ವಾದ ಪಡೆಯಲು ನಾನಾ ದೇಶಗಳಿಂದ ಪ್ರಶಾಂತಿ ನಿಲಯಕ್ಕೆ ಪ್ರತಿನಿತ್ಯ ಭಕ್ತರು ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕುಗ್ರಾಮವಾಗಿದ್ದ ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿಯಲ್ಲಿ ಪ್ರಸಕ್ತವಾಗಿ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ, ಸೂಪರ್ ಸ್ಪೆಶಾಲಿಟಿ ಆಸ್ಪತ್ರೆ ಸೇರಿದಂತೆ ಪ್ರತಿಷ್ಠಿತ ವಿದ್ಯಾಸಂಸ್ಥೆಗಳು ಇವೆ. ಸಾಯಿಬಾಬಾ ಅವರ ಆಶೀರ್ವಾದ ಪಡೆಯಲಿಕ್ಕಾಗಿಯೇ ಪ್ರತಿದಿನ ಪ್ರಶಾಂತಿ ನಿಲಯಕ್ಕೆ ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತರು ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ. </font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/16/images/img1081116010_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮುಖ್ಯವಾಗಿ ಇಲ್ಲಿ ವಿಶೇಷವಾಗಿ ತರಬೇತಿ ಪಡೆದ ತಂಡವೊಂದು ಸಾಮೂಹಿಕವಾಗಿ ಆಧ್ಯಾತ್ಮಿಕ ಸಂಗೀತವನ್ನು ಹಾಡುತ್ತಾರೆ, ಬಳಿಕ ಬಾಬಾ ಧಾರ್ಮಿಕ ಪ್ರವಚನ ನೀಡುತ್ತಾರೆ. ಜೀವನಕ್ಕೆ ಸಂಬಂಧಿಸಿದ ತಾತ್ವಿಕ ನೆಲೆಗಟ್ಟಿನ ವಾಗ್ಝರಿ ಬಾಬಾ ಅವರಿಂದ ಹರಿದು ಬರುವ ಮೂಲಕ ಭಕ್ತ ಸಮೂಹ ತನ್ಮಯವಾಗಿ ಆಲಿಸುವುದೇ ಒಂದು ಪವಾಡ ಎಂಬಂತೆ ಇಲ್ಲಿ ಭಾಸವಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶಾಂತಿ, ಅಹಿಂಸೆ, ಒಗ್ಗಟ್ಟಿನ ಪ್ರೇಮಗಳೇ ಸತ್ಯ ಎಂಬ ಸಂದೇಶ ಸಾರುವ ಬಾಬಾ ಅವರ ಪ್ರವಚನ ಭಕ್ತಗಡಣಕ್ಕೆ ವೇದವಾಕ್ಯವಾಗಿದೆ. ಬಾಬಾ ಅವರ ಸೇವಾ ಮನೋಭಾವ ಕೇವಲ ಪ್ರವಚನಕ್ಕಷ್ಟೇ ಸೀಮಿತವಲ್ಲ, ಆಶ್ರಮದ ವತಿಯಿಂದ ಶೈಕ್ಷಣಿಕ ಸಂಸ್ಥೆ, ಮ್ಯೂಸಿಯಂ, ಬಾಹ್ಯಾಕಾಶ ಕೇಂದ್ರ, ಸೂಪರ್ ಸ್ಪೆಶಾಲಿಟಿ ಆಸ್ಪತ್ರೆಗಳು ನಡೆಸಲ್ಪಡುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿವರ್ಷ ನವೆಂಬರ್ 23ರ ಸಾಯಿಬಾಬಾ ಅವರ ಹುಟ್ಟುಹಬ್ಬದ ದಿನದ ಅಂಗವಾಗಿ ಪ್ರಶಾಂತಿ ನಿಲಯಂ ಅನ್ನು ವಿದ್ಯುದ್ದೀಪಾಲಂಕಾರಗಳಿಂದ ಅಲಂಕರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಪ್ರಭಾವಿ ರಾಜಕಾರಣಿಗಳು ಆಶ್ರಮಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಾರೆ. ಸಾಯಿಬಾಬಾ ಅವರ 80ನೇ ಹುಟ್ಟು ಹಬ್ಬದ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಮಾಜಿ ರಾಷ್ಟ್ರಪತಿ ಎಪಿಜೆ ಅಬ್ದುಲ್ ಕಲಾಂ, ಮಾಜಿ ಪ್ರಧಾನಿ ಅಟಲ್ ಬಿಹಾರಿ ವಾಜಪೇಯಿ ಅವರು ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿಗೆ ಅಧಿಕೃತ ವಿಶೇಷ ಅತಿಥಿಗಳಾಗಿ ಆಗಮಿಸಿದ್ದರು. ಬಾಬಾ ಹುಟ್ಟುಹಬ್ಬದ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಜನರು ಸೇರುತ್ತಾಲ್ಲದೆ, ಇದರಲ್ಲಿ 180 ವಿವಿಧ ದೇಶಗಳಿಂದ ಭಕ್ತರು ಆಗಮಿಸುವುದು ವಿಶೇಷತೆಯಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಸತ್ಯ-ಶಿವಂ-ಸುಂದರಂ:</b></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/16/images/img1081116010_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪುಟ್ಟ ಪರ್ತಿಯಲ್ಲಿರುವ ಸತ್ಯಸಾಯಿ ಬಾಬಾ ಅವರ ವಾಸ್ತವ್ಯದ ಅಧಿಕೃತ ಆಶ್ರಮ ಪ್ರಶಾಂತಿ ನಿಲಯಂ, ಅದರಂತೆ ಬಾಬಾ ಅವರು ದೇಶದ ಪ್ರಮುಖ ಮೂರು ಸ್ಥಳಗಳಲ್ಲಿ ಮೂರು ಮಂದಿರಗಳನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸಿದ್ದಾರೆ. ಅದರ ಪ್ರಥಮ ಕೇಂದ್ರ ಮುಂಬೈಯಲ್ಲಿದೆ ಅದರ ಹೆಸರು ಧರ್ಮಕ್ಷೇತ್ರ ಅಥವಾ ಸತ್ಯಂ. ಎರಡನೇ ಕೇಂದ್ರ ಹೈದರಾಬಾದ್‌ನಲ್ಲಿ ಇದರ ಹೆಸರು ಶಿವಂ ಹಾಗೇ ಮೂರನೇ ಕೇಂದ್ರ ಚೆನ್ನೈನಲ್ಲಿದ್ದು ಸುಂದರಂ ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸುಂದರಂ ಕೇಂದ್ರ ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಭಜನಾ ತಂಡವನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು, ಈವರೆಗೆ ಸುಮಾರು 54 ಭಕ್ತಿಗೀತೆಗಳ ಕ್ಯಾಸೆಟ್ ಹಾಗೂ ಸಿ.ಡಿಗಳನ್ನು ಬಿಡುಗಡೆಗೊಳಿಸಿದೆ. ಇದರಲ್ಲಿ 54ನೇ ಕ್ಯಾಸೆಟ್‌ನಲ್ಲಿ ಸ್ವತಃ ಬಾಬಾ ಅವರೇ ಭಜನೆ ಹಾಡಿರುವುದು ವಿಶೇಷವಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ದಿನನಿತ್ಯದ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮಗಳು:</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರಶಾಂತಿ ನಿಯಲಂನಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿದಿನ ಬೆಳಿಗ್ಗೆ ಸುಪ್ರಭಾತ(ಪ್ರಾರ್ಥನೆ)ಮಾಡಲಾಗುತ್ತುದೆ. ಅಲ್ಲದೇ ವೇದ ಪಾರಾಯಣ, ನಗರ ಸಂಕೀರ್ತನ(ಬೆಳಗ್ಗಿನ ಭಕ್ತಿಗೀತೆ) ಹಾಗೂ ಎರಡು ದಿನಕ್ಕೊಮ್ಮೆ ಭಜನೆ, ಭಕ್ತರಿಗೆ ಸಾಯಿಬಾಬಾ ದರ್ಶನ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ತನ್ನ ಪರಿವಾರದೊಂದಿಗೆ ಆಗಮಿಸುವ ಸಾಯಿಬಾಬಾ ಅವರು ಭಕ್ತ ಸಮೂಹದೊಂದಿಗೆ ಮಾತುಕತೆ ನಡೆಸಿ, ಪತ್ರಗಳನ್ನು ಸ್ವೀಕರಿಸಿ, ವಿಭೂತಿಯನ್ನು (ಪವಿತ್ರ ಭಸ್ಮ) ಹಂಚುತ್ತಾರೆ. </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/16/images/img1081116010_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಥವಾ ಭಕ್ತರನ್ನು ಗುಂಪಾಗಿ ಯಾ ಪ್ರತ್ಯೇಕವಾಗಿ ಸಂದರ್ಶನಕ್ಕೆ ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ. ಈ ರೀತಿಯಾಗಿ ಸಂದರ್ಶನದಲ್ಲಿ ಆಯ್ಕೆ ಮಾಡಿದ ವ್ಯಕ್ತಿಗಳನ್ನು ಗುರುವಲಯಕ್ಕೆ ಸೇರಿಸಿಕೊಳ್ಳಲಾಗುತ್ತದೆ. ಓರ್ವ ವ್ಯಕ್ತಿ ಈ ರೀತಿಯಾಗಿ ಬಾಬಾನ ಸಂದರ್ಶನದಲ್ಲಿ ಆಯ್ಕೆಯಾಗಿ ಅನುಗ್ರಹಕ್ಕೆ ಪಾತ್ರರಾಗುವುದು ಮಹತ್ವದ್ದು ಎಂದೇ ಭಾವಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನಾನು ದೈವಾಂಶ ಸಂಭೂತ ಹಾಗೂ ನೀವು ಕೂಡ ದೇವರುಗಳೇ, ಆದರೆ ಇದರಲ್ಲಿ ನನಗೂ ಮತ್ತು ನಿಮಗೂ ಇರುವ ವ್ಯತ್ಯಾಸ ಏನೆಂದರೆ ನಾನು ಎಲ್ಲವನ್ನೂ ತಿಳಿದಿರುವ ಜ್ಞಾನಿ, ನೀವು ಸಂಪೂರ್ಣ ಅರಿವು ಇಲ್ಲದ ವ್ಯಕ್ತಿಗಳಾಗಿದ್ದೀರಿ ಅಷ್ಟೇ ಎಂಬುದು ಭಗವಾನ್ ಶ್ರೀ ಸತ್ಯಸಾಯಿ ಬಾಬಾ ಅವರ ಅಮೃತವಾಣಿಯಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/16/images/img1081116010_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನಿಜಕ್ಕೂ ದಕ್ಷಿಣ ಭಾರತದ ಪ್ರವಾಸದಲ್ಲಿ ನೀವು ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿ ಸಾಯಿಬಾಬಾ ಆಶ್ರಮಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡದಿದ್ದರೇ ಅದು ಅಪೂರ್ಣ ಎಂದೇ ಅರ್ಥ. ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿಯಲ್ಲಿ ಹಲವಾರು ಆಕರ್ಷಕ ಸ್ಥಳಗಳಿವೆ. ಇಲ್ಲಿ ಸತ್ಯಭಾಮ ದೇವಾಲಯ, ಸಾಯಿಬಾಬಾ ಜನಿಸಿದ ಚಿತ್ರಾವತಿ ನದಿ ದಡದಲ್ಲಿನ ಶಿವ ದೇವಾಲಯ ''ಕಲ್ಪವೃಕ್ಷ' ಪ್ರಮುಖ ಸ್ಥಳಗಳಾಗಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ:</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ಆಂಧ್ರದ ಅನಂತಪುರದಿಂದ 80ಕಿ,ಮೀ,ದೂರದಲ್ಲಿ ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿಗೆ ಬಸ್‌ನಲ್ಲಿ ಪ್ರಯಾಣಿಸಬಹುದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ:</b>ಅನಂತಪುರದಿಂದ ರೈಲ್ವೆ ನಿಲ್ದಾಣದಿಂದ ಪುಟ್ಟಪರ್ತಿಗೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: </b>ಹೈದರಾಬಾದ್ ಮತ್ತು ಬೆಂಗಳೂರಿನಿಂದ ವಿಮಾನದಲ್ಲಿಯೂ ಆಗಮಿಸಬಹುದು.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 16 Nov 2008 15:49:21 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 05:35:13 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಅರ್ಧ ಶಕ್ತಿ ಪೀಠ: ನಾಸಿಕ್ ಸಪ್ತಶೃಂಗಿ ದೇವಿ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಅರ್ಧ-ಶಕ್ತಿ-ಪೀಠ-ನಾಸಿಕ್-ಸಪ್ತಶೃಂಗಿ-ದೇವಿ-108110900004_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಅರ್ಧ-ಶಕ್ತಿ-ಪೀಠ-ನಾಸಿಕ್-ಸಪ್ತಶೃಂಗಿ-ದೇವಿ-108110900004_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದಲ್ಲಿರುವ ಮೂರುವರೆ ಶಕ್ತಿ ಪೀಠಗಳಲ್ಲಿ ಸಪ್ತಶೃಂಗಿ ದೇವಿಯ ಅರ್ಧ ಪೀಠ ಇರುವುದು ನಾಸಿಕ್‌ನಿಂದ ಸುಮಾರು 65 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದ ಅಂತರದಲ್ಲಿ. ಸಹ್ಯಾದ್ರಿ ಪರ್ವತ ಶ್ರೇಣಿಯ ಬೆಟ್ಟದಲ್ಲಿ ಸಮುದ್ರ ಮಟ್ಟದಿಂದ 4,800 ಅಡಿ ಎತ್ತರದಲ್ಲಿದೆ ಈ ಪವಿತ್ರ ಕ್ಷೇತ್ರ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದಲ್ಲಿರುವ ಮೂರುವರೆ ಶಕ್ತಿ ಪೀಠಗಳಲ್ಲಿ ಸಪ್ತಶೃಂಗಿ ದೇವಿಯ ಅರ್ಧ ಪೀಠ ಇರುವುದು ನಾಸಿಕ್‌ನಿಂದ ಸುಮಾರು 65 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದ ಅಂತರದಲ್ಲಿ. ಸಹ್ಯಾದ್ರಿ ಪರ್ವತ ಶ್ರೇಣಿಯ ಬೆಟ್ಟದಲ್ಲಿ ಸಮುದ್ರ ಮಟ್ಟದಿಂದ 4,800 ಅಡಿ ಎತ್ತರದಲ್ಲಿದೆ ಈ ಪವಿತ್ರ ಕ್ಷೇತ್ರ.</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿ ಒಂದು ಕಡೆಯಿಂದ ದಟ್ಟವಾದ ಕಣಿವೆ ಮತ್ತೊಂದು ಕಡೆಯಿಂದ ಬೆಟ್ಟಗುಡ್ಡಗಳೊಂದಿಗೆ ಹಸಿರು ವನರಾಶಿ. ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದರೆ, ಶ್ರೀದೇವಿಯೇ ನಿಮ್ಮನ್ನು ಸುಂದರ ಪ್ರಕೃತಿಗೆ ಪರಿಚಯಿಸುತ್ತಿದ್ದಾಳೆ ಎಂಬ ಅನುಭವ ಉಂಟಾಗುತ್ತದೆ.</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಹಿಷಾಸುರನ ಉಪಟಳ ತಾಳಲಾರದ ದೇವಾನುದೇವತೆಗಳು ದೇವಿಯನ್ನು ಒಮ್ಮನಸ್ಸಿನಿಂದ ಪ್ರಾರ್ಥಿಸಿದಾಗ, ದೇವಿಯು ಸಪ್ತಶೃಂಗಿಯ ರೂಪದಲ್ಲಿ ಆವಿರ್ಭವಿಸಿದಳು ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಪುರಾಣಗಳಲ್ಲಿರುವಂತೆ ವಿಶ್ವಾದ್ಯಂತ 108 ಶಕ್ತಿ ಪೀಠಗಳಿದ್ದು, ಅವುಗಳಲ್ಲಿ ಮೂರುವರೆ ಶಕ್ತಿ ಪೀಠಗಳು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರ ರಾಜ್ಯದಲ್ಲೇ ಇವೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/09/images/img1081109004_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸಪ್ತಶೃಂಗಿ ಪೀಠವನ್ನು ಅರ್ಧಶಕ್ತಿ ಪೀಠ ಎಂದು ಪರಿಗಣಿಸಲಾಗುತ್ತಿದ್ದು, ಪುರಾತನ ಹಿಂದೂ ಪುರಾಣಗಳಲ್ಲಿ ಬೇರಾವುದೇ ಅರ್ಧ ಶಕ್ತಿಪೀಠದ ಉಲ್ಲೇಖ ಇಲ್ಲ ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಈ ದೇವಿಯನ್ನು ಬ್ರಹ್ಮಸ್ವರೂಪಿಣಿ ಮಾತೆ ಎಂದೂ ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಬ್ರಹ್ಮದೇವನ ಕಮಂಡಲದಿಂದ ಹೊರಬಂದ ಗಿರಿಜಾ ಮಹಾನದಿಯು ಸಪ್ತ ಶೃಂಗಿಯ ಮತ್ತೊಂದು ರೂಪ ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಸಪ್ತ ಶೃಂಗಿಯನ್ನು ಮಹಾಕಾಳಿ, ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ಮತ್ತು ಮಹಾಸರಸ್ವತಿಯರ ಐಕ್ಯರೂಪವಾಗಿಯೂ ಆರಾಧಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ರಾಮ, ಸೀತೆ ಮತ್ತು ಲಕ್ಷ್ಮಣರು ನಾಸಿಕ್ ಬಳಿಯ ತಪೋವನಕ್ಕೆ ಬಂದಾಗ ಅವರು ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ಇತ್ತಿದ್ದರು ಎಂದೂ ಹೇಳಲಾಗುತ್ತಿದೆ.</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/09/images/img1081109004_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸ್ಥಳೀಯರ ಬಾಯಲ್ಲಿ ಕೇಳಿಬರುತ್ತಿರುವ ಕಥೆಯ ಪ್ರಕಾರ, ಅದೊಂದು ದಿನ ವ್ಯಕ್ತಿಯೊಬ್ಬ ಜೇನುಗೂಡನ್ನು ನಾಶಪಡಿಸುತ್ತಿದ್ದಾಗ ಈ ವಿಗ್ರಹವನ್ನು ಕಂಡನಂತೆ. ಸಪ್ತಶೃಂಗಿ ದೇವಿಯ ಮೂರ್ತಿಯು 8 ಅಡಿ ಎತ್ತರವಿದೆ. ಮಹಿಷಾಸುರನ ವಧೆಗಾಗಿ ದೇವಾನುದೇವತೆಗಳು ಅವರವರ ಆಯುಧಗಳನ್ನು ಶ್ರೀದೇವಿಗೆ ನೀಡಿದ್ದು, ಅವುಗಳನ್ನು ಆಕೆ 18 ಹಸ್ತಗಳಲ್ಲಿ ಹಿಡಿದುಕೊಂಡಂತಿರುವ ಅನನ್ಯ ವಿಗ್ರಹವಿದು.</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈಶ್ವರನ ತ್ರಿಶೂಲ, ವಿಷ್ಣುವಿನ ಚಕ್ರ, ವರುಣನ ಶಂಖ, ಅಗ್ನಿಯ ಜ್ವಾಲಾಯುಧ, ವಾಯುವಿನ ಬಿಲ್ಲುಬಾಣ, ಇಂದ್ರನ ವಜ್ರಾಯುಧ, ಯಮನ ದಂಡ, ದಕ್ಷ ಪ್ರಜಾಪತಿಯ ಸ್ಫಟಿಕ ಮಾಲೆ, ಬ್ರಹ್ಮನ ಕಮಂಡಲ, ಸೂರ್ಯನ ಕಿರಣ, ಕಾಲಸ್ವರೂಪಿಯ ಖಡ್ಗ, ಕ್ಷೀರಸಾಗರನ ಮಾಲೆ, ಕುಂಡಲ ಮತ್ತು ಕೈಕಡಗ, ವಿಶ್ವಕರ್ಮನ ಪರಶು ಮತ್ತಿತರ ಆಯುಧಗಳು 18 ಹಸ್ತಗಳಲ್ಲಿ ರಾರಾಜಿಸುತ್ತಿವೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/09/images/img1081109004_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರಕ್ಕೆ 472 ಮೆಟ್ಟಿಲುಗಳನ್ನೇರಿ ಸಾಗಬೇಕು. ಚೈತ್ರ ಮತ್ತು ಆಶ್ವೀಜ ನವರಾತ್ರಿಯಲ್ಲಿ ಇಲ್ಲಿ ಉತ್ಸವಾದಿಗಳು ನೆರವೇರುತ್ತವೆ.</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಚೈತ್ರ ಮಾಸದಲ್ಲಿ ಶ್ರೀದೇವಿಯು ಹಸನ್ಮುಖಿಯಾಗಿರುತ್ತಾಳೆ ಮತ್ತು ನವರಾತ್ರಿ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಆಕೆ ಗಂಭೀರ ವದನೆಯಾಗಿರುತ್ತಾಳೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇಲ್ಲಿದೆ. ಈ ಪರ್ವತ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಒಟ್ಟು 108 ಜಲ ಕುಂಡಗಳಿದ್ದು, ಇದು ಈ ತಾಣದ ಭಕ್ತಿ, ಶಕ್ತಿ ಮತ್ತು ಸೌಂದರ್ಯವನ್ನು ಮತ್ತಷ್ಟು ವೃದ್ಧಿಸಿದೆ.</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/09/images/img1081109004_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗ</font><font style='font-size:11pt;'>ೆ?:</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯು ಮಾರ್</font><font style='font-size:11pt;'>ಗ: </font><font style='font-size:11pt;'></b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಮುಂಬಯಿ. ಅಲ್ಲಿಂದ ನಾಸಿಕ್‌ಗೆ ಬಸ್ ಅಥವಾ ಖಾಸಗಿ ವಾಹನಗಳ ಮೂಲಕ ಹೋಗಬಹುದು.</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್</font><font style='font-size:11pt;'>ಗ: </font><font style='font-size:11pt;'></b>ನಾಸಿಕ್ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವು ದೇಶದ ಪ್ರಮುಖ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣಗಳಿಂದ ಉತ್ತಮ ಸಂಪರ್ಕ ಹೊಂದಿದೆ. ರೈಲು ಅತ್ಯುತ್ತಮ ಸಂಚಾರಿ ಸಾಧನವಾಗಲೂಬಹುದು.</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತ</font><font style='font-size:11pt;'>ೆ </font><font style='font-size:11pt;'>ಮಾರ್</font><font style='font-size:11pt;'>ಗ: </font><font style='font-size:11pt;'></b>ಸಪ್ತಶೃಂಗಿಯ</font><font style='font-size:11pt;'>ು </font><font style='font-size:11pt;'>ನಾಸಿಕ</font><font style='font-size:11pt;'>್‌</font><font style='font-size:11pt;'>ನಿಂ</font><font style='font-size:11pt;'>ದ 65 </font><font style='font-size:11pt;'>ಕ</font><font style='font-size:11pt;'>ಿ.</font><font style='font-size:11pt;'>ಮ</font><font style='font-size:11pt;'>ೀ. </font><font style='font-size:11pt;'>ದೂರದಲ್ಲಿದ</font><font style='font-size:11pt;'>ೆ. </font><font style='font-size:11pt;'>ನಾಸಿಕ</font><font style='font-size:11pt;'>್‌</font><font style='font-size:11pt;'>ನಿಂ</font><font style='font-size:11pt;'>ದ </font><font style='font-size:11pt;'>ಮಹಾರಾಷ್ಟ್</font><font style='font-size:11pt;'>ರ </font><font style='font-size:11pt;'>ರಸ್ತ</font><font style='font-size:11pt;'>ೆ </font><font style='font-size:11pt;'>ಸಾರಿಗ</font><font style='font-size:11pt;'>ೆ </font><font style='font-size:11pt;'>ಸಂಸ್ಥೆ</font><font style='font-size:11pt;'>ಯ </font><font style='font-size:11pt;'>ಬಸ್ಸುಗಳ</font><font style='font-size:11pt;'>ು </font><font style='font-size:11pt;'>ಅಥವ</font><font style='font-size:11pt;'>ಾ </font><font style='font-size:11pt;'>ಖಾಸಗ</font><font style='font-size:11pt;'>ಿ </font><font style='font-size:11pt;'>ವಾಹನಗಳ</font><font style='font-size:11pt;'>ು </font><font style='font-size:11pt;'>ಸಾಕಷ್ಟಿವ</font><font style='font-size:11pt;'>ೆ.</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/></font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 09 Nov 2008 14:45:42 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 05:35:13 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ರಾಜೇಶ್ ಪಾಲವೀಯಾ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ತಾಂತ್ರಿಕರ ಅಧಿದೇವತೆ - ಬಗ್ಲಾಮುಖಿ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ತಾಂತ್ರಿಕರ-ಅಧಿದೇವತೆ-ಬಗ್ಲಾಮುಖಿ-108110200014_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ತಾಂತ್ರಿಕರ-ಅಧಿದೇವತೆ-ಬಗ್ಲಾಮುಖಿ-108110200014_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮಂತ್ರ ತಂತ್ರಕ್ಕೆ ಸಂಬಂಧಿಸಿದಂತೆ ಪ್ರಾಚೀನ ಗ್ರಂಥಗಳಲ್ಲಿ 10 ಮಹಾವಿದ್ಯೆಗಳನ್ನು ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲಾಗಿದೆ. ಅವುಗಳಲ್ಲೊಂದು ಬಗ್ಲಾ ಮುಖಿ. ಎಲ್ಲ ದೇವಿಯರ ಸಾಲಿನಲ್ಲಿ ಬಗ್ಲಾಮುಖಿ ಮಾತೆಗೆ ವಿಶೇಷ ಸ್ಥಾನಮಾನವಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಅನಿರುದ್ಧ ಜೋಷಿ  </b></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>‘‘ಹ್ರೀಂ ಬಗ್ಲಾಮುಖೀ ಸರ್ವ ದುಷ್ಟಾನಾಂ ವಾಚಂ ಮುಖಂ ಪದಂ ಸ್ತಂಭಯ ಜಿಹ್ವಾಂ ಕೀಲಂ ಬುದ್ಧಿಂ ವಿನಾಶಯ ಹ್ರೀಂ ಓಂ ಸ್ವಾಹ</font><font style='font-size:11pt;'>ಾ।’’</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂತ್ರ ತಂತ್ರಕ್ಕೆ ಸಂಬಂಧಿಸಿದಂತೆ ಪ್ರಾಚೀನ ಗ್ರಂಥಗಳಲ್ಲಿ 10 ಮಹಾವಿದ್ಯೆಗಳನ್ನು ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲಾಗಿದೆ. ಅವುಗಳಲ್ಲೊಂದು ಬಗ್ಲಾ ಮುಖಿ. ಎಲ್ಲ ದೇವಿಯರ ಸಾಲಿನಲ್ಲಿ ಬಗ್ಲಾಮುಖಿ ಮಾತೆಗೆ ವಿಶೇಷ ಸ್ಥಾನಮಾನವಿದೆ. ಮಾತೆ ಬಗ್ಲಾಮುಖಿಗೆ ಸೇರಿದ ಪ್ರಮುಖವಾದ ಮೂರು ಪುರಾತನ ದೇವಾಲಯಗಳಿದ್ದು, ಇವನ್ನು ಸಿದ್ಧಪೀಠ ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಅವುಗಳಲ್ಲೊಂದು ನಳಖೇಡಾದಲ್ಲಿರುವ ಮಂದಿರ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಈ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಳಖೇಡಾದಲ್ಲಿರುವ ಬಗ್ಲಾಮುಖಿ ಮಾತೆಯ ಮಂದಿರದ ಬಗ್ಗೆ ತಿಳಿದುಕೊಳ್ಳೋಣ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಾತೆ ಬಗ್ಲಾ ಮುಖಿಗೆ ಇಡೀ ಭಾರತದಲ್ಲಿರುವುದು ಮೂರು ಮಂದಿರಗಳು. ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ದಾತಿಯಾ, ಹಿಮಾಚಲ ಪ್ರದೇಶದ ಕಾಂಗ್ಡಾ ಮತ್ತು ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ಶಾಜಾಪುರ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿರುವ ನಳ್‌ಖೇಡಾ. ಪ್ರತಿಯೊಂದು ಮಂದಿರವೂ ತನ್ನದೇ ಆದ ವಿಶೇಷತೆಗಳನ್ನು ಹೊಂದಿವೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/02/images/img1081102014_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ, ಮೂರು ಮುಖಗಳುಳ್ಳ (ತ್ರಿಮುಖಿ) ಮಾತೆ ಬಗ್ಲಾಮುಖಿಯ ಮಂದಿರ ಇರುವುದು ಶಾಜಾಪುರ ಜಿಲ್ಲೆಯ ನಳಖೇಡಾದ ಲಾಕುಂದರ್ ನದೀ ತಟದಲ್ಲಿ. ದ್ವಾಪರಯುಗದ ಈ ಮಂದಿರವು ಸಾಕಷ್ಟು ಪವಾಡ ಶಕ್ತಿಗಳಿಗೆ ಹೆಸರಾಗಿದೆ. ದೇಶದ ವಿವಿಧೆಡೆಯ ಸಂತರು ಮತ್ತು ಮಾಂತ್ರಿಕರು, ತಾಂತ್ರಿಕರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದು, ವಿಶೇಷ ಶಕ್ತಿ ಪಡೆಯುವುದಕ್ಕಾಗಿ ಪ್ರಾರ್ಥನೆ-ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/02/images/img1081102014_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಬಗ್ಲಾಮುಖಿ ಮಾತ್ರವಲ್ಲದೆ, ಲಕ್ಷ್ಮಿ, ಕೃಷ್ಣ, ಹನುಮಾನ್, ಭೈರವ ಮತ್ತು ಸರಸ್ವತಿ ಮೂರ್ತಿಗಳೂ ಇವೆ. ಮಹಾಭಾರತ ಯುದ್ಧವನ್ನು ಗೆಲ್ಲುವ ನಿಟ್ಟಿನಲ್ಲಿ ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣನ ಆದೇಶಾನುಸಾರ ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಯುಧಿಷ್ಠಿರನು ಕಟ್ಟಿಸಿದ ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ. ಈ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿರುವ ವಿಗ್ರಹವು ಸ್ವಯಂಭೂ ವಿಗ್ರಹ ಎಂದೂ ನಂಬಲಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರಾಚೀನ ಇತಿಹಾಸವಿದ್ದು, 10ನೇ ಪೀಳಿಗೆಯ ಮಂದಿ ಈ ದೇವಿಯನ್ನು ಅರ್ಚಿಸುತ್ತಿದ್ದಾರೆ ಎನ್ನುತ್ತಾರೆ ಮಂದಿರದ ಅರ್ಚಕ ಕೈಲಾಸ ನಾರಾಯಣ ಶರ್ಮಾ. 1815ರಲ್ಲಿ ಈ ಮಂದಿರವು ನವೀಕರಣಗೊಂಡಿತ್ತು. ತಮ್ಮ ಅಭೀಷ್ಟ ನೆರವೇರಿಸಿಕೊಳ್ಳುವುದಕ್ಕಾಗಿ ಮತ್ತು ಯಾವುದೇ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ ಉನ್ನತಿ, ಶ್ರೇಯಸ್ಸು ಸಾಧಿಸಲು ಯಜ್ಞ-ಹವನಗಳನ್ನು ನಡೆಸುವುದಕ್ಕಾಗಿ ಭಕ್ತ ಜನರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬರುತ್ತಾರೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/02/images/img1081102014_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage-->  </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರವು ಮಸಣ ಭೂಮಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ಥಿತವಾಗಿದೆ ಮತ್ತು ಮೂಲತಃ ಬಗ್ಲಾ ದೇವಿಯು ತಾಂತ್ರಿಕರ ಅಧಿದೇವತೆ ಎನ್ನುತ್ತಾರೆ ಇಲ್ಲಿನ ಅರ್ಚಕರಾದ ಗೋಪಾಲ ಪಂಡಾ, ಮನೋಹರಲಾಲ್ ಪಂಡಾ ಮತ್ತಿತರರು. ಈ ಕಾರಣದಿಂದ ಹಲವು ತಾಂತ್ರಿಕರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬರುತ್ತಾರೆ ಮತ್ತು ಮಂತ್ರ-ತಂತ್ರಾದಿಗಳನ್ನು ನೆರವೇರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಮತ್ತು ಅವರಿಗಿದು ಅತ್ಯಂತ ಶ್ರೇಷ್ಠ ತಾಣವಾಗಿದೆ. ಬಗ್ಲಾ ಮುಖಿ ದೇವಿಗೆ ಮೂರು ಮಂದಿರಗಳಿದ್ದರೂ, ಇಲ್ಲಿನ ಮಂದಿರವು ಹೆಚ್ಚು ಪ್ರಾಮುಖ್ಯವಾಗಿದ್ದೇಕೆಂದರೆ ಇಲ್ಲಿರುವ ಸ್ವಯಂಭೂ ವಿಗ್ರಹದಿಂದಾಗಿ ಮತ್ತು ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಸ್ವತಃ ಯುಧಿಷ್ಠಿರನೇ ಕಟ್ಟಿಸಿದ್ದ ಎಂಬ ಕಾರಣದಿಂದ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0811/02/images/img1081102014_1_5.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ?:  </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯುಮಾರ್ಗ: </b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಇಂದೋರ್.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ದೇವಾಸ್ ಅಥವಾ ಉಜ್ಜಯಿನಿ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣಗಳಿಂದ ಅನುಕ್ರಮವಾಗಿ 30 ಕಿ.ಮೀ. ಮತ್ತು 60 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ನಳಖೇಡಾಕ್ಕೆ ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಸೌಲಭ್ಯಗಳಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ಇಂದೋರ್‌ನಿಂದ ನಳಖೇಡಾಕ್ಕೆ ಸಾಕಷ್ಟು ಬಸ್ಸು, ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ವ್ಯವಸ್ಥೆ ಇದೆ. ಇಂದೋರ್ ಮತ್ತು ನಳಖೇಡಾ ನಡುವಿನ ಅಂತ ಸುಮಾರು 165 ಕಿ.ಮೀ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 02 Nov 2008 17:06:13 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 05:35:13 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಅಹಮದಾಬಾದಿನ ಜಗನ್ನಾಥ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಅಹಮದಾಬಾದಿನ-ಜಗನ್ನಾಥ-ಮಂದಿರ-108102600012_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಅಹಮದಾಬಾದಿನ-ಜಗನ್ನಾಥ-ಮಂದಿರ-108102600012_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಸಂಪತ್ತು ಮತ್ತು ಸೌಂದರ್ಯಕ್ಕಾಗಿ ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದೆ ಅಹಮದಾಬಾದಿನಲ್ಲಿರುವ ಶ್ರೀ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವಾಲಯ. ಇದು ನಗರದ ಜಮಲ್‌ಪುರ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿದ್ದು, ಅಹಮದಾಬಾದ್ ಪಟ್ಟಣದ ವೈಭವದ ಸಂಕೇತವೂ ಆಗಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[(<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ವೆಬ್‌ದುನಿಯಾ ಡೆಸ್ಕ್)   </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸಂಪತ್ತು ಮತ್ತು ಸೌಂದರ್ಯಕ್ಕಾಗಿ ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದೆ ಅಹಮದಾಬಾದಿನಲ್ಲಿರುವ ಶ್ರೀ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವಾಲಯ. ಇದು ನಗರದ ಜಮಲ್‌ಪುರ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿದ್ದು, ಅಹಮದಾಬಾದ್ ಪಟ್ಟಣದ ವೈಭವದ ಸಂಕೇತವೂ ಆಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸುಮಾರು 150 ವರ್ಷಗಳ ಹಿಂದೆ ಈ ದೇವಳದ ನಿರ್ಮಾಣವಾಯಿತು. ಇಲ್ಲಿನ ಸಂತ ನರಸಿಂಗದಾಸಜಿ ಎಂಬವರ ಕನಸಿನಲ್ಲಿ ಕಾಣಿಸಿಕೊಂಡ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವನು, ತನ್ನ ಸಹೋದರ ಬಲದೇವ ಮತ್ತು ಸಹೋದರಿ ಸುಭದ್ರೆ ಸಹಿತವಾಗಿ ತನಗೊಂದು ಆಲಯ ಕಟ್ಟಿಸುವಂತೆ ಕೋರಿಕೊಂಡನು ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ. ಈ ಕನಸಿನ ಬಗ್ಗೆ ಗ್ರಾಮಸ್ಥರಿಗೆಲ್ಲಾ ತಿಳಿಸಿದ ಸಂತ ನರಸಿಂಗದಾಸಜಿ ಅವರು, ಸಂತೋಷದಿಂದಲೇ ಈ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಜಗನ್ನಾಥನು ಆ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಯಾದ ಬಳಿಕ ಆ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಶಾಂತಿ, ಸಮೃದ್ಧಿಯುಂಟಾಯಿತು. ಇಲ್ಲಿರುವ ಜಗನ್ನಾಥ, ಬಲದೇವ ಮತ್ತು ಸುಭದ್ರೆಯರ ಮೂರ್ತಿಗಳು ಅತ್ಯಂತ ಆಕರ್ಷಕವಾಗಿದ್ದು, ಭಕ್ತರ ಕಣ್ಮನ ಸೆಳೆಯುತ್ತಿದೆ. 1878ರಿಂದೀಚೆಗೆ ಈ ದೇವಳದಿಂದ ಹೊರಡುವ ಮೆರವಣಿಗೆಯು ಆ ಬಳಿಕ ಸಂಪ್ರದಾಯವಾಗಿಯೇ ರೂಪುಗೊಂಡಿತ್ತು. ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಮಂದಿರವು ಸಕಲ ರೀತಿಯಲ್ಲೂ ಅಲಂಕೃತವಾಗಿರುತ್ತದೆ ಮತ್ತು ಈ ಮೆರವಣಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಪಾಲ್ಗೊಳ್ಳಲು ಅವಕಾಶ ದೊರೆಯುವವರೆಲ್ಲರೂ ತಾವು ತುಂಬಾ ಅದೃಷ್ಟವಂತರು ಎಂಬ ಭಾವನೆ ಹೊಂದಿರುತ್ತಾರೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/26/images/img1081026012_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಾಂಚೋರ್, ಮಕಾನ್ ಚೋರ್ ಎಂಬ ಘೋಷಣೆಗಳೊಂದಿಗೆ ಈ ಮೆರವಣಿಗೆಯು ಮುಂದುವರಿಯುತ್ತದೆ. ಇದನ್ನು ನೋಡಲೆಂದೇ ದೂರದೂರುಗಳಿಂದ ಭಕ್ತಜನರು ಇಲ್ಲಿಗಾಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ.  ಈ ಕಾರಣದಿಂದ ಕಟ್ಟು ನಿಟ್ಟಿನ ಭದ್ರತಾ ಕ್ರಮಗಳನ್ನೂ ಕೈಗೊಳ್ಳಲಾಗುತ್ತದೆ. ಮೆರವಣಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಸಾಗುವ ದೇವಾಧಿದೇವನನ್ನು ನೋಡಿದಲ್ಲಿ ತಮ್ಮ ನೋವು-ದುಃಖಗಳೆಲ್ಲವೂ ಶಮನಗೊಳ್ಳುತ್ತವೆ ಮತ್ತು ಇಷ್ಟಾರ್ಥ ಸಿದ್ಧಿಸುತ್ತದೆ ಎಂಬುದು ಭಕ್ತ ಜನರ ಬಲವಾದ ನಂಬಿಕೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರದ ವಿಶೇಷತೆಗಳಲ್ಲೊಂದು ಅನ್ನದಾನ. ಸದಾವರ್ತ ಎಂಬ ಹೆಸರಿನ ಟ್ರಸ್ಟ್ ಮೂಲಕ, ಮಹಾ ಮಂಡಲೇಶ್ವರ ಸಂತ ನರಸಿಂಗಜಿ ಅವರ ಉಸ್ತುವಾರಿಯಲ್ಲಿ ದೇವಾಲಯವು ಬಡಬಗ್ಗರಿಗೆ ಮತ್ತು ದೀನರಿಗೆ ಉಚಿತ ಅನ್ನಾಹಾರವನ್ನು ಒದಗಿಸುತ್ತದೆ. ಪ್ರತಿದಿನ ನರಾರು ಮಂದಿ ಈ ಪ್ರಸಾದ ಸೇವಿಸಿ ಪುನೀತರಾಗುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/26/images/img1081026012_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ?  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: </b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಅಹಮದಾಬಾದ್. ಅಲ್ಲಿಂದ ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಹಿಡಿಯಬಹುದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಅಹಮದಾಬಾದ್ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವು ದೇಶದ ಪ್ರಮುಖ ನಗರಗಳಿಂದ ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕ ಹೊಂದಿದೆ. ಕಾಳುಪುರ ಎಂಬ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವು ಜಗನ್ನಾಥ ಮಂದಿರದಿಂದ ಕೇವಲ 3 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಮಣಿನಗರ ಮತ್ತು ಸಬರಮತಿ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣಗಳ ಮೂಲಕವೂ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ತಲುಪಬಹುದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ಪ್ರಮುಖ ನಗರಗಳು ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ಗೆ ರಸ್ತೆ ಮೂಲಕವು ಉತ್ತಮ ಸಂಪರ್ಕ ಹೊಂದಿವೆ. ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಹೋಗಬೇಕಿದ್ದರೆ ಗೀತಾ ಮಂದಿರ ಬಸ್ಸು ನಿಲ್ದಾಣದಲ್ಲಿಳಿದು, ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಮಾಡಿಕೊಂಡು ಹೋಗಬಹುದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/></font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 26 Oct 2008 16:46:51 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:10:16 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ನಾಥ ಪಂಥದ ಶ್ರೇಷ್ಠ ಸಂತ: ವೀರ ಗೋಗಾ ದೇವ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನಾಥ-ಪಂಥದ-ಶ್ರೇಷ್ಠ-ಸಂತ-ವೀರ-ಗೋಗಾ-ದೇವ-108101900015_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನಾಥ-ಪಂಥದ-ಶ್ರೇಷ್ಠ-ಸಂತ-ವೀರ-ಗೋಗಾ-ದೇವ-108101900015_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಬನ್ನಿ, ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ, ರಾಜಸ್ಥಾನದ ಪ್ರಮುಖ ಧಾರ್ಮಿಕ ಸ್ಥಳವೊಂದರ ಪರಿಚಯ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳೋಣ. ಚುರು ಜಿಲ್ಲೆಯ ದತ್ತ ಖೇಡಾದಲ್ಲಿದೆ ಸಿದ್ಧವೀರ ಗೋಗ ದೇವ ಮಂದಿರ. ದೂರದೂರುಗಳಿಂದ ಎಲ್ಲ ಧರ್ಮ ಮತ್ತು ಸಮುದಾಯಗಳ ಮಂದಿ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಸಲ್ಲಿಸಲು ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[-<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಅನಿರುದ್ಧ ಜೋಷಿ  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಬನ್ನಿ, ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ, ರಾಜಸ್ಥಾನದ ಪ್ರಮುಖ ಧಾರ್ಮಿಕ ಸ್ಥಳವೊಂದರ ಪರಿಚಯ ಮಾಡಿಕೊಳ್ಳೋಣ. ಚುರು ಜಿಲ್ಲೆಯ ದತ್ತ ಖೇಡಾದಲ್ಲಿದೆ ಸಿದ್ಧವೀರ ಗೋಗ ದೇವ ಮಂದಿರ. ದೂರದೂರುಗಳಿಂದ ಎಲ್ಲ ಧರ್ಮ ಮತ್ತು ಸಮುದಾಯಗಳ ಮಂದಿ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಸಲ್ಲಿಸಲು ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದತ್ತ ಖೇಡಾ ಎಂಬ ಈ ಸ್ಥಳವು ನಾಥ ಪಂಥದ ಪ್ರಮುಖ ಗುರುಗಳಲ್ಲೊಬ್ಬರಾದ ಗೋಗದೇವರ ಜನ್ಮಸ್ಥಾನ. ನಾಥ ಪಂಥದ ಸಂತ ಸಮುದಾಯಕ್ಕೆ ಇದು ಅತ್ಯಂತ ಪೂಜನೀಯ ಕ್ಷೇತ್ರ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/19/images/img1081019015_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಧ್ಯಯುಗದಲ್ಲಿ ಗೋಗಾಜಿ ಎಂಬ ಅರಸರೊಬ್ಬರು ಲೋಕದೇವತಾ (ಜನಸಾಮಾನ್ಯನ ದೇವರು) ಎಂದೇ ಪರಿಗಣಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿದ್ದರು. ಸಮಾಜದ ಎಲ್ಲ ವರ್ಗದವರು ಅವರ ಅನುಯಾಯಿಗಳಾಗಿದ್ದರು. ರಾಜಸ್ಥಾನದ ಚುರು ಎಂಬಲ್ಲಿನ ದಾದ್ರೇವ ರಜಪೂತ ಮನೆತನದಲ್ಲಿ ಗೋಗಾಜಿ ಜನಿಸಿದ್ದರು. ಅವರ ತಂದೆ ಜೈಬೀರ್ ಚುರುವಿನ ರಾಜ ಆಗಿದ್ದರು.  ತಾಯಿಯ ಹೆಸರು ಬಚಾಲ್. ಗುರು ಗೋರಕ್ಷನಾಥರ ಆಶೀರ್ವಾದ ಫಲದಿಂದ ಗೋಗಾಜಿ ಜನಿಸಿದರು ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಜನರಲ್ಲಿದೆ. ಚೌಹಾಣ್ ರಾಜ ಮನೆತನದಲ್ಲಿ, ಪೃಥ್ವಿರಾಜ್ ಚೌಹಾಣ್ ಬಳಿಕ, ಗೋಗಾಜಿ ವೀರ್ ಅವರೇ ಜನಪ್ರಿಯ ರಾಜರಾಗಿ ಪ್ರಸಿದ್ಧಿ ಪಡೆದಿದ್ದರು. ಅವರ ಆಳ್ವಿಕೆಯು ಹರ್ಯಾಣದ ಹನ್ಸಿಯಿಂದ ಸಟ್ಲಜ್‌ವರೆಗೆ ಹರಡಿತ್ತು.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/19/images/img1081019015_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸ್ಥಳೀಯ ನಂಬಿಕೆಗಳ ಪ್ರಕಾರ, ಗೋಗಾಜಿಯನ್ನು ಸರ್ಪಗಳ ದೇವತೆ ಎಂದು ಆರಾಧಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಜನರು ಅವರನ್ನು ಗೋಗಾಜಿ ಚೌಹಾಣ್, ಗುಗ್ಗಾ, ಜಾಹಿರ್ ವೀರ್ ಮತ್ತು ಜಾಹಿರ್ ಪೀರ್ ಮುಂತಾಗಿ ಕರೆಯುತ್ತಿದ್ದರು. ಅವರು ನಾಥ ಪಂಥದ ಗುರು ಗೋರಕ್ಷನಾಥನಾಥರ ಪ್ರಧಾನ ಶಿಷ್ಯರಲ್ಲೊಬ್ಬರಾಗಿದ್ದರು.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದತ್ತಖೇಡಾದಲ್ಲಿ ಗುರು ಗೋರಕ್ಷನಾಥರ ಆಶ್ರಮವೂ ಇದೆ. ಇಲ್ಲೇ ಗೋಗಾದೇವಜಿಯವರು ಕುದುರೆ ಮೇಲಿರುವ ಭಂಗಿಯ ವಿಗ್ರಹವಿದೆ. ಭಕ್ತ ಜನರು ಅವರನ್ನು ಪೂಜಿಸಲು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ ಮತ್ತು ಬಂದು ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಸಲ್ಲಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/19/images/img1081019015_2_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅವರ ಜನ್ಮಸ್ಥಳದಿಂದ ಸುಮಾರು 80 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಹನುಮಾನ್‌ಗಢ ಜಿಲ್ಲೆಯ ನೋಹಾರ್ ಬ್ಲಾಕ್‌ನಲ್ಲಿ ಗೋಗಾಮಡಿ ಧಮೀನ್ ಎಂಬ ಸ್ಥಳವೊಂದಿದೆ. ಇಲ್ಲೇ ಅವರ ಸಮಾಧಿ ಇದೆ. ಇಲ್ಲಿನ ವಿಶೇಷತೆಯೆಂದರೆ ಇಲ್ಲಿರುವ ಪೂಜಾರಿಗಳಲ್ಲಿ ಒಬ್ಬರು ಹಿಂದೂ ಮತ್ತು ಇನ್ನೊಬ್ಬರು ಮುಸ್ಲಿಂ. ಇದು ಕೋಮು ಸೌಹಾರ್ದತೆಯ ಅತ್ಯಂತ ಶ್ರೇಷ್ಠ ಪ್ರತೀಕವಾಗಿ ಗಮನ ಸೆಳೆಯುತ್ತದೆ. ಶ್ರಾವಣ ಹುಣ್ಣಿಮೆಯಿಂದ ಹಿಡಿದು ಭಾದ್ರಪದದ ಹುಣ್ಣಿಮೆವರೆಗೆ ಇಲ್ಲಿ ಉತ್ಸವ ಜರುಗುತ್ತದೆ. ಆ ದಿನಗಳಲ್ಲಿ ಗೋಗ ದೇವರ ಆಶೀರ್ವಾದ ಪಡೆದು ಪುನೀತರಾಗಲು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಮಂದಿ ಭಕ್ತರು ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ. ಇಡೀ ವಾತಾವರಣವೇ ಭಕ್ತಿ ಸುಧೆಯಲ್ಲಿ ಮಿಂದಿರುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಾಜ್ಯದ ಸಂಸ್ಕೃತಿಯಲ್ಲಿ ಕೂಡ ಗೋಗ ದೇವರ ಪ್ರಭಾವವನ್ನು ನಾವು ಸುಲಭವಾಗಿ ಗುರುತಿಸಬಹುದಾಗಿದೆ. ಗೋಗ ದೇವರ ಜೀವನ ಮತ್ತು ತತ್ವಗಳು ಇಂದಿಗೂ ಕೂಡ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತರಿಗೆ ಪ್ರೇರಣೆಯಾಗಿದ್ದು, ಕೋಮು ಸೌಹಾರ್ದತೆಯ ನಿಟ್ಟಿನಲ್ಲಿ ಜಾಗೃತಿ ಮೂಡಿಸುತ್ತವೆ ಎನ್ನುತ್ತಾರೆ ಬುದ್ಧಿಜೀವಿಗಳು ಮತ್ತು ಇತಿಹಾಸಜ್ಞರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ:  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನ ಮಾರ್ಗ: </b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ 250 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಜೈಪುರ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ದತ್ತಖೇಡಾದಿಂದ 15 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ ಸದಲ್‌ಪುರ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣ. ಜೈಪುರದಿಂದ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಸಾಕಷ್ಟು ರೈಲುಗಳಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ : </b>ಸದಲ್‌ಪುರವು ಜೈಪುರದಿಂದ 250 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದ್ದು, ಬೇಕಾದಷ್ಟು ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ವಾಹನ ಸೌಲಭ್ಯವಿದೆ. ಅಲ್ಲಿಂದ ದತ್ತಖೇಡಾ 15 ಕಿ.ಮೀ. ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಮತ್ತು ಇತರ ವಾಹನ ಸೌಲಭ್ಯಗಳು ಸಾಕಷ್ಟಿವೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 19 Oct 2008 16:18:11 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:10:16 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ನಾಸಿಕದ ಶ್ರೀ ಕಾಲಾ ರಾಮ್ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನಾಸಿಕದ-ಶ್ರೀ-ಕಾಲಾ-ರಾಮ್-ಮಂದಿರ-108101200013_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನಾಸಿಕದ-ಶ್ರೀ-ಕಾಲಾ-ರಾಮ್-ಮಂದಿರ-108101200013_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ನಾಸಿಕ್‌ನಲ್ಲಿರುವ ಅತ್ಯಾಕರ್ಷಕ ಧಾರ್ಮಿಕ ಕೇಂದ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು, ಇಲ್ಲಿನ ಪಂಚವಟಿ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿರುವ ಕಾಲಾ ರಾಮ ಮಂದಿರ. ಇದು ಈ ಪ್ರದೇಶದ ಅತ್ಯಂತ ದೊಡ್ಡದಾದ ಮತ್ತು ಅಷ್ಟೇ ಸರಳವಾದ ದೇಗುಲವಾಗಿದ್ದು, ಇದು ಎರಡು ಶತಮಾನಗಳಷ್ಟು ಹಳೆಯದು. 1790ರಲ್ಲಿ ಸರ್ದಾರ್ ಓಧೇಕಾರ್ ಪೇಶ್ವೆ ಈ ದೇಗುಲವನ್ನು ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[- <font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಅಭಿನಯ ಕುಲಕರ್ಣಿ</font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ನಾಸಿಕ್‌ನಲ್ಲಿರುವ ಅತ್ಯಾಕರ್ಷಕ ಧಾರ್ಮಿಕ ಕೇಂದ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು, ಇಲ್ಲಿನ ಪಂಚವಟಿ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿರುವ ಕಾಲಾ ರಾಮ ಮಂದಿರ. ಇದು ಈ ಪ್ರದೇಶದ ಅತ್ಯಂತ ದೊಡ್ಡದಾದ ಮತ್ತು ಅಷ್ಟೇ ಸರಳವಾದ ದೇಗುಲವಾಗಿದ್ದು, ಇದು ಎರಡು ಶತಮಾನಗಳಷ್ಟು ಹಳೆಯದು. 1790ರಲ್ಲಿ ಸರ್ದಾರ್ ಓಧೇಕಾರ್ ಪೇಶ್ವೆ ಈ ದೇಗುಲವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದ್ದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇದು ಶ್ರೀ ರಾಮನಿಗಾಗಿ ಕಟ್ಟಿಸಲಾದ ಮಂದಿರವಾಗಿದ್ದು, ಗರ್ಭ ಗುಡಿಯಲ್ಲಿ ಕರಿ ಶಿಲೆಯ ಮೂರ್ತಿಯಾಗಿ ರಾರಾಜಿಸುತ್ತಿದ್ದಾನೆ ಶ್ರೀ ರಾಮ. ದೇವರ ವಿಗ್ರಹ ಕಪ್ಪು ಇರುವುದರಿಂದಾಗಿ, ಇದಕ್ಕೆ ಕಾಲಾ ರಾಮ್ ಮಂದಿರ ಎಂದೇ ಹೆಸರಾಯಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶ್ರೀರಾಮನ ವಿಗ್ರಹದ ಜೊತೆಗೆ ಸೀತಾಮಾತೆ ಮತ್ತು ಲಕ್ಷ್ಮಣ ಕಪ್ಪು ಶಿಲೆಯ ವಿಗ್ರಹಗಳೂ ಇಲ್ಲಿ ಸಾಲಂಕೃತವಾಗಿ ಪೂಜೆಗೊಳ್ಳುತ್ತಿವೆ. ಮಂದಿರವನ್ನು ಸಂಪೂರ್ಣವಾಗಿ ಕಗ್ಗಲ್ಲಿನಲ್ಲಿ ಕಟ್ಟಲಾಗಿದ್ದು, ನಾಲ್ಕು ದಿಕ್ಕುಗಳಲ್ಲಿರುವ ದ್ವಾರಗಳೂ ಶಿಲಾಮಯವಾಗಿವೆ. ಕಾಲಾ ರಾಮ್ ಮಂದಿರದ ಶಿಖರವನ್ನು 32 ಟನ್ ಚಿನ್ನದಿಂದ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/12/images/img1081012013_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಹಿಂದೆ ಹರಿಜನ ವರ್ಗದವರಿಗೆ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಪ್ರವೇಶವಿರಲಿಲ್ಲ. 1930ರ ನಂತರ, ಡಾ.ಅಂಬೇಡ್ಕರ್ ಅವರ ಸತ್ಯಾಗ್ರಹದ ಫಲವಾಗಿ ದೇವಾಲಯದೊಳಗೆ ಹರಿಜನರಿಗೂ ಪ್ರವೇಶ ಕಲ್ಪಿಸಲಾಯಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕಾಲಾ ರಾಮ ಮಂದಿರದ ಸುತ್ತ 96 ಕಂಬಗಳಿಂದೊಡಗೂಡಿದ ಪ್ರಾಕಾರವಿದೆ. ಇದಕ್ಕೆ ಪೂರ್ವಭಾಗದಲ್ಲಿ ಪ್ರವೇಶದ್ವಾರ. ಈ ಮಂದಿರ ನಿರ್ಮಿಸಲು ಬೇಕಾಗಿದ್ದ ಶಿಲೆಯನ್ನು ತಂದದ್ದು ರಾಮ್‌ಶೇಜ್ ಎಂಬಲ್ಲಿಂದ. ಇದನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲು ಸುಮಾರು 12 ವರ್ಷಗಳೇ ಬೇಕಾಯಿತು ಮತ್ತು 23 ಲಕ್ಷ ರೂ. ಹಾಗೂ ಸುಮಾರು 2000 ಕಾರ್ಮಿಕರ ಶ್ರಮ ಇದರಲ್ಲಿ ಸೇರಿದೆ. ಮಂದಿರವು ಸುಮಾರು 70 ಅಡಿ ಎತ್ತರವಿದ್ದು, ಚಿನ್ನದ ಕಲಶವನ್ನೂ ಹೊಂದಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/12/images/img1081012013_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದ ಸಮೀಪದಲ್ಲೇ ಸೀತಾ ಗುಹೆಯಿದೆ. ಶ್ರೀರಾಮನಿಂದ ಪರಿತ್ಯಕ್ತಳಾದ ಸೀತಾ ಮಾತೆಯು ತನ್ನ ಅಜ್ಞಾತವಾಸವನ್ನು ಕಳೆದದ್ದು ಇಲ್ಲೇ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯಿದೆ. ಇಲ್ಲಿ ಅರಳಿ ವೃಕ್ಷಗಳ ದೊಡ್ಡ ಸಮೂಹವೇ ಇದೆ. ಈ ಮಂದಿರವು ತ್ರ್ಯಂಬಕೇಶ್ವರ ಮಂದಿರದಂತೆಯೇ ಇದೆ ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಶ್ರೀ ವಿಠಲ, ಗಣೇಶ ಮತ್ತು ಹನುಮಾನ್ ಗುಡಿಗಳೂ ಈ ದೇವಾಲಯದ ಆವರಣದಲ್ಲಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶ್ರೀ ರಾಮನವಮಿ, ದಸರಾ ಮತ್ತು ಚೈತ್ರ ಪರ್ವ (ಹಿಂದೂ ಹೊಸ ವರ್ಷ)ಗಳನ್ನು ಇಲ್ಲಿ ವಿಶೇಷವಾಗಿ ಸಂಭ್ರಮೋಲ್ಲಾಸಗಳಿಂದ ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಕಾಲಾ ರಾಮನ ದರ್ಶನಕ್ಕೆ ಭಕ್ತರು ಸಾಲುಗಟ್ಟಿ ಬರುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ?<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/12/images/img1081012013_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮೂಲಕ: </b>ನಾಸಿಕ್ ಪಟ್ಟಣವು ಮುಂಬಯಿಯಿಂದ 170 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ ಮತ್ತು ಪುಣೆಯಿಂದ 210 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಕೇಂದ್ರೀಯ ರೈಲ್ವೇಯ ಪ್ರಮುಖ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣಗಳಲ್ಲಿ ನಾಸಿಕ್ ಕೂಡ ಒಂದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: </b>ನಾಸಿಕ್‌ನಲ್ಲೇ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವಿದ್ದು, ಮುಂಬಯಿಯಿಂದ ಸಾಕಷ್ಟು ವಿಮಾನ ಸಂಪರ್ಕ ಇದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 12 Oct 2008 13:43:05 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:10:16 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಸಾತ್ಪುರ ಕಾನನದ ನಡುವೆ ಮನುದೇವಿ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸಾತ್ಪುರ-ಕಾನನದ-ನಡುವೆ-ಮನುದೇವಿ-ಮಂದಿರ-108100500010_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸಾತ್ಪುರ-ಕಾನನದ-ನಡುವೆ-ಮನುದೇವಿ-ಮಂದಿರ-108100500010_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಈ ಬಾರಿ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ, ಬನ್ನಿ, ಶ್ರೀ ಕ್ಷೇತ್ರ ಮನುದೇವಿ ಮಂದಿರವನ್ನು ನೋಡೋಣ. ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರ ಮತ್ತು ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶವನ್ನು ಪ್ರತ್ಯೇಕಿಸುವ ಸಾತ್ಪುರ ಪರ್ವತಾವಳಿಯ ಹಚ್ಚ ಹಸಿರಿನ ಮಡಿಲಲ್ಲಿದೆ ಖಾಂದೇಶ್‌ನ ಮನುದೇವಿ ಮಂದಿರ. ಇಲ್ಲಿಯ ಅಧಿದೇವತೆ ಮಾತೆ ಮನುದೇವಿ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಬಾರಿ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ, ಬನ್ನಿ, ಶ್ರೀ ಕ್ಷೇತ್ರ ಮನುದೇವಿ ಮಂದಿರವನ್ನು ನೋಡೋಣ. ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರ ಮತ್ತು ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶವನ್ನು ಪ್ರತ್ಯೇಕಿಸುವ ಸಾತ್ಪುರ ಪರ್ವತಾವಳಿಯ ಹಚ್ಚ ಹಸಿರಿನ ಮಡಿಲಲ್ಲಿದೆ ಖಾಂದೇಶ್‌ನ ಮನುದೇವಿ ಮಂದಿರ. ಇಲ್ಲಿಯ ಅಧಿದೇವತೆ ಮಾತೆ ಮನುದೇವಿ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಯಾವಲ್-ಚೋಪ್ರಾ ಹೆದ್ದಾರಿಯ ಉತ್ತರ ಭಾಗದಲ್ಲಿರುವ ಕಾಸರ್‌ಖೇಡ್-ಅಡಗಾಂವ್ ಗ್ರಾಮದಿಂದ ಸುಮಾರು 8 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ ಈ ಪುರಾತನ ಮಂದಿರ. ಬೆಟ್ಟ ಗುಡ್ಡಗಳಿಂದ ಆವೃತವಾದ ಈ ತಾಣವು ಭಕ್ತಿ ಭಾವವನ್ನು ಉದ್ದೀಪನಗೊಳಿಸುತ್ತದೆ. ಸುತ್ತಮುತ್ತಲಿನ ಮಂದಿ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಬಂದು ಇಷ್ಟಾರ್ಥ ಸಿದ್ಧಿಗಾಗಿ ಶ್ರೀದೇವಿಯನ್ನು ಪ್ರಾರ್ಥಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕ್ರಿಸ್ತಪೂರ್ವ 1200 ಅವಧಿಯಲ್ಲಿ, ಸಾತ್ಪುರ ಪರ್ವತಾವಳಿ ಪ್ರದೇಶದ ಗಾವ್ಳಿ ವಾಡಾದ ರಾಜನಾಗಿದ್ದ ದೊರೆ ಈಶ್ವರೇಶನ್. ಆತನಿಗೆ ಗೋವುಗಳ ಮಂದೆಯಿತ್ತು. ಕೆಲವು ಗೋವುಗಳು ನೀರು ಕುಡಿಯಲೆಂದು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ತಪತಿ ನದಿಯತ್ತಲೂ, ಮತ್ತೆ ಕೆಲವು ಹಸುಗಳು ನೀರಿಗಾಗಿ ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ನರ್ಮದಾ ನದಿಯತ್ತಲೂ ತೆರಳುತ್ತಿದ್ದವು.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/05/images/img1081005010_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage-->  </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಆ ಸಮಯದಲ್ಲಿ ಭೀಕರ ‘ಮಾನ್ಮೋಡಿ’ ಎಂಬ ಮಾರಕ ರೋಗವು ಆ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಕಾಣಿಸಿಕೊಂಡಿತು. ಇಡೀ ಖಾಂದೇಶ್ ಪ್ರದೇಶವೇ ರೋಗಬಾಧಿತವಾಯಿತು ಮತ್ತು ಆ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ವ್ಯಾಪಕ ಹಾನಿಯನ್ನುಂಟು ಮಾಡಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕ್ರಿ.ಪೂ.1250ರಲ್ಲಿ, ಈ ರೋಗವನ್ನು ನಿವಾರಿಸಲು ರಾಜಾ ಈಶ್ವರೇಶನ್ ಗಾವ್ಳಿ ವಾಡಾದಿಂದ 3 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ತಾಣಕ್ಕೆ ತೆರಕಳಿ, ಅಲ್ಲಿ ಸಂಪ್ರದಾಯ ವಿಧಿಗಳಿಗೆ ಅನುಸಾರವಾಗಿ ಮನು ದೇವಿಯ ಗುಡಿ ಕಟ್ಟಿಸಿದ. ಇದಕ್ಕೆ ಸಾಕ್ಷಿಯಾಗಿ ನಿಂತಿದೆ 13 ಅಡಿ ಅಗಲದ ಗೋಡೆ. ಅದು ಮಂದಿರ ಮತ್ತು ಗಾವ್ಳಿ ವಾಡಾ ನಡುವೆ ಮೇಲೆದ್ದು ನಿಂತಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದುಷ್ಟಶಕ್ತಿಗಳು ಮತ್ತು ಮಾನ್ಮೋಡಿ ರೋಗಕ್ಕೆ ಪ್ರತಿರೋಧಕವಾಗಿ ಈ ಗೋಡೆ ಕಟ್ಟಿಸಲಾಗಿತ್ತು. ಪುರಾಣ ಕಥಾನಕಗಳಲ್ಲೂ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರದ ಉಲ್ಲೇಖವಿದ್ದು, ಮನುದೇವಿಯು ಸಾತ್ಪುರ ಪರ್ವತ ವಲಯದ ದಟ್ಟ ಕಾನನದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಬೇಕೆಂದು ಎಂದು ಭಗವಾನ್ ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣ ಆದೇಶಿಸಿದ್ದ ಎಂಬ ಕಥೆಯೂ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದ ಆವರಣದಲ್ಲಿ ಏಳೆಂಟು ಬಾವಿಗಳಿವೆ. ಮನುದೇವಿ, ಗಣೇಶನ ವಿಗ್ರಹಗಳು, ಶಿವಲಿಂಗ ಮತ್ತು ಅನ್ನಪೂರ್ಣ ಮಾತೆಯ ವಿಗ್ರಹವು ಮಂದಿರ ನಿರ್ಮಾಣವಾಗುವಾಗಲೇ ದೊರೆತಿದ್ದವು. ಮಂದಿರದ ಸಮೀಪದಲ್ಲೇ ಇದೆ ಆಕರ್ಷಕ ಕೌತಾಲ್ ಎಂಬ ಜಲಪಾತ. ಇದರ ಆಳ ಸುಮಾರು 400 ಅಡಿ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/05/images/img1081005010_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವರ್ಷದಲ್ಲಿ ನಾಲ್ಕು ಬಾರಿ ಜನ ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಸಂದರ್ಶಿಸುತ್ತಾರೆ. ನವರಾತ್ರಿಯ ಎಲ್ಲಾ ದಿನಗಳಲ್ಲೂ ಯಾತ್ರಾರ್ಥಿಗಳು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದು ದೇವಿಯ ದರ್ಶನ ಪಡೆದು, ಪ್ರಾರ್ಥನೆ, ಪೂಜೆ, ಪುನಸ್ಕಾರಗಳನ್ನು ನೆರವೇರಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನವದಂಪತಿಗಳು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಸಂದರ್ಶಿಸಿದರೆ, ಅವರ ವೈವಾಹಿಕ ಜೀವನ ಸುಖಮಯವಾಗಿರುತ್ತದೆ ಎಂಬುದು ಇಲ್ಲಿನ ಜನರ ನಂಬಿಕೆ. ಈ ಹಿಂದೆ ಭಕ್ತರು ಸಾತ್ಪುರದ ದಟ್ಟ ಕಾನನದಲ್ಲಿ ನಡೆದುಕೊಂಡು ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಬರಬೇಕಾಗಿತ್ತು. ಆದರೆ ಈಗ ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರ ಸರಕಾರ ಹಾಗೂ ಮನುದೇವಿ ಟ್ರಸ್ಟ್‌ಗಳು ಒಗ್ಗೂಡಿ ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಸೂಕ್ತ ಮಾರ್ಗವೊಂದನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ?<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0810/05/images/img1081005010_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ಯಾವಲ್ ಪಟ್ಟಣವು ಭುಸಾವಲ್‌ನಿಂದ 20 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಅಲ್ಲಿಂದ ಬಸ್ ಸೇವೆ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಭುಸಾವಲ್ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವು ಎಲ್ಲಾ ಪ್ರಮುಖ ರೈಲ್ವೇ ನಿಲ್ದಾಣಗಳಿಂದ ಸಂಪರ್ಕಗೊಂಡಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: </b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ 175 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಔರಂಗಾಬಾದ್.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 06 Oct 2008 14:18:10 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:10:16 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಬೆಸಲಿಕಾ ಆಫ್ ಬೊಮ್ ಜೀಸಸ್]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಬೆಸಲಿಕಾ-ಆಫ್-ಬೊಮ್-ಜೀಸಸ್-108092800012_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಬೆಸಲಿಕಾ-ಆಫ್-ಬೊಮ್-ಜೀಸಸ್-108092800012_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಗೋವಾದ ಪ್ರಸಿದ್ದ ಚರ್ಚ್‌ಗೆ ಕರೆದುಕೊಂಡು ಹೋಗುತ್ತಿದ್ದೇವೆ. ಗೋವಾ ರಾಜಧಾನಿ ಪಣಜಿಯಿಂದ 10 ಕಿ.ಮಿ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಹಳೆಯ ಗೋವಾದಲ್ಲಿ ಬೆಸಿಲಿಕಾ ಬೊಮ್ ಜೀಸಸ್ ಚರ್ಚ್ ಸ್ಥಾಪಿತವಾಗಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/28/images/img1080928012_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಗೋವಾದ ಪ್ರಸಿದ್ದ ಚರ್ಚ್‌ಗೆ ಕರೆದುಕೊಂಡು ಹೋಗುತ್ತಿದ್ದೇವೆ. ಗೋವಾ ರಾಜಧಾನಿ ಪಣಜಿಯಿಂದ 10 ಕಿ.ಮಿ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಹಳೆಯ ಗೋವಾದಲ್ಲಿ ಬೆಸಿಲಿಕಾ ಬೊಮ್ ಜೀಸಸ್ ಚರ್ಚ್ ಸ್ಥಾಪಿತವಾಗಿದೆ. ಬೊಮ್ ಜೀಸಸ್ ಚರ್ಚ್ ಪೂಜ್ಯ ಅವಶೇಷಗಳಿಂದ  ಹಾಗೂ ಸೇಂಟ್ ಫ್ರಾನ್ಸಿಸ್ ಝೇವಿಯರ್ ಮೃತದೇಹದ ಪೆಟ್ಟಿಗೆಯಿಂದಾಗಿ ಪ್ರಸಿದ್ದಿಯನ್ನು ಪಡೆದಿದ್ದು, ವಿಶ್ವಪರಂಪರೆ ಸ್ಮಾರಕ ಪಟ್ಟಿಗೆ ಇತ್ತೀಚೆಗೆ ಸೇರ್ಪಡೆಗೊಂಡಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಬೊಮ್ ಜೀಸಸ್  ಅಂದರೆ ಒಳ್ಳೆಯ ಅಥವಾ  ಹಸುಳೆ ಜೀಸಸ್ ಎಂದರ್ಥ. ಬೆಸಿಲಿಕಾ ಬೊಮ್ ಜೀಸಸ್ ಚರ್ಚ್ 1594 ರಲ್ಲಿ ನಿರ್ಮಾಣ ಕಾರ್ಯ ಆರಂಭವಾಗಿ 1605ರಲ್ಲಿ ಮುಕ್ತಾಯಗೊಂಡಿತು. ಬೊಮ್ ಜೀಸಸ್ ಚರ್ಚ್ ಮೂರು ಅಂತಸ್ತಿನ ಕಟ್ಟಡವನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು, ಮುಖ್ಯದ್ವಾರದ ಪಕ್ಕದಲ್ಲಿ ಎರಡು ಚಿಕ್ಕ ದ್ವಾರಗಳನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ. ಗ್ರೀಕ್ ಭಾಷೆಯಲ್ಲಿ ಜೀಸಸ್ ಸಂಕೇತವನ್ನು ತೋರುವ 'ಐಎಚ್‌ಎಸ್‌ 'ನ್ನು ದ್ವಾರದ ಮೇಲ್ಬಾಗದಲ್ಲಿ ಬರೆಯಲಾಗಿದೆ. <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/28/images/img1080928012_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಚರ್ಚ್‌ನ ಮಹಾದ್ವಾರವನ್ನು ಪ್ರವೇಸಿಸಿದ ಕೂಡಲೇ ಬಲಗಡೆ ಸೆಂಟ್ ಅಂಥೋನಿಯವರ ಪವಿತ್ರ ಪೀಠವಿದ್ದು,ಬಲಗಡೆ ಸೆಂಟ್ ಫ್ರಾನ್ಸಿಸ್  ಝೆವಿಯರ್ ಅವರ ಮರದ ಪ್ರತಿಮೆಯಿದೆ.  ಲೇಡಿ ಆಫ್ ಹೋಪ್ ಮತ್ತು ಸೆಂಟ್ ಮೈಕಲ್  ಮುಖ್ಯವಾದ ಪವಿತ್ರ ಪೀಠ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ.  ಇನ್‌ಫಾಂಟ್ ಜೀಸಸ್  ಮುಖ್ಯ ಪೀಠವನ್ನು ವೈಭವವಾಗಿ ಶ್ರೀಮಂತಿಕೆಯಿಂದ ಸಿಂಗರಿಸಲಾಗಿದೆ. ಮೇಲ್ಬಾಗದಲ್ಲಿ ಸೆಂಟ್ ಇಗ್ನಿಶಿಯಸ್ ಲೊಯೊಲಾ ಮತ್ತು ಐಎಚ್‌ಎಸ್ ಮೆಡಾಲ್ಲಿಯೊನ್ ಅವರ ಬೃಹತ್ ಪ್ರತಿಮೆಗಳನ್ನು ನಿಲ್ಲಿಸಲಾಗಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/28/images/img1080928012_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮೆಡಿಲ್ಲಿಯೊನ್ ಮೇಲ್ಬಾಗದಲ್ಲಿ  ತ್ರಿಮೂರ್ತಿ ದೇವತೆಗಳಾದ ತಂದೆ , ಮಗ ಮತ್ತು  ಅತಿಮಾನುಷ ಚೇತನದ ಮೂರ್ತಿಗಳನ್ನು ಚಿತ್ರಿಸಲಾಗಿದೆ. ಸೇವಾಕಾರ್ಯಗಳು ನಡೆಯುವ ಚರ್ಚಿನ ಎಡಭಾಗದಲ್ಲಿ ಧಾರ್ಮಿಕ ಕ್ರಿಯೆಗಳನ್ನು ನಡೆಸಲಾಗುತ್ತಿದ್ದು, ಬಲಭಾಗದಲ್ಲಿ ಪೂಜ್ಯ ಸೆಂಟ್ ಝೆವಿಯರ್ ಪೂಜ್ಯ ಅವಶೇಷಗಳನ್ನು ಬೆಳ್ಳಿಯ ಸಣ್ಣಪೆಟ್ಟಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಇಡಲಾಗಿದೆ. ಚರ್ಚ್‌ನ ಒಳಭಾಗದಲ್ಲಿ ಸಂತರ ಜೀವನಚರಿತ್ರೆಯನ್ನು  ಚಿತ್ರಗಳಲ್ಲಿ ಬರೆದು ಅಲಂಕರಿಸಲಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/>1552<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಲ್ಲಿ ಚೀನಾಗೆ ಸಮುದ್ರಯಾನ ಕೈಗೊಂಡ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಸೆಂಟ್ ಝೇವಿಯರ್ ಇಹಲೋಕ ತ್ಯಜಿಸಿದರು. ಝೇವಿಯರ್ ಆಶಯದಂತೆ ಅವರನ್ನು ಗೋವಾದಲ್ಲಿ ಸಮಾಧಿ ಮಾಡಲು ಹೊರಟಾಗ ಅವರ ಮೃತದೇಹವು ತಾಜಾತನದಲ್ಲಿದ್ದು ಬಳಿಕ ಅದನ್ನು ರಕ್ಷಿಸಿಡಲಾಯಿತು . ಅಂದಿನಿಂದ ಇಂದಿನವರೆಗೆ ಮೃತದೇಹ ತಾಜಾತನವನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು ಅಲೌಕಿಕ  ಪವಾಡ ಇಂದಿಗೂ ಮುಂದುವರಿದಿದ್ದು, ಪ್ರತಿ ಹತ್ತು ವರ್ಷಗಳಿಗೊಮ್ಮೆ ಸೆಂಟ್ ಝೇವಿಯರ್ ದೇಹ ಪ್ರದರ್ಶನಕ್ಕೆ ಇಡಲಾಗುತ್ತಿದ್ದು ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತಾದಿಗಳನ್ನು ಆಕರ್ಷಿಸುತ್ತಿದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/28/images/img1080928012_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage-->   </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿ ವರ್ಷ ಡಿಸೆಂಬರ್ 3 ರಂದು ಚರ್ಚ್‌ನಲ್ಲಿ ಸೆಂಟ್ ಝೇವಿಯರ್ ಧಾರ್ಮಿಕ ಆಚರಣೆಯನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಈ ಹಬ್ಬವನ್ನು ಕ್ರಿಶ್ಚಿಯನ್ನರ ಪ್ರಮುಖ ಹಬ್ಬವಾಗಿ ಪರಿಗಣಿಸಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ದೇಶ ವಿದೇಶಗಳಿಂದ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ದರ್ಶನಕ್ಕಾಗಿ ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ   </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ  </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆಯ ಮೂಲಕ: </b>ಗೋವಾದ ರಾಜಧಾನಿ ಪಣಜಿಯಿಂದ ಹಳೆಯ ಗೋವಾ 10 ಕಿ.ಮಿ. ದೂರವಿದ್ದು ಬಸ್‌, ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ, ಮತ್ತು ಅಟೋರಿಕ್ಷಾಗಳು  ಲಭ್ಯವಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮೂಲಕ:  </b>ಕೊಂಕಣ ರೈಲ್ವೆ ಮೂಲಕ ದೇಶದ ಪ್ರಮುಖ ನಗರಗಳಿಗೆ ಗೋವಾ ಸಂಪರ್ಕವಿದೆ. ಮಾರ್ಗೊವಾ ಮತ್ತು ವಾಸ್ಕೊ ಡ ಗಾಮಾ ಗೋವಾದ ಪ್ರಮುಖ ನಿಲ್ದಾಣಗಳಾಗಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನದ ಮೂಲಕ: </b>ದೇಶದ ಪ್ರಮುಖ ನಗರಗಳಿಂದ ಸಂಪರ್ಕವಿರುವ ವಾಸ್ಕೊ ಡ ಗಾಮಾದಲ್ಲಿರುವ ದಾಬೊಲಿಮ್ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ ಏಕೈಕ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವಾಗಿದೆ.  </font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 28 Sep 2008 18:30:27 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:03:34 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಸಹೋದರತ್ವದ ದಾತಾರ್ ದರ್ಗಾ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸಹೋದರತ್ವದ-ದಾತಾರ್-ದರ್ಗಾ-108092100012_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸಹೋದರತ್ವದ-ದಾತಾರ್-ದರ್ಗಾ-108092100012_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ದೇವರ ನ್ಯಾಯಾಲಯದಲ್ಲಿ ಹಿಂದು, ಮುಸ್ಲಿಂ, ಸಿಖ್ ಅಥವಾ ಕ್ರೈಸ್ತ ಎಂಬ ಭೇದ ಭಾವ ಇರುವುದಿಲ್ಲ. ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಈ ಕಂತಿನಲ್ಲಿ ನಾವು ಈ ಬಾರಿ ಮೀರನ್ ದಾತಾರ್ ಎಂಬ ಪವಿತ್ರ ಸ್ಥಳಕ್ಕೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದೇವೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/21/images/img1080921012_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವರ ನ್ಯಾಯಾಲಯದಲ್ಲಿ ಹಿಂದು, ಮುಸ್ಲಿಂ, ಸಿಖ್ ಅಥವಾ ಕ್ರೈಸ್ತ ಎಂಬ ಭೇದ ಭಾವ ಇರುವುದಿಲ್ಲ. ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಈ ಕಂತಿನಲ್ಲಿ ನಾವು ಈ ಬಾರಿ ಮೀರನ್ ದಾತಾರ್ ಎಂಬ ಪವಿತ್ರ ಸ್ಥಳಕ್ಕೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದೇವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಉತ್ತರ ಗುಜರಾತಿನಲ್ಲಿ ಉನಾವಾ ಎಂಬ ಸಣ್ಣ ಗ್ರಾಮವಿದೆ. ಇದು ಮೆಹ್ಸಾನಾ-ಪಾಲಾಂಪುರ್ ರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ಹೆದ್ದಾರಿಯಲ್ಲಿ ಸಮೀಪವಿದ್ದು,  ಈ ಗ್ರಾಮ ಕೃಷಿ ಪ್ರಾಬಲ್ಯ ಗ್ರಾಮವಾ ಗಿದ್ದು, ಪವಿತ್ರ ಮಂದಿರ ಹಜರತ್ ಮೀರನ್ ಸೈಯದ್ ಅಲಿ ದಾತಾರ್‌ನಿಂದಾಗಿ ಪ್ರಸಿದ್ಧಿಯನ್ನು ಪಡೆದಿದೆ. ಈ ಗ್ರಾಮದ ಪ್ರವೇಶದಲ್ಲಿ ಈ ದರ್ಗಾವಿದ್ದು, ಇದು 600 ವರ್ಷಗಳಷ್ಟು ಹಳೆಯದಾಗಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತಮ್ಮ ಇಚ್ಛೆ ಪೂರೈಕೆಗಾಗಿ ಮುಸ್ಲಿಮರು ಮಾತ್ರವಲ್ಲದೇ ಬಹು ಸಂಖ್ಯಾತ ಹಿಂದೂಗಳೂ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ದರ್ಗಾವು ಪವಾಡಸದೃಶವಾಗಿದ್ದು, ದುಷ್ಟಶಕ್ತಿಗಳನ್ನು ಹೋಗಲಾಡಿಸಲು ಮತ್ತು ಗುಣಹೊಂದದ ರೋಗಗಳನ್ನು ಗುಣಪಡಿಸುವ ಸಲುವಾಗಿ ಜನರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬರುತ್ತಾರೆ. ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಕಾಲಿಡುವಾಗಲೇ ಈ ಪ್ರದೇಶದ ಶಕ್ತಿಮಹಿಮೆ ನಿಮಗೆ ತಿಳಿಯುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ದರ್ಗಾದ ಕುರಿತು ಜನರಲ್ಲಿದ್ದ ನಂಬಿಕೆಯ ಮಿಥ್ ಗಮನಾರ್ಹವಲ್ಲ, ಇದರ ಇತಿಹಾಸವು ಇನ್ನೂ ಆಸಕ್ತಿಕರವಾಗಿದೆ. ಷಾ ಸೊರಾತ್ ಎಂಬ ಹಿಂದಿ ಕವಿಯೊಬ್ಬ ಸೈಯದ್ ಅಲಿಗೆ ಮೀರನ್ ದಾತರ್ ಎಂಬ ಹೆಸರನ್ನು ನೀಡಿದ. ಮೀರನ್ ಎಂದರೆ ಮನುಷ್ಯ ಎಂದರ್ಥ. ದಾತರ್ ಎಂದರೆ ಉದಾರಿ ಎಂದರ್ಥ. ನಂತರ  ಸೈಯದ್ ಅಲಿ ಸೈಯದ್ ಅಲಿ ಮೀರನ್ ದಾತಾರ್ ಎಂದು ಪ್ರಸಿದ್ಧಿಯಾಯಿತು.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/21/images/img1080921012_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹಜರತ್ ಸೈಯದ್ ಅಲಿ ಮೀರನ್ ದಾತಾರ್‌ನ ಪೂರ್ವಿಕರು ಭುಕಾರಾದಿಂದ ಭಾರತಕ್ಕೆ ಆಗಮಿಸಿದ್ದರು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ. ಹಜರತ್ ಸೈಯದ್ ಅಲಿ 29ನೇ ರಂಜಾನ್ 879(ಹಿಜಾರಿ ಕ್ಯಾಲೆಂಡರ್)ನಂದು ಅಹಮದಾಬಾದ್ ನಗರದ ಕಾನ್ಫುರ್‌ನ ಸೈಯದ್ವಾರದಲ್ಲಿ ಜನ್ಮತಾಳಿದ್ದರು. ಬಾಲ್ಯದಿಂದಲೇ ಇವರು ದೈವೀಶಕ್ತಿಯನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದರು. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇವರಿಗೆ 16 ವರ್ಷವಿದ್ದಾಗ ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ಜಾದುಗಾರನೊಬ್ಬ ತನ್ನ ಮಾಯಾ ದಬ್ಬಾಳಿಕೆಯಿಂದ ಎಲ್ಲರನ್ನೂ ಹೆದರಿಸುತ್ತಿದ್ದನು. ಯಾರೊಬ್ಬರೂ ಆತನ ಮುಂದೆ ನಿಲ್ಲಲು ಹೆದರುತ್ತಿದ್ದರು. ಆದರೆ, ಸೈಯದ್ ಅಲಿ ಈ ಜಾದೂಗಾರನ ಉಪಟಳವನ್ನು ನಿಲ್ಲಿಸುವಲ್ಲಿ ಯಶಸ್ವಿಯಾಗಿದ್ದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮೀರನ್ ದಾತರ್ 29ನೇ ಸಫಾರ್898(ಹಿಜಾರ ಕ್ಯಾಲೆಂಡರ್)ರಂದು ನಿಧನರಾದರು. ಉನಾವಾದಲ್ಲಿ ಅವರನ್ನು ಸಮಾಧಿ ಮಾಡಲಾಗಿದ್ದು, ಅಂದಿನಿಂದ ಇಂದಿನವರೆಗೂ, ವಿಶ್ವದ ಎಲ್ಲಾ ಮೂಲೆಗಳಿಂದಲೂ ಹೆಚ್ಚಿನ ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಜನರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಆಗಮಿಸುತ್ತಿದ್ದಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/21/images/img1080921012_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಮತ್ತು ಔಷಧ: </b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬರುವವರಿಗೆ ದೈಹಿಕ ಮತ್ತು ಮಾನಸಿಕ ತೊಂದರೆಗಳು ಶಮನಗೊಳ್ಳುತ್ತದೆ. ಈ ಮಂದಿರದ ಟ್ರಸ್ಟಿಯಾಗಿರುವ ಸೈಯದ್ ಚೋಟು ಮಿಯಾನ್ ಹೇಳುವಂತೆ, ಔಷಧ ಮತ್ತು ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಎರಡೂ ವಿಧಗಳ ಮೂಲಕ ಭಕ್ತಾಧಿಗಳ ತೊಂದರೆಗಳನ್ನು ನಿವಾರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇತ್ತೀಚೆಗೆ, ಗುಜರಾತ್ ಸರಕಾರವು ಇದರ ಸಹಾಯಕ್ಕೆ ಮುಂದೆ ಬಂದಿದೆ. ಪ್ರತಿ ಮಂಗಳವಾರ ಮಾನಸಿಕ ರೋಗಿಗಳನ್ನು ಪರೀಕ್ಷಿಸಲು ವೈದ್ಯರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಾರೆ. ರೋಗಿಗಳಿಗೆ ಯಾವುದೇ ವೈದ್ಯಕೀಯ ಶುಲ್ಕವಿರುವುದಿಲ್ಲ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ ?</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯುಮಾರ್ಗ: </b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ ಅಹಮದಾಬಾದ</font><font style='font-size:12pt;'>್<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/21/images/img1080921012_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲುಮಾರ್ಗ: </b>ಉಂಜಾ ಮತ್ತು ಮೆಹ್ಸಾನಾ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣದಿಂದ ಕ್ರಮವಾಗಿ ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ 5 ಮತ್ತು 19 ಕಿ.ಮೀ ಅಂತರ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಭೂಮಾರ್ಗ: </b>ದೆಹಲಿ-ಪಾಲಾಂಪುರ್-ಅಹ್ಮದಾಬಾದ್ ಹೈವೇಯಲ್ಲಿ ಉನಾವಾ ಇದ್ದು, ಇದು ಪಾಲಾಂಪುರದಿಂದ 55 ಕಿ.ಮೀ ಮತ್ತು ಅಹ್ಮದಾಬಾದ್‌ನಿಂದ 95 ಕಿ.ಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 21 Sep 2008 17:30:11 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:03:34 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಶ್ರೇಷ್ಠ ಕ್ಷಮೆ - ಜೈನ ಕ್ಷಮಾವಾಣಿ ಪರ್ವ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಶ್ರೇಷ್ಠ-ಕ್ಷಮೆ-ಜೈನ-ಕ್ಷಮಾವಾಣಿ-ಪರ್ವ-108091400011_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಶ್ರೇಷ್ಠ-ಕ್ಷಮೆ-ಜೈನ-ಕ್ಷಮಾವಾಣಿ-ಪರ್ವ-108091400011_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಈ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ವಿವಿಧ ಜೈನ ದೇವಾಲಯಗಳಿಗೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತೇವೆ. ಜೈನ ಧರ್ಮದ ಅನುಯಾಯಿಗಳು ಪರ್ಯುಶನ್ ಹಬ್ಬವನ್ನು ಅತ್ಯಂತ ಶ್ರದ್ಧೆ ಮತ್ತು ಉತ್ಸಾಹದಿಂದ ಆಚರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಜೈನ ಧರ್ಮ ಅನುಯಾಯಿಗಳಲ್ಲಿ ಶ್ವೇತಾಂಬರರು ಮತ್ತು ದಿಗಂಬರರು ಎಂಬ ಎರಡು ಪಂಗಡಗಳಿವೆ. ಶ್ವೇತಾಂಬರರು ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#800040'><b>ಭಿಕಾ ಶರ್ಮಾ  </font><font style='font-size:12pt; color:#000000;'></b></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/14/images/img1080914011_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಈ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ವಿವಿಧ ಜೈನ ದೇವಾಲಯಗಳಿಗೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತೇವೆ. ಜೈನ ಧರ್ಮದ ಅನುಯಾಯಿಗಳು ಪರ್ಯುಶನ್ ಹಬ್ಬವನ್ನು ಅತ್ಯಂತ ಶ್ರದ್ಧೆ ಮತ್ತು ಉತ್ಸಾಹದಿಂದ ಆಚರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಜೈನ ಧರ್ಮ ಅನುಯಾಯಿಗಳಲ್ಲಿ ಶ್ವೇತಾಂಬರರು ಮತ್ತು ದಿಗಂಬರರು ಎಂಬ ಎರಡು ಪಂಗಡಗಳಿವೆ. ಶ್ವೇತಾಂಬರರು ಆಚರಿಸುವ ಈ ಪರ್ಯುಶನ್ ಹಬ್ಬವನ್ನು ಎಂಟು ದಿನಗಳ ಕಾಲ ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಇದಾದ ಬಳಿಕ ದಿಗಂಬರ ಜೈನ ಸಮುದಾಯವು ಈ ಹಬ್ಬವನ್ನು ನಂತರದ ಹತ್ತು ದಿನಗಳ ಕಾಲ ಆಚರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ಪರ್ಯುಶನ್ ಹಬ್ಬವನ್ನು ದಸ್‌ಲಕ್ಷಣ್ ಎಂದೂ ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/14/images/img1080914011_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದಿವಾಲಿ, ಈದ್ ಅಥವಾ ಕ್ರಿಸ್‌ಮಸ್ ಆಚರಣೆಯಷ್ಟು ವಿಜೃಂಭಣೆಯಿಂದ ಪರ್ಯುಶನ್ ಹಬ್ಬವನ್ನು ಆಚರಿಸದಿದ್ದರೂ, ಜೈನ ಸಮುದಾಯದಲ್ಲಿ ಈ ಹಬ್ಬಕ್ಕೆ ಸಾಕಷ್ಟು ಪ್ರಾಮುಖ್ಯತೆ ಇದೆ, ಮತ್ತು ಸಮಾಜದ ಮೇಲೆ ಇದರ ಪ್ರತಿಫಲನವನ್ನು ಸುಲಭವಾಗಿ ಕಾಣಬಹುದಾಗಿದೆ. ಇಂಧೋರಿನ ಜೈನ ದೇವಾಲಯಗಳಲ್ಲಿ ಈ ಹಬ್ಬದ ಸಡಗರವನ್ನು ಕಾಣಬಹುದಾಗಿತ್ತು. ಸಾವಿರಾರು ಜೈನ ಭಕ್ತರು ದೇವಾಲಯಗಳಿಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿ ಭಗವಾನ್ ಮಹಾವೀರನ ಆಶೀರ್ವಾದ ಪಡೆದರು. ಈ ಹಬ್ಬದ ವೇಳೆ ದೇವಾಲಯಗಳನ್ನು ಸುಂದರವಾಗಿ ಅಲಂಕರಿಸಿದ್ದು, ದೇವಾಲಯದ ಸೌಂದರ್ಯ ಕಣ್ಣಲ್ಲಿ ತುಂಬಿಕೊಳ್ಳುವಂತಿತ್ತು.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/14/images/img1080914011_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪರ್ಯುಶನ್ ಹಬ್ಬಾಚರಣೆಯ ಪ್ರಮುಖ ಉದ್ದೇಶವೆಂದರೆ, ವಿವಿಧ ಮಾರ್ಗಗಳ ಮೂಲಕ ಆತ್ಮ ಪರಿಶುದ್ಧತೆಯ ಸಾಧನೆ. ಇದಕ್ಕಾಗಿ ಪರಿಸರದ ಪರಿಶುದ್ಧತೆಯೂ ಅತ್ಯಗತ್ಯ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪರ್ಯುಶನ್ ಆಚರಣೆ ವೇಳೆ, ಪ್ರಾರ್ಥನೆ, ಪೂಜೆ, ತ್ಯಾಗ, ಅಹಿಂಸೆ ಮತ್ತು ಉಪವಾಸ ಅತ್ಯಂತ ಹೆಚ್ಚು ಪ್ರಾಮುಖ್ಯತೆ ಪಡೆಯುತ್ತವೆ. ಇವು ಜೈನಧರ್ಮದ ಮೂಲತತ್ವಗಳೂ ಆಗಿವೆ. ಈ ಹಬ್ಬದ ಆಚರಣೆಯ ವೇಳೆ ಜನರು ತಮ್ಮ ದೈನಂದಿನ ವ್ಯವಹಾರದಿಂದ ದೂರವೇ ಇರುತ್ತಾರೆ. ಜೀವನದಲ್ಲಿ ತಾಳ್ಮೆಯ ಮಹತ್ವ ಮತ್ತು ವಿವೇಕದ ಪ್ರಾಮುಖ್ಯತೆಯನ್ನು ಅರಿತುಕೊಳ್ಳಲು ಹೆಚ್ಚಿನ ಒತ್ತು ನೀಡಲಾಗುತ್ತದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/14/images/img1080914011_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪರ್ಯುಶನ್ ಪರ್ವದ ಕೊನೆಯಲ್ಲಿ ಕ್ಷಮಾವಾಣಿ ಪರ್ವವನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಜೈನ ಅನುಯಾಯಿಗಳು ಹಿಂದಿನ ವರ್ಷದಲ್ಲಿ ತಾವು ತಿಳಿದೋ ಇಲ್ಲ ತಿಳಿಯದೆಯೋ ಇತರರ ಭಾವನೆಗಳನ್ನು ನೋಯಿಸಿರುವ ಕ್ರಿಯೆಗಾಗಿ ಕ್ಷಮೆ ಯಾಚಿಸುತ್ತಾರೆ. ತಮ್ಮೆಲ್ಲ ಕೆಟ್ಟ ನಡತೆಗೆ ಕ್ಷಮೆ ಯಾಚಿಸುವವರಿಗಿಂತಲೂ, ಇಂತಹ ನಡತೆಯನ್ನು ಕ್ಷಮಿಸುವುದು ಯಾವಾಗಲೂ ಉನ್ನತವಾಗಿರುತ್ತದೆ ಎಂದು ನಂಬಲಾಗಿದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 14 Sep 2008 15:32:19 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:03:34 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಸಾಂಗ್ಲಿಯ ಶ್ರೀ ಗಣೇಶ ಪಂಚಾಯತನ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸಾಂಗ್ಲಿಯ-ಶ್ರೀ-ಗಣೇಶ-ಪಂಚಾಯತನ-ಮಂದಿರ-108090700015_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸಾಂಗ್ಲಿಯ-ಶ್ರೀ-ಗಣೇಶ-ಪಂಚಾಯತನ-ಮಂದಿರ-108090700015_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[“ಸಾಂಗ್ಲೀಚಾ ಗಣಪತಿ ಆಹೆ ಸೋಣಾಚಾ, ತ್ಯಾಲ ಅವಡೆ ಭರ್ಜರಿ ಶೇಲಾ” (ಸಾಂಗ್ಲಿಯ ಗಣಪತಿ ಚಿನ್ನದಿಂದ ಮಾಡಲ್ಪಟ್ಟಿದ್ದು, ಆತ ಭರ್ಜರಿ ಅಲಂಕಾರದ ಉಡುಗೆ ಬಯಸುತ್ತಾನೆ) ಎಂಬ ಮಾತೇ ಚಾಲ್ತಿಯಲ್ಲಿದೆ. ಸಾಂಗ್ಲಿಯ ಗಣಪತಿ ಅಷ್ಟು ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದ್ದಾನೆ. ಇಲ್ಲಿನ ಗಣೇಶನ ಮೂರುತಿ ಅಷ್ಟೇ ಆಕರ್ಷಕವೂ, ಒಮ್ಮೆ ನೋಡಿದರೆ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಕಿರಣ್ ದಿನಕರ್ ಜೋಷಿ  </font><font style='font-size:12pt; color:#000000;'></b></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/07/images/img1080907015_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>“ಸಾಂಗ್ಲೀಚಾ ಗಣಪತಿ ಆಹೆ ಸೋಣಾಚಾ, ತ್ಯಾಲ ಅವಡೆ ಭರ್ಜರಿ ಶೇಲಾ” (ಸಾಂಗ್ಲಿಯ ಗಣಪತಿ ಚಿನ್ನದಿಂದ ಮಾಡಲ್ಪಟ್ಟಿದ್ದು, ಆತ ಭರ್ಜರಿ ಅಲಂಕಾರದ ಉಡುಗೆ ಬಯಸುತ್ತಾನೆ) ಎಂಬ ಮಾತೇ ಚಾಲ್ತಿಯಲ್ಲಿದೆ. ಸಾಂಗ್ಲಿಯ ಗಣಪತಿ ಅಷ್ಟು ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದ್ದಾನೆ. ಇಲ್ಲಿನ ಗಣೇಶನ ಮೂರುತಿ ಅಷ್ಟೇ ಆಕರ್ಷಕವೂ, ಒಮ್ಮೆ ನೋಡಿದರೆ ಮತ್ತೊಮ್ಮೆ ನೋಡಬೇಕೆನಿಸುವಷ್ಟು ಸುಂದರವಾಗಿಯೂ ಇದೆ. ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದಲ್ಲಿರುವ ಸಾಂಗ್ಲಿಯ ಗಣಪತಿಯ ದರ್ಶನ ಮಾತ್ರದಿಂದಲೇ ಇಷ್ಟಾರ್ಥ ಈಡೇರುತ್ತವೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇಲ್ಲಿ ಬಲವಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿ ಶ್ರೀ ಗಣಪತಿಯ ಪ್ರಾಣ ಪ್ರತಿಷ್ಠೆ ನಡೆದದ್ದು 1844ರಷ್ಟು ಹಿಂದೆ. ಇಲ್ಲಿ ಶಿವ, ಸೂರ್ಯ, ಚಿಂತಾಮಣೇಶ್ವರಿ ಮತ್ತು ಲಕ್ಷ್ಮೀನಾರಾಯಣರ ಆಕರ್ಷಕ ವಿಗ್ರಹಗಳಿವೆ. ದೇಗುಲದ ಮುಖ್ಯದ್ವಾರವು ಕೆಂಪು ಕಲ್ಲಿನಿಂದ ಮಾಡಲಾಗಿದ್ದು, ನೋಡಲು ಸುಂದರವಾಗಿದೆ. ಮಂದಿರದ ಆವರಣದಲ್ಲಿರುವ ಕೆತ್ತನೆ ಕಾರ್ಯಗಳೂ ಆಕರ್ಷಕವಾಗಿವೆ. ಗಣಪತಿ ವಿಗ್ರಹವು ವಜ್ರ ಮುತ್ತು ರತ್ನಗಳಿಂದ ಶೋಭಿಸುತ್ತಿದೆ. ಗಣೇಶನ ಜೊತೆಗೆ ಋದ್ಧಿ-ಸಿದ್ಧಿ ವಿಗ್ರಹಗಳು ಗಮನ ಸೆಳೆಯುತ್ತವೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/07/images/img1080907015_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇಗುಲದ ಬಳಿಯಲ್ಲಿ ಕೃಷ್ಣಾ ನದಿ ಹರಿಯುತ್ತಿದೆ. ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಮಳೆಗಾಲದಲ್ಲಿ ಈ ನದಿ ರೋಷಾವೇಷದಿಂದ ಉಕ್ಕಿ ಹರಿದಂತೆ ತೋರುತ್ತದೆ. ಈ ಕಾರಣಕ್ಕೆ, ಪ್ರವಾಹದಿಂದ ಯಾವುದೇ ರೀತಿಯ ಧಕ್ಕೆಯಾಗದಂತೆ ಈ ಮಂದಿರದ ವಿನ್ಯಾಸ ಮಾಡಲಾಗಿದೆ. ದೇಗುಲದ ಮಟ್ಟವನ್ನು ಎತ್ತರಿಸುವ ನಿಟ್ಟಿನಲ್ಲಿ, ಶ್ರೀ ಜ್ಯೋತಿಬಾ ಪರ್ವತದಿಂದ ತರಿಸಲಾದ ಬೃಹತ್ ಶಿಲೆಗಳನ್ನು ಬಳಸಲಾಗಿದೆ. ಈ ಪರ್ವತವು ಕೊಲ್ಹಾಪುರ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ದೇಗುಲದ ಮತ್ತೊಂದು ವಿಶೇಷತೆಯೆಂದರೆ ಇಲ್ಲಿನ ಆನೆ. ದೇವಳದಲ್ಲಿ ಒಂದು ಆನೆ ಇರುವುದು ಇಲ್ಲಿನ ಸಂಪ್ರದಾಯ. ಗಣೇಶನೊಂದಿಗೆ ಈ ಆನೆಯನ್ನೂ ಭಕ್ತರು ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ. ಇಲ್ಲಿದ್ದ ‘ಸುಂದರ ಗಜರಾಜ’ ಎಂಬ ಹೆಸರಿನ ಆನೆಯೊಂದು ಅರ್ಚಕರು ಮತ್ತು ಸಾಂಗ್ಲಿ ಜನತೆಯ ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರೀತಿಗೆ ಪಾತ್ರವಾಗಿತ್ತು. ಆ ನಂತರ ಬಬ್ಲೂ ಎಂಬ ಆನೆ ಈ ಸ್ಥಾನಕ್ಕೇರಿತು. ಬಬ್ಲೂ ಕೊನೆಯುಸಿರೆಳೆದಿದ್ದಾಗ, ಸುತ್ತಮುತ್ತಲಿನ ಅದೆಷ್ಟೋ ಜನ ಸಾಂಗ್ಲಿಗೆ ಬಂದು ಅಂತಿಮ ನಮನ ಸಲ್ಲಿಸಿದ್ದರು.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/07/images/img1080907015_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕಾಕಡ ಆರತಿ, ಭೂಪಾಲಿ, ಗಣಪತ್ಯಥರ್ವಶೀರ್ಷ, ಪ್ರದಕ್ಷಿಣೆ, ನವಗ್ರಹ ಜಪ, ವೇದ ಪಾರಾಯಣ ಮತ್ತಿತರ ಧಾರ್ಮಿಕ ವಿಧಿ ವಿಧಾನಗಳು ಇಲ್ಲಿ ದಿನಂಪ್ರತಿ ನಡೆಯುತ್ತವೆ. ಬೇಡಿ ಬಂದ ಭಕ್ತರಿಗೆ ಇಲ್ಲಿನ ಗಣಪತಿಯು ಎಂದಿಗೂ ಇಲ್ಲ ಎಂದು ಹೇಳಿಲ್ಲವೆಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಭಕ್ತರಲ್ಲಿ ಬಲವಾಗಿ ಬೇರೂರಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಗಣೇಶೋತ್ಸವದಂದು ಭಾರೀ ಸಂಭ್ರಮ-ಸಡಗರದ ಮೆರವಣಿಗೆ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತರು ಗಣಪತಿ ಬಪ್ಪಾ ಮೋರಿಯಾ, ಮಂಗಳ ಮೂರ್ತಿ ಮೋರಿಯಾ ಎಂಬ ಜಯಘೋಷದೊಂದಿಗೆ ಭಕ್ತಿ ಸಂಭ್ರಮದಿಂದ ಪಾಲ್ಗೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗಣೇಶನ ದರ್ಶನ ಮಾಡಿ ಆತನೆದುರು ತಲೆಬಾಗಿದರೆ ಇಷ್ಟಾರ್ಥ ನೆರವೇರಿಸುತ್ತಾನೆ ಎಂಬುದು ಭಕ್ತರ ಅನುಭವವಾಗಿರುವುದರಿಂದ ಹಿಂದೂಗಳಷ್ಟೇ ಅಲ್ಲ, ಅನ್ಯಧರ್ಮೀಯರೂ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದು ಪ್ರಾರ್ಥಿಸುತ್ತಾರೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0809/07/images/img1080907015_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ:  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸಾಂಗ್ಲಿಯು ಪುಣೆಯಿಂದ 235 ಕಿ.ಮೀ. ಹಾಗೂ ಕೊಲ್ಹಾಪುರದಿಂದ 45 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಗ್ರಾಮ. ಎಲ್ಲ ಪ್ರಮುಖ ಪಟ್ಟಣಗಳಿಂದ ಸಾಂಗ್ಲಿಗೆ ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕವಿದೆ. ಮುಂಬಯಿ, ಪುಣೆ ಮತ್ತು ಕೊಲ್ಹಾಪುರಗಳಿಂದ ಬಸ್ ಸಂಪರ್ಕವೂ ಇದೆ. ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಕೊಲ್ಹಾಪುರ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 07 Sep 2008 18:11:28 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 12:03:34 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಶ್ರೀ ತ್ಯಾಗರಾಜ ಸಮಾಧಿ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಶ್ರೀ-ತ್ಯಾಗರಾಜ-ಸಮಾಧಿ-ಮಂದಿರ-108083100017_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಶ್ರೀ-ತ್ಯಾಗರಾಜ-ಸಮಾಧಿ-ಮಂದಿರ-108083100017_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಪ್ರತಿ ವರ್ಷ ಪುಷ್ಯ ಬಹುಳ ಪಂಚಮಿ ತಿಥಿಯಂದು ವಿಶ್ವದ ಎಲ್ಲಾ ಕರ್ನಾಟಕ ಸಂಗೀತ ವಿದ್ವಾಂಸರು ಈ ಪ್ರದೇಶಕ್ಕೆ ಆಗಮಿಸಿ, ಶ್ರೀರಾಮನ ಭಕ್ತ ಶ್ರೇಷ್ಠರೊಬ್ಬರು ಬರೆದು ಹಾಡಿರುವ ಪಂಚ ರತ್ನ ಕೀರ್ತನೆಯನ್ನು ಹಾಡುತ್ತಾರೆ. ಐದು ದಿನಗಳ ಈ ಸಂಗೀತ ಉತ್ಸವವು ತಮಿಳುನಾಡಿನಲ್ಲಿ ಅತ್ಯಂತ ಆಕರ್ಷಣೆಯಾಗಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/31/images/img1080831017_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿ ವರ್ಷ ಪುಷ್ಯ ಬಹುಳ ಪಂಚಮಿ ತಿಥಿಯಂದು ವಿಶ್ವದ ಎಲ್ಲಾ ಕರ್ನಾಟಕ ಸಂಗೀತ ವಿದ್ವಾಂಸರು ಈ ಪ್ರದೇಶಕ್ಕೆ ಆಗಮಿಸಿ, ಶ್ರೀರಾಮನ ಭಕ್ತ ಶ್ರೇಷ್ಠರೊಬ್ಬರು ಬರೆದು ಹಾಡಿರುವ ಪಂಚ ರತ್ನ ಕೀರ್ತನೆಯನ್ನು ಹಾಡುತ್ತಾರೆ. ಐದು ದಿನಗಳ ಈ ಸಂಗೀತ ಉತ್ಸವವು ತಮಿಳುನಾಡಿನಲ್ಲಿ ಅತ್ಯಂತ ಆಕರ್ಷಣೆಯಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತಮಿಳುನಾಡಿನ ತಿರುವೈಯೂರ್ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿರುವ ಕಾವೇರಿ ನದಿ ತಟದ ಪ್ರಕೃತಿರಮಣೀಯ ವಾತಾವರಣದಲ್ಲಿದೆ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರ. ಪಂಚನದಿಗಳ ಬೀಡಾದ ತಿರುವಯ್ಯೂರು ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿರುವುದು ಶ್ರೀ ತ್ಯಾಗರಾಜರ ಸಮಾಧಿ ಹಾಗೂ ಅದರ ಬಳಿಯೇ ಇರುವ ಶ್ರೀರಾಮ ಮಂದಿರ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿವರ್ಷ, ವಿವಿಧ ಕಡೆಗಳಿಂದ ಆಗಮಿಸುವ ಗಾನಕೋಗಿಲೆಗಳು ತಮ್ಮ ಮಧುರ ಕಂಠದಿಂದ ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಕರ್ನಾಟಕ ಸಂಗೀತಗಾರ ಮತ್ತು ರಾಮಭಕ್ತ ತ್ಯಾಗರಾಜ ಸ್ವಾಮಿ ಅವರ ಕೀರ್ತನೆಯನ್ನು ಐದು ದಿನಗಳ ಕಾಲ ನಡೆಯುವ ಸಂಗೀತ ಉತ್ಸವದಲ್ಲಿ ಸುಶ್ರಾವ್ಯವಾಗಿ ಹಾಡುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತ್ಯಾಗಬ್ರಹ್ಮ ಎಂದು ಗೌರವಯುತವಾಗಿ ಕರೆಯಲ್ಪಡುವ ತ್ಯಾಗರಾಜರು, ತಮ್ಮ ಶಿಷ್ಯರೊಂದಿಗೆ ಇದೇ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಸುಮಾರು 24,000 ಶ್ರೀರಾಮನ ಕೃತಿಗಳನ್ನು ರಚಿಸಿ ಹಾಡಿದ್ದರು. ಈ ಮೂಲಕ ಶ್ರೀರಾಮನ ಆಶೀರ್ವಾದದೊಂದಿಗೆ ಮನಃಶಾಂತಿಯನ್ನು ಪಡೆದುಕೊಂಡಿದ್ದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತ್ಯಾಗರಾಜರು ಹಾಡಿದ ಕೀರ್ತನೆಗಳು ಕರ್ನಾಟಕ ಸಂಗೀತದಲ್ಲಿ ಪರಮೋಚ್ಚವಾಗಿದೆ. ಚೆನ್ನೈನಲ್ಲಿ ನಡೆಯುವ ಎಲ್ಲಾ ಸಂಗೀತ ಕಚೇರಿಗಳಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿ ಕರ್ನಾಟಕ ಸಂಗೀತ ಹಾಡುಗಾರರು ಮತ್ತು ಪಕ್ಕವಾದ್ಯ ಕಲಾವಿದರು ಕನಿಷ್ಠ ಮೂರರಿಂದ ನಾಲ್ಕು ತ್ಯಾಗರಾಜರ ಕೀರ್ತನೆಯನ್ನು ಹಾಡಿಯೇ ಹಾಡುತ್ತಾರೆ. ಶ್ರೀ ತ್ಯಾಗರಾಜರ ಕೀರ್ತನೆಯಲ್ಲಿ ಅಷ್ಟೊಂದು ರಾಗವಿದೆ ಮತ್ತು ಭಕ್ತಿಯಿದೆ.</font><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/31/images/img1080831017_2_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತಿರುವೈಯೂರ್ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಹರಿಯುವ ಕಾವೇರಿ, ಕುಡಮೂರ್ತಿ, ವೆನ್ನಾರು, ವೆಟ್ಟಾರು ಮತ್ತು ವಡವಾರು ಎಂಬ ಪಂಚನದಿಗಳ ತಟದಲ್ಲಿ ತ್ಯಾಗರಾಜರು ವಾಸಿಸುತ್ತಿದ್ದರು. ಜನವರಿ 6, 1767ರಂದು ತಿರುವರೂರಿನಲ್ಲಿ ಜನಿಸಿದ್ದ ತ್ಯಾಗರಾಜರು, ತನ್ನ ಬಾಲ್ಯದಲ್ಲಿಯೇ ಕರ್ನಾಟಕ ಸಂಗೀತವನ್ನು ಅಭ್ಯಸಿಸಿದ್ದರು.  ಕರ್ನಾಟಕ ಸಂಗೀತ ವಿದ್ವಾಂಸರಾದ ತ್ಯಾಗರಾಜರು, ಜನಪ್ರಿಯತೆ ಮತ್ತು ಶ್ರೀಮಂತಿಕೆಗಾಗಿ ಸಂಗೀತವನ್ನು ಹಾಡದೆ, ಸಂಗೀತದ ಮೂಲಕ ಭಕ್ತಿಯ ಪ್ರಸಾರ ಮಾಡಿದರು. ತಂಜಾವೂರಿನ ರಾಜನ ಆಮಂತ್ರಣವನ್ನು ತ್ಯಾಗರಾಜರು ತಿರಸ್ಕರಿಸಿದ್ದು, ಇದರಿಂದ ಕುಪಿತಗೊಂಡಿದ್ದ ತ್ಯಾಗರಾಜರ ಸಹೋದರನು ತ್ಯಾಗರಾಜರು ಪೂಜಿಸುತ್ತಿದ್ದ ರಾಮ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಎಸೆದಿದ್ದರು. ತ್ಯಾಗರಾಜರು ತೀರ್ಥಯಾತ್ರೆಗೆ ತೆರಳಿ ದಕ್ಷಿಣ ಭಾರತದ ಶ್ರೀರಾಮ ದೇವಾಲಯಗಳಲ್ಲಿ ರಾಮನನ್ನು ಸ್ತುತಿಸುತ್ತಿದ್ದರು. ಮತ್ತು ಶ್ರೀರಾಮನ ಕುರಿತಾಗಿ ಅನೇಕ ಹಾಡುಗಳನ್ನೂ ಹಾಡಿದ್ದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನಂತರ, ಕೊನೆಯಲ್ಲಿ ತಿರುವೈಯೂರಿನಲ್ಲಿ ನೆಲೆಯೂರಿದ ತ್ಯಾಗರಾಜರು, ನದಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ನಾನ ಮಾಡುತ್ತಿದ್ದ ವೇಳೆ ಕಂಡುಬಂದ ಸೀತಾ ಮತ್ತು ಲಕ್ಷ್ಮಣ ಹಾಗೂ ಸಣ್ಣ ಕಂಚಿನ ಶ್ರೀರಾಮನ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಪೂಜಿಸುತ್ತಿದ್ದರು. ಯೋಗ ಭಂಗಿಯಲ್ಲಿರುವ ಕಲ್ಲಿನ ಹನುಮಾನ್ ಮೂರ್ತಿಯ ಬಳಿ ಕುಳಿತುಕೊಂಡು ಅನೇಕ ಶ್ರೀರಾಮ ಕೀರ್ತನೆಗಳನ್ನು ತ್ಯಾಗರಾಜರು ಹಾಡುತ್ತಿದ್ದರು. ಕರ್ನಾಟಕ ಸಂಗೀತದಲ್ಲಿನ ಎಲ್ಲಾ ಕೀರ್ತನೆಗಳಲ್ಲಿ ತ್ಯಾಗರಾಜರು ರಚಿಸಿದ ಪಂಚರತ್ನ ಕೀರ್ತನೆಗಳಿಗೆ ಅತಿ ಹೆಚ್ಚಿನ ಪ್ರಾಶಸ್ತ್ಯವಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತನ್ನ 80ನೆಯ ವಯಸ್ಸಿನಲ್ಲಿ ತ್ಯಾಗರಾಜರು ಶ್ರೀರಾಮನ ಪಾದವನ್ನು ಸೇರಿದರು. ತ್ಯಾಗರಾಜರನ್ನು ಸಮಾಧಿ ಮಾಡಿರುವ ಸಮೀಪದಲ್ಲಿಯೇ ಸಣ್ಣ ಶ್ರೀರಾಮ ದೇವಸ್ಥಾನವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ. ಈ ದೇವಸ್ಥಾನದಲ್ಲಿ ತ್ಯಾಗರಾಜರಿಂದ ಪೂಜಿತಗೊಂಡಿದ್ದ ರಾಮ, ಸೀತಾ ಮತ್ತು ಲಕ್ಷ್ಮಣ ಮೂರ್ತಿಗಳೂ ಇವೆ. ದೇವಾಲಯದ ಒಳಗೋಡೆಗಳಲ್ಲಿ ತ್ಯಾಗರಾಜರ ಕೀರ್ತನೆಗಳನ್ನು ಕಲ್ಲಿನಲ್ಲಿ ಕೆತ್ತಲಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತ್ಯಾಗರಾಜರ ಜನ್ಮದಿನವಾದ ಜನವರಿ ತಿಂಗಳ ಪುಷ್ಯ ಬಹುಳ ಪಂಚಮಿ ತಿಥಿಯಂದು ವಿಶ್ವದ ಎಲ್ಲಾ ಕರ್ನಾಟಕ ಸಂಗೀತ ವಿದ್ವಾಂಸರು ಈ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಆಗಮಿಸಿ ಒಟ್ಟಾಗಿ ಪಂಚರತ್ನ ಕೀರ್ತನೆಗಳನ್ನು ಹಾಡುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಸಂದರ್ಶಿಸಿದರೆ, ಭಕ್ತಿ ಮತ್ತು ಸಂಗೀತವೇ ಮೇಳೈಸಿರುವ ವಿಶೇಷವಾದ ಲೋಕಕ್ಕೆ ಪ್ರವೇಶಿಸಿದಂತಾಗುತ್ತದೆ. ತನ್ನದೇ ಆದ ಕೀರ್ತನೆಗಳ ಮೂಲಕ ಕರ್ನಾಟಕ ಸಂಗೀತದಲ್ಲಿ ವೈವಿಧ್ಯಮಯ ರಾಗಗಳನ್ನು ಬಳಸಿ ಶ್ರೀರಾಮನನ್ನು ಸ್ತುತಿಸುವ ಮೂಲಕ ಸಂಗೀತ ಭಕ್ತಿಯ ಸಂಪ್ರದಾಯವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದವರು ಶ್ರೀ ತ್ಯಾಗರಾಜರು. ಇದೇ ರೀತಿ, ಉತ್ತರ ಭಾರತದಲ್ಲಿ ಶ್ರೀ ಚೈತನ್ಯ ಅವರು  ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಕೃಷ್ಣ ಭಜನ್‌ಗಳ ಮೂಲಕ ತಮ್ಮದೇ ಭಕ್ತಿಯ ಸುಧೆ ಹರಿಸಿದ್ದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಹೋಗುವ ವಿಧಾನ: </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ:  </b>ತಂಜಾವೂರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಸಮೀಪದ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣ. ಚೆನ್ನೈನಿಂದ ತಂಜಾವೂರಿಗೆ ರೈಲಿನಲ್ಲಿ ಪ್ರಯಾಣಿಸಿ, ನಂತರ ವಾಹನದಲ್ಲಿ ತಿರುವೈಯೂರಿಗೆ ಪ್ರಯಾಣಿಸಬಹುದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಬಸ್ ಮಾರ್ಗ:  </b>ಚೆನ್ನೈನಿಂದ ತಂಜಾವೂರಿಗೆ ಬೇಕಾದಷ್ಟು ಬಸ್‌ಗಳಿವೆ. ತಂಜಾವೂರಿನಿಂದ ತಿರುವೈಯೂರಿಗೂ ಸಾಕಷ್ಟು ಬಸ್‌ಗಳು ದೊರೆಯುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯುಮಾರ್ಗ:  </b>ತಿರುಚಿಯು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ. ತಿರುಚಿಯಿಂದ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಒಂದೂವರೆಗಂಟೆ ಪ್ರಯಾಣವಿದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Fri, 05 Sep 2008 12:16:23 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:56:34 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಕೆ.ಅಯ್ಯನಾಥನ್</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಮಹಾಕೇದಾರೇಶ್ವರ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮಹಾಕೇದಾರೇಶ್ವರ-ಮಂದಿರ-108082400012_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮಹಾಕೇದಾರೇಶ್ವರ-ಮಂದಿರ-108082400012_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ದೇವರು ಮತ್ತು ಭಕ್ತರ ನಡುವೆ  ಭಕ್ತಿ ಮತ್ತು ನಂಬಿಕೆಯ ವಿಶೇಷ ಭಾಂದವ್ಯವಿರುವುದರಿಂದ  ಜಗತ್ತಿನ ಮೂಲೆಮೂಲೆಗಳಿಂದ ಭಕ್ತರು ಧಾರ್ಮಿಕ ಸ್ಥಳಗಳತ್ತ  ಆಕರ್ಷಿತರಾಗುತ್ತಾರೆ]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/24/images/img1080824012_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವರು ಮತ್ತು ಭಕ್ತರ ನಡುವೆ  ಭಕ್ತಿ ಮತ್ತು ನಂಬಿಕೆಯ ವಿಶೇಷ ಭಾಂದವ್ಯವಿರುವುದರಿಂದ  ಜಗತ್ತಿನ ಮೂಲೆಮೂಲೆಗಳಿಂದ ಭಕ್ತರು ಧಾರ್ಮಿಕ ಸ್ಥಳಗಳತ್ತ  ಆಕರ್ಷಿತರಾಗುತ್ತಾರೆ . ಧರ್ಮಯಾತ್ರೆಯ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ  ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಪರಮಾತ್ಮನು ಆಶೀರ್ವದಿಸಿದ ಸ್ಥಳಕ್ಕೆ ಕರೆದುಕೊಂಡು ಹೋಗುತ್ತೇವೆ. ಆ ಪವಿತ್ರ ಸ್ಳಳದ ಹೆಸರು ಮಹಾಕೇದಾರೇಶ್ವರ ಮಂದಿರ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ರತ್ಲಾಮ್‌ನಿಂದ 25 ಕಿ.ಮಿ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಸೈಲಾನಾ ಗ್ರಾಮದ ಹತ್ತಿರದಲ್ಲಿ ಕೇದಾರೇಶ್ವರ ಮಂದಿರವಿದೆ.ದಟ್ಟ ಅರಣ್ಯ ಪ್ರದೇಶ ಹಾಗೂ ಬೆಟ್ಟಗಳಿಂದ ಆವೃತ್ತವಾಗಿದ್ದು ಪೃಕೃತಿ ಸೌಂದರ್ಯ ಸವಿಯ ಬಯಸುವವರಿಗೆ ಉತ್ತಮ ಆರಾಧನಾ ತಾಣವಾಗಿದೆ.  ದೇಶದ ಅನೇಕ ಕಡೆಗಳಿಂದ ಭಕ್ತರು  ಶಿವನ ಪೂಜೆಯನ್ನು ನೆರವೇರಿಸಲು ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ. ಮಂದಿರದ ಹತ್ತಿರ ಸುಂದರವಾದ ಜಲಪಾತವಿದ್ದು, ಅದರಿಂದ ಹರಿಯುವ ನೀರು ಕುಂಡದಲ್ಲಿ ಬಂದು ಬೀಳುವುದು ವಿಶೇಷ ಸಂಗತಿ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/24/images/img1080824012_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage-->   </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಹಾಕೇದಾರೇಶ್ವರ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ 278 ವರ್ಷಗಳ ಇತಿಹಾಸವಿದ್ದು ಐತಿಹಾಸಿಕವಾಗಿಯೂ ಮಹತ್ವ ಪಡೆದಿದೆ. 1730ರಲ್ಲಿ  ಕೇವಲ ನೈಸರ್ಗಿಕ ಶಿವಲಿಂಗ ಮಾತ್ರವಿತ್ತು. 1736ರಲ್ಲಿ ಸೈಲಾನಾದ  ಮಹಾರಾಜಾ ಜಯಸಿಂಗ್ ಶಿವಲಿಂಗದ ಸುತ್ತಲು ಸುಂದರವಾದ ಮಂದಿರವನ್ನು  ಕಟ್ಟಿಸಿದನು. ಕೆಲವೇ ದಿನಗಳಲ್ಲಿ  ಮಂದಿರ ಮಹಾಕೇದಾರೇಶ್ವರ ಮಂದಿರದಂತೆ ಪ್ರಸಿದ್ದಿಯಾಯಿತು. ನಂತರ 1859-95ರಲ್ಲಿ  ಮಹಾರಾಜಾ ದುಲೆಸಿಂಗ್ ತಮ್ಮ ಅಧಿಕಾರವಧಿಯಲ್ಲಿ  1ಲಕ್ಷ 50 ಸಾವಿರ ರೂಪಾಯಿಗಳನ್ನು ಮಂದಿರ ಹಾಗೂ ಕುಂಡದ ಪುನರ್‌ನಿರ್ಮಾಣಕ್ಕಾಗಿ ನೀಡಿದರೆಂದು ಹೇಳಲಾಗಿದೆ. ರಾಜಾ ಜಸ್ವಂತ್ ಸಿಂಗ್ ಮಂದಿರದ ಅರ್ಚಕರಿಗೆ ಜೀವನವನ್ನು ಸಾಗಿಸಲು ತುಂಡು ಭೂಮಿಯನ್ನು  ನೀಡಿದ್ದರು ಎಂದು ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲಾಗಿದೆ.1991-92ರಲ್ಲಿ  ಮಂದಿರದ ಜೀರ್ಣೋದ್ಧಾರಕ್ಕಾಗಿ  ರತ್ಲಾಮ್ ಜಿಲ್ಲಾಡಳಿತ  2 ಲಕ್ಷ ರೂಪಾಯಿಗಳನ್ನು ಬಿಡುಗಡೆ ಮಾಡಿ ಸಹಾಯಹಸ್ತ  ನೀಡಿ ನೆರವಾಯಿತು.       </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/24/images/img1080824012_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದ ಅರ್ಚಕ ಆವಂತಿಲಾಲ್ ತ್ರಿವೇದಿ ಮಾತನಾಡಿ ಸೈಲಾನಾದ ರಾಜ ಅಧಿಕಾರದಲ್ಲಿದ್ದಾಗಿನಿಂದ ಇಲ್ಲಿ ಮಂದಿರವಿದೆ.ರಾಜ ಕುಟುಂಬದ ನಾಲ್ಕನೇ ವಂಶಜರು ಶಿವನ ಪೂಜೆಯನ್ನು ನೆರವೇರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಪ್ರತಿ ವರ್ಷ ಶ್ರಾವಣ ಮಾಸದಲ್ಲಿ  ಸಾವಿರಾರು ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಆಗಮಿಸುವ ಭಕ್ತರು ಶಿವನನ್ನು  ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ ಎಂದು ವಿವರಿಸಿದರು . </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವೈಶಾಖ ಪೂರ್ಣಿಮ ಮತ್ತು ಕಾರ್ತಿಕ ಪೂರ್ಣಿಮೆ ಮತ್ತು ಮಹಾಶಿವರಾತ್ರಿಯಂದು ಜಾತ್ರೆ ನಡೆಯುತ್ತಿದ್ದು ,ಶ್ರಾವಣ ತಿಂಗಳಿನಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿನಿತ್ಯ ನೂರಾರು ಭಕ್ತರು  ಮಹಾಕೇದಾರೇಶ್ವರ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿ ಶಿವನ ಆಶೀರ್ವಾದ ಪಡೆಯುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ?  </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮೂಲಕ: </b>ರತ್ಲಾಮ್‌ನಿಂದ  ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಮತ್ತು ಬಸ್ ಸೇವೆ ಲಭ್ಯವಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮೂಲಕ: </b>ದೆಹಲಿ-ಮುಂಬೈಗೆ ತೆರಳುವ ರೈಲುಗಳು ರತ್ಲಾಮ್‌ ಮಾರ್ಗದ ಮೂಲಕ ತೆರಳುತ್ತವೆ.   </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನದ ಮೂಲಕ: </b>ಹತ್ತಿರದಲ್ಲಿರುವ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೇ 150 ಕಿ.ಮಿ. ದೂರದ ಇಂದೋರ್‌ನಲ್ಲಿರುವ ದೇವಿ ಅಹಲ್ಯಾಬಾಯಿ ಹೋಳ್ಕರ್  ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 24 Aug 2008 19:29:40 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:56:34 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ನಂದಿ ವಿಗ್ರಹವಿಲ್ಲದ ಈಶ್ವರನ ಮಂದಿರ!]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನಂದಿ-ವಿಗ್ರಹವಿಲ್ಲದ-ಈಶ್ವರನ-ಮಂದಿರ-108081700013_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನಂದಿ-ವಿಗ್ರಹವಿಲ್ಲದ-ಈಶ್ವರನ-ಮಂದಿರ-108081700013_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ನಾಸಿಕ್ ಪಟ್ಟಣದ ಪಂಚವಟಿ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿದೆ ವಿಶಿಷ್ಟವಾದ ಕಪಾಲೀಶ್ವರ ಮಹಾದೇವ ಮಂದಿರ. ಸಾಕ್ಷಾತ್ ಪರಶಿವನೇ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ ತಂಗಿದ್ದ ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ. ಶಿವಲಿಂಗದೆದುರು ನಂದಿ ವಿಗ್ರಹವಿಲ್ಲದ ದೇಶದ ಪ್ರಥಮ ಶಿವಾಲಯವಿದೆಂಬ ಖ್ಯಾತಿ ಇದಕ್ಕಿದೆ. ಇದೇ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ಈ ಶಿವ ಮಂದಿರವು ಅತ್ಯಂತ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[-<font  style='font-size:11pt; color:#0000A0'><b>ಅಭಿನಯ್ ಕುಲಕರ್ಣಿ </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/17/images/img1080817013_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ನಾಸಿಕ್ ಪಟ್ಟಣದ ಪಂಚವಟಿ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿದೆ ವಿಶಿಷ್ಟವಾದ ಕಪಾಲೀಶ್ವರ ಮಹಾದೇವ ಮಂದಿರ. ಸಾಕ್ಷಾತ್ ಪರಶಿವನೇ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ ತಂಗಿದ್ದ ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ. ಶಿವಲಿಂಗದೆದುರು ನಂದಿ ವಿಗ್ರಹವಿಲ್ಲದ ದೇಶದ ಪ್ರಥಮ ಶಿವಾಲಯವಿದೆಂಬ ಖ್ಯಾತಿ ಇದಕ್ಕಿದೆ. ಇದೇ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ಈ ಶಿವ ಮಂದಿರವು ಅತ್ಯಂತ ವಿಶಿಷ್ಟತೆಯನ್ನೂ ಪ್ರಖ್ಯಾತಿಯನ್ನೂ ಪಡೆದಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನಂದಿ ವಿಗ್ರಹ ಏಕಿಲ್ಲ ಎಂಬುದರ ಕುರಿತು ಕುತೂಹಲಕರ ಕಥೆಯೊಂದು ಇಲ್ಲಿನ ಜನರ ನಂಬಿಕೆಯಲ್ಲಿದೆ. ಇಂದ್ರ ಸಭೆಯಲ್ಲಿ ಬ್ರಹ್ಮದೇವ ಮತ್ತು ಈಶ್ವರನ ಮಧ್ಯೆ ವಾಗ್ವಾದವೊಂದು ನಡೆಯಿತು. ಆಗ ಬ್ರಹ್ಮನಿಗೆ ಐದು ತಲೆಗಳಿದ್ದವು. ಐದರಲ್ಲಿ ನಾಲ್ಕು ಮುಖಗಳು ವೇದಗಳನ್ನು ಪಠಿಸುತ್ತಿದ್ದವು. ಉಳಿದ ಒಂದು ಯಾವತ್ತೂ ವಾಗ್ವಾದಕ್ಕೆ ಬಳಕೆಯಾಗುತ್ತಿತ್ತು. ಈ ಟೀಕೆಗಳಿಂದ ಪರಶಿವನು ಎಷ್ಟು ಆಕ್ರೋಶಿತನಾದನೆಂದರೆ, ಅವನು ಆ ತಲೆಯನ್ನೇ ಚಿವುಟಿಹಾಕಿದ. ಆ ತಲೆಯು ಕಪಾಲ ರೂಪದಲ್ಲಿ ಆತನ ಕೈಗೆ ಅಂಟಿಕೊಂಡಿತು. ಈ ರೀತಿ ಮಾಡುವ ಮೂಲಕ ಶಿವನಿಗೆ ಬ್ರಹ್ಮಹತ್ಯಾ ದೋಷ ಅಂಟಿಕೊಂಡಿತು. ಈ ಪಾಪದಿಂದ ಮುಕ್ತನಾಗಲು ಪರಶಿವನು ಜಗತ್ತನ್ನೆಲ್ಲಾ ಸುತ್ತಿದ. ಆದರೂ ಯಾವುದೇ ಪರಿಹಾರ ಕಾಣಲಿಲ್ಲ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅದೊಂದು ದಿನ ಪರಶಿವನು ಸೋಮೇಶ್ವರದಲ್ಲಿದ್ದಾಗ, ಬ್ರಾಹ್ಮಣನ ಮನೆಯೊಂದರೆದುರು ಹಸು ಮತ್ತು ಕರು ನಿಂತಿರುವುದನ್ನು ಕಂಡ. ಆ ಬ್ರಾಹ್ಮಣನು ಕರುವಿನ ಮೂಗಿಗೆ ಮೂಗುದಾರ ತೊಡಿಸಲು ಹೆಣಗಾಡುತ್ತಿದ್ದ. ಇದರಿಂದ ಆ ಕರು ತೀರಾ ಕೋಪಗೊಂಡಿತು ಮತ್ತು ಬ್ರಾಹ್ಮಣನ ಮೇಲೆ ಎರಗಿ, ಆತನನ್ನು ಕೊಲ್ಲಲೆತ್ನಿಸಿತು. ಆದರೆ ಅದರ ತಾಯಿ, ಈ ರೀತಿಯಾಗುವುದನ್ನು ತಪ್ಪಿಸಿತು. ತನ್ನ ಕರುವಿಗೂ ಬ್ರಹ್ಮಹತ್ಯಾ ದೋಷ ತಗುಲುವುದು ಆ ಆಕಳಿಗೆ ಬೇಕಾಗಿರಲಿಲ್ಲ. ಆಗ, ಬ್ರಹ್ಮ ಹತ್ಯಾ ದೋಷಕ್ಕೆ ಪರಿಹಾರ ತನಗೆ ತಿಳಿದಿದೆ ಅಂತ ಆ ಕರು ತನ್ನ ತಾಯಿಗೆ ಹೇಳಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇದನ್ನು ಕೇಳಿದ ಪರಶಿವನಿಗೆ ಅಚ್ಚರಿಯಾಗಿ, ಈ ಪರಿಹಾರ ಏನು ಎಂಬುದನ್ನು ತಿಳಿದುಕೊಳ್ಳಬೇಕೆಂದು ಕುತೂಹಲಗೊಂಡನು. ಕರುವು ಬ್ರಾಹ್ಮಣನನ್ನು ತನ್ನ ಕೊಂಬಿನಿಂದ ತಿವಿಯಿತು ಮತ್ತು ಸ್ಥಳದಲ್ಲೇ ಬ್ರಾಹ್ಮಣ ಸಾವನ್ನಪ್ಪಿದ. ಬ್ರಾಹ್ಮಣನ ಸಾವಿನ ನಂತರ ಆ ಕರುವಿನ ದೇಹವು ಕಪ್ಪನೆ ಬಣ್ಣಕ್ಕೆ ತಿರುಗತೊಡಗಿತು. ಇದು ಬ್ರಹ್ಮಹತ್ಯಾ ದೋಷದ ಪ್ರಭಾವ. ಆ ಕರುವು ಒಂದು ನಿರ್ದಿಷ್ಟ ದಿಕ್ಕಿನತ್ತ ತೆರಳಿತು ಮತ್ತು ಪರಶಿವನು ಅದನ್ನು ಹಿಂಬಾಲಿಸತೊಡಗಿದ. ಹೀಗೇ ನಡೆಯುತ್ತಾ ಕರುವು ನಾಸಿಕದಲ್ಲಿರುವ ಗೋದಾವರಿ ನದಿಯ ರಾಮಕುಂಡ ಎಂಬಲ್ಲಿಗೆ ತಲುಪಿತು. ಆ ನದಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ನಾನ ಮಾಡಿದ ಕರು, ತನ್ನ ಬಿಳಿ ಬಣ್ಣವನ್ನು ಮರಳಿ ಪಡೆಯಿತು. ಅಂದರೆ ಬ್ರಹ್ಮಹತ್ಯಾ ದೋಷ ಪರಿಹಾರವಾಯಿತು ಎಂಬುದರ ಸಂಕೇತವಿದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪರಶಿವನೂ ಇದೇ ರೀತಿ ಮಾಡಿದ. ರಾಮಕುಂಡದಲ್ಲಿ ಸ್ನಾನ ಪೂರೈಸಿದ ಪರಶಿವ, ಬ್ರಹ್ಮಹತ್ಯಾ ದೋಷದಿಂದ ಮುಕ್ತಿ ಪಡೆದ. ಈ ಗೋದಾವರಿ ತಟದಲ್ಲಿ ಒಂದು ಪರ್ವತವಿತ್ತು. ಈಶ್ವರನು ಆ ಪರ್ವತವೇರಿದ. ಕರು ಶಿವನನ್ನು ಹಿಂಬಾಲಿಸಿತು ಮತ್ತು ಶಿವನೆದುರು ಕುಳಿತುಕೊಂಡಿತು. ಆದರೆ, ನಂದಿ (ಕರು)ಯ ಸಲಹೆಯ ಅನುಸಾರ ತನ್ನ ಬ್ರಹ್ಮ ಹತ್ಯಾ ದೋಷ ನಿವಾರಣೆಯಾಗಿದೆ. ಹೀಗಾಗಿ ನಂದಿಯು ತನ್ನ ಗುರು ಸ್ಥಾನದಲ್ಲಿರುವುದರಿಂದ ಇಲ್ಲಿ ತನ್ನೆದುರು ಕುಳಿತುಕೊಳ್ಳದಂತೆ ಶಿವನು ನಂದಿಗೆ (ಕರುವಿಗೆ) ಸೂಚಿಸಿದ ಎನ್ನುತ್ತದೆ ಈ ಕಥೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/17/images/img1080817013_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಕಾರಣದಿಂದ ಈ ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ಶಿವಲಿಂಗದೆದುರು ನಂದಿಯ ವಿಗ್ರಹವಿಲ್ಲ. ಈ ನಂದಿಯು ರಾಮಕುಂಡದಲ್ಲೇ ಇದೆ ಎಂದೂ ಹೇಳಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಪುರಾಣ ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರವಾಗಿರುವ ಈ ದೇವಾಲಯವು ಶಿವ ಭಕ್ತರ ಮನಸ್ಸಿನಲ್ಲಿ ವಿಶಿಷ್ಟ ಸ್ಥಾನ ಪಡೆದಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮೊದಲು ಇಲ್ಲಿ ಶಿವಲಿಂಗ ಮಾತ್ರವೇ ಇತ್ತು. ನಂತರ ಬೃಹತ್ ದೇವಾಲಯವೊಂದು ಇಲ್ಲಿ ರೂಪುಗೊಂಡಿತು. ಆ ಬಳಿಕ ಇಲ್ಲಿ ಆಳ್ವಿಕೆ ನಡೆಸುತ್ತಿದ್ದ ಪೇಶ್ವೆಗಳು ಭಾರೀ ಖರ್ಚು ಮಾಡಿ ಮಂದಿರವನ್ನು ಪುನರುಜ್ಜೀವನಗೊಳಿಸಿದರು. ಈ ಮಂದಿರದ ಸಮೀಪವೇ ಗೋದಾವರಿ ನದಿ ಹರಿಯುತ್ತಿದೆ. ಪೌರಾಣಿಕ ಕಥೆಯ ಪ್ರಕಾರ, ಶ್ರೀರಾಮನು ತನ್ನ ತಂದೆಯ ಶ್ರಾದ್ಧ ಕರ್ಮಾದಿಗಳನ್ನು ಇಲ್ಲೇ ನೆರವೇರಿಸಿದ್ದ. ಇದೇ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತರು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದು ತಮ್ಮ ಅಗಲಿದ ಬಂಧುಗಳ ಶ್ರಾದ್ಧ ನೆರವೇರಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿ ಸೋಮವಾರ ಇಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರ ಸಂಖ್ಯೆ ಹೆಚ್ಚಿರುತ್ತದೆ. ಶ್ರಾವಣ ಮಾಸದಲ್ಲಿ ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ದಿನಂಪ್ರತಿ ಭೇಟಿ ನೀಡಿ ಈಶ್ವರನ ದರ್ಶನ ಪಡೆಯುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ?: </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮುಂಬಯಿಯಿಂದ ನಾಸಿಕ್‌ಗೆ 160 ಕಿ.ಮೀ. ಪುಣೆಯಿಂದ ನಾಸಿಕ್ 210 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಸಾಕಷ್ಟು ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಬಸ್ಸುಗಳು ಮತ್ತು ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಗಳು ಲಭ್ಯವಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮುಂಬಯಿಯಿಂದ ನಾಸಿಕ್‌ಗೆ ಸಾಕಷ್ಟು ರೈಲುಗಳಿವೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನ ಮಾರ್ಗ:</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣಗಳೆಂದರೆ ಮುಂಬಯಿ (160 ಕಿ.ಮೀ.) ಮತ್ತು ಪುಣೆ (210 ಕಿ.ಮೀ.).</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 17 Aug 2008 15:19:33 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:56:34 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಗಿಳಿವಿಂಡಿನ ಭಕ್ತಿಯ ತಾಣ: ಹನುಮಾನ್ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಗಿಳಿವಿಂಡಿನ-ಭಕ್ತಿಯ-ತಾಣ-ಹನುಮಾನ್-ಮಂದಿರ-108081000007_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಗಿಳಿವಿಂಡಿನ-ಭಕ್ತಿಯ-ತಾಣ-ಹನುಮಾನ್-ಮಂದಿರ-108081000007_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ವೈವಿಧ್ಯಮಯ ಆಧ್ಯಾತ್ಮಿಕ ಆಚಾರ ವಿಚಾರಗಳಿಗೆ ಪ್ರಸಿದ್ಧವಾಗಿದೆ ಭಾರತ. ನಿಸ್ವಾರ್ಥ ಸೇವೆಯೇ ದೈವ ಸಂಪ್ರೀತಿ ಎಂದು  ತಿಳಿದುಕೊಳ್ಳುವವರೂ ಇದ್ದಾರೆ. ಮಾನವೀಯತೆ ಎಂಬುದು ಭಾರತೀಯರ ರಕ್ತದಲ್ಲೇ ಇದೆ. ಯಾಕೆಂದರೆ ಸದ್ಗುಣಗಳನ್ನು ನಮ್ಮ  ಹಿರಿಯರಿಂದ ಕೇಳಿ ತಿಳಿದುಕೊಂಡೇ ಬೆಳೆದವರು ನಾವು.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಭೀಕಾ ಶರ್ಮ</font><font style=' color:#000000;'>ಾ</font><font style='font-size:12pt;'></b></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/10/images/img1080810007_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವೈವಿಧ್ಯಮಯ ಆಧ್ಯಾತ್ಮಿಕ ಆಚಾರ ವಿಚಾರಗಳಿಗೆ ಪ್ರಸಿದ್ಧವಾಗಿದೆ ಭಾರತ. ನಿಸ್ವಾರ್ಥ ಸೇವೆಯೇ ದೈವ ಸಂಪ್ರೀತಿ ಎಂದು  ತಿಳಿದುಕೊಳ್ಳುವವರೂ ಇದ್ದಾರೆ. ಮಾನವೀಯತೆ ಎಂಬುದು ಭಾರತೀಯರ ರಕ್ತದಲ್ಲೇ ಇದೆ. ಯಾಕೆಂದರೆ ಸದ್ಗುಣಗಳನ್ನು ನಮ್ಮ  ಹಿರಿಯರಿಂದ ಕೇಳಿ ತಿಳಿದುಕೊಂಡೇ ಬೆಳೆದವರು ನಾವು. ಇದನ್ನೇಕೆ ಹೇಳಬೇಕಾಯಿತೆಂದರೆ, ಕ್ವಿಂಟಾಲ್‌ಗಟ್ಟಲೆ ಆಹಾರ  ಧಾನ್ಯಗಳನ್ನು ಪಕ್ಷಿಗಳಿಗಾಗಿಯೇ ವ್ಯಯಿಸುವ ವಿಶಿಷ್ಟ ಸಂಗತಿಯ ಬಗ್ಗೆ ಎಂದಾದರೂ ನೀವು ಕೇಳಿದ್ದೀರೇ? ಸಾವಿರಾರು ಗಿಳಿಗಳು ಇಲ್ಲಿ  ಬಂದು ಈ ಆಹಾರವನ್ನು ಸೇವಿಸಿ ತೃಪ್ತವಾಗುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಂಥದ್ದೊಂದು ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರವನ್ನು ನಾವು ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಿಮಗೆ ಪರಿಚಯಿಸುತ್ತಿದ್ದೇವೆ. ಇದು ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ  ಇಂದೋರ್‌ನಲ್ಲಿರುವ ಪಂಚಕುಯಾ ಮಂದಿರ. (ಪಂಚ ಎಂದರೆ ಐದು, ಕುಂಯಾ ಎಂದರೆ ಬಾವಿ ಎಂಬರ್ಥ.)</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿನ ಹನುಮಾನ್ ಮಂದಿರ ಬಹು ಪ್ರಸಿದ್ಧ. ಇಲ್ಲಿ ಬಂದರೆ ಸಾವಿರ ಇಲ್ಲವೇ ಅದಕ್ಕೂ ಹೆಚ್ಚು ಗಿಳಿಗಳನ್ನು ನೀವು ಕಾಣಬಹುದು. ಈ  ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಮಾನವರು ಮಾತ್ರವೇ ಅಲ್ಲ, ಗಿಳಿಗಳು ಕೂಡ ತಮ್ಮ ಭಕ್ತಿಯನ್ನು ಪ್ರದರ್ಶಿಸುತ್ತವೆ. ಈ ಮಂದಿರದ ಆವರಣದೊಳಗೆ  ಸಣ್ಣದೊಂದು ಶಿವ ಮಂದಿರವೂ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿರುವ ಸಂತರ ಪ್ರಕಾರ, ಅದೆಷ್ಟೋ ವರ್ಷಗಳಿಂದ ಈ ಗಿಳಿಗಳು ಈ ಕ್ಷೇತ್ರವನ್ನು ಸಂದರ್ಶಿಸುತ್ತಿವೆ. ಈ  ಗಿಳಿವಿಂಡಿಗಾಗಿಯೇ ಹಾಕುತ್ತಿರುವ ಆಹಾರ ಧಾನ್ಯ-ಬೇಳೆಕಾಳುಗಳ ಪ್ರಮಾಣ ಎಷ್ಟು ಗೊತ್ತೇ? ದಿನವೊಂದಕ್ಕೆ ನಾಲ್ಕು ಕ್ವಿಂಟಾಲ್! <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/10/images/img1080810007_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'>WD</td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿನ ವಿಶೇಷತೆಯೆಂದರೆ, ಈ ಆಹಾರವನ್ನು ಸೇವಿಸುವ ಮೊದಲು ಗಿಳಿಗಳು ಹನುಮನನ್ನು ಪ್ರಾರ್ಥಿಸುತ್ತವೆ. ಅಂದರೆ ಹನುಮ  ವಿಗ್ರಹಕ್ಕೆ ಅಭಿಮುಖವಾಗಿ ಕುಳಿತುಕೊಳ್ಳುತ್ತವೆ. ಆ ಬಳಿಕವೇ ಆಹಾರ ಸೇವಿಸುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗಿಳಿಗಳ ಸಂಖ್ಯೆ ಹೆಚ್ಚುತ್ತಲೇ ಇರುವ ಕಾರಣದಿಂದಾಗಿ, ಮಂದಿರದ ಆಡಳಿತ ಮಂಡಳಿ ಮತ್ತು ಇತರ ಭಕ್ತಾದಿಗಳ ನೆರವಿನಿಂದ  ಗಿಳಿಗಳಿಗಾಗಿಯೇ 3000 ಚದರಡಿಯ ಟೆರೇಸ್ ಒಂದನ್ನು ರಚಿಸಲಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/10/images/img1080810007_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದಿನಂಪ್ರತಿ ಬೆಳಿಗ್ಗೆ 5.30ರಿಂದ 6 ಮತ್ತು ಸಂಜೆ 4ರಿಂದ 5 ಗಂಟೆಯ ನಡುವೆ ಗಿಳಿಗಳಿಗಾಗಿ ಆಹಾರ ಧಾನ್ಯ ಹರಡುವ ಕಾಯಕದಲ್ಲಿ  ನಿರತರಾಗಿರುವ ರಮೇಶ್ ಅಗರ್ವಾಲ್ ಅವರ ಪ್ರಕಾರ, ದಿನವೊಂದಕ್ಕೆ ಬಂದಿರುವ ಗಿಳಿಗಳ ಸಂಖ್ಯೆಯು ಹೆಚ್ಚು ಅಥವಾ ಕಡಿಮೆ  ಇದ್ದರೆ, ಅದಕ್ಕೆ ಅನುಗುಣವಾಗಿ ಆಹಾರವನ್ನು ಟೆರೇಸ್‌ನಲ್ಲಿ ಹರಡಲಾಗುತ್ತದೆ. ಒಂದು ಗಂಟೆಯೊಳಗೆ ಧಾನ್ಯಗಳೆಲ್ಲವೂ  ಖಾಲಿಯಾಗಿಬಿಡುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುವ ಭಕ್ತಾದಿಗಳಿಗೆ ಭಂಡಾರದ ಮೂಲಕ ಪ್ರಸಾದ ವಿತರಣೆ ಆಯೋಜಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಅದೇ ರೀತಿಯಾಗಿ ಗಿಳಿಗಳಿಗೂ  ಆಹಾರ ಪ್ರಸಾದ ವಿತರಣೆಯಾಗುತ್ತಿರುವುದು ಕಾಕತಾಳೀಯವಷ್ಟೆ. ಇದು ಗಿಳಿಗಳ ದೈವಭಕ್ತಿಯ ಪ್ರತೀಕವೂ ಹೌದು,  ಮಾನವೀಯತೆಯ ಶ್ರದ್ಧಾಕೇಂದ್ರವೂ ಹೌದು. ನೀವೇನು ಹೇಳುತ್ತೀರಿ?</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 10 Aug 2008 13:36:08 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:56:34 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ನರ್ಮದಾ ತೀರದಲ್ಲಿ ಸಿದ್ಧನಾಥ ಮಹಾದೇವ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನರ್ಮದಾ-ತೀರದಲ್ಲಿ-ಸಿದ್ಧನಾಥ-ಮಹಾದೇವ-108080300003_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ನರ್ಮದಾ-ತೀರದಲ್ಲಿ-ಸಿದ್ಧನಾಥ-ಮಹಾದೇವ-108080300003_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಇದು ಶ್ರಾವಣ ಮಾಸ. ಈ ಬಾರಿ ತಿಳಿದುಕೊಳ್ಳೋಣ ಮಧ್ಯಭಾರತದ ಪರಶಿವನ ಪ್ರಖ್ಯಾತ ಮಂದಿರಗಳಲ್ಲೊಂದಾದ ಸಿದ್ಧನಾಥ ಮಹಾದೇವನ ಕ್ಷೇತ್ರದ ಬಗ್ಗೆ. ನರ್ಮದಾ ನದಿ ತೀರದ ನೇಮಾವರ್ ಎಂಬಲ್ಲಿದೆ]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/03/images/img1080803003_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇದು ಶ್ರಾವಣ ಮಾಸ. ಈ ಬಾರಿ ತಿಳಿದುಕೊಳ್ಳೋಣ ಮಧ್ಯಭಾರತದ ಪರಶಿವನ ಪ್ರಖ್ಯಾತ ಮಂದಿರಗಳಲ್ಲೊಂದಾದ ಸಿದ್ಧನಾಥ ಮಹಾದೇವನ ಕ್ಷೇತ್ರದ ಬಗ್ಗೆ. ನರ್ಮದಾ ನದಿ ತೀರದ ನೇಮಾವರ್ ಎಂಬಲ್ಲಿದೆ ಈ ಪ್ರಾಚೀನ ಮಂದಿರ. ಪ್ರಾಚೀನ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ನಾಭಿಪುರವೆಂದು ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದ್ದ ಈ ಊರು, ದೇಶದ ವ್ಯಾಪಾರ-ವ್ಯವಹಾರದ ಪ್ರಧಾನ ಕೇಂದ್ರವೂ ಆಗಿತ್ತು ಎಂಬುದು ಉಲ್ಲೇಖನೀಯ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಜನಜನಿತವಾಗಿರುವ ಕಥೆಯೊಂದರ ಪ್ರಕಾರ, ಈ ಮಂದಿರದ ಶಿವಲಿಂಗವನ್ನು ಪ್ರತಿಷ್ಠಾಪಿಸಿದ್ದು ಸಿದ್ಧ ಋಷಿಗಳಾದ ಸನಕ, ಸನಂದ, ಸನಾತನ ಮತ್ತು ಸನತ್ ಕುಮಾರ ಎಂಬ ಪುರಾಣಪುರುಷರು. ಸತ್ಯಯುಗದಲ್ಲಿ ಈ ಶಿವಲಿಂಗವನ್ನು ಸಿದ್ಧಋಷಿಗಳಿಂದ ಪ್ರತಿಷ್ಠಾಪಿಸಲಾದ ಕಾರಣ ಸಿದ್ಧನಾಥ ಎಂಬ ಹೆಸರು ಇಲ್ಲಿನ ದೇವರಿಗೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/03/images/img1080803003_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರದ ಶಿಖರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದ್ದು ಕ್ರಿಸ್ತಪೂರ್ವ 3094ರಲ್ಲಿ ಎನ್ನುತ್ತಾರೆ ಸ್ಥಳೀಯರು. ಮೊದಲು ಈ ಮಂದಿರವು ಪೂರ್ವಾಭಿಮುಖವಾಗಿತ್ತು. ಆದರೆ ಪಂಚಪಾಂಡವರಲ್ಲೊಬ್ಬನಾದ ಭೀಮನು ಈ ಮಂದಿರದ ಮುಖವನ್ನು ಪಶ್ಚಿಮದತ್ತ ತಿರುಗಿಸಿದ ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿದಿನ ಬೆಳಿಗ್ಗೆ ನದೀ ತಟದಲ್ಲಿ ದೊಡ್ಡ ದೊಡ್ಡ ಪಾದದ ಗುರುತುಗಳು ಗೋಚರಿಸುತ್ತವೆ. ಇವುಗಳು ಸನಕ-ಸನಂದನಾದಿ ಋಷಿಗಳ ಪಾದ ಗುರುತುಗಳು ಎಂದು ನಂಬುತ್ತಾರೆ ಸ್ಥಳೀಯರು. ಈ ನಂಬಿಕೆಯನ್ನೇ ಮನಸ್ಸಿನಲ್ಲಿ ಬಲವಾಗಿರಿಸಿಕೊಂಡಿರುವ ಕುಷ್ಠ ರೋಗಿಗಳು, ತಾವು ತಮ್ಮ ರೋಗದಿಂದ ಮುಕ್ತಿ ಪಡೆಯುವ ಇಚ್ಛೆಯಿಂದ ಇಲ್ಲಿನ ಮರಳಿನಲ್ಲಿ ಹೊರಳಾಡುತ್ತಾರೆ. ಇಲ್ಲಿಗೆ ಸಮೀಪ ಬೆಟ್ಟ ಗುಡ್ಡಗಳಲ್ಲಿರುವ ಗುಹೆಗಳಲ್ಲಿ ಮಹಾನ್ ಸಂತರು ಕೂಡ ವಾಸವಾಗಿದ್ದಾರೆ ಮತ್ತು ಪ್ರತಿದಿನ ಪವಿತ್ರ ನರ್ಮದಾ ನದಿಯಲ್ಲಿ ಸ್ನಾನಕ್ಕಾಗಿ ಅವರು ಆಗಮಿಸುತ್ತಿರುತ್ತಾರೆ ಎನ್ನುತ್ತಾರೆ ಇಲ್ಲಿನ ಮಂದಿ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/03/images/img1080803003_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರಾಚೀನ ಜೈನ ಮತ್ತು ಹಿಂದೂ ಪುರಾಣ ಗ್ರಂಥಗಳಲ್ಲಿಯೂ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರದ ಉಲ್ಲೇಖವಿದೆ ಮತ್ತು ಈ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ನಂಬಿಕೆ ಮತ್ತು ಭಕ್ತಿಯ ತಾಣ ಎಂದು ಪರಿಗಣಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿದೆ. ಈ ಗ್ರಂಥಗಳ ಉಲ್ಲೇಖದಂತೆ, ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬರುವವರು ತಮ್ಮೆಲ್ಲಾ ಪಾಪಗಳನ್ನು ನಿವಾರಿಸಿಕೊಂಡು ಮೋಕ್ಷ ಸಾಧಿಸಬಹುದು. ಪ್ರತಿಯೊಂದು ಹುಣ್ಣಿಮೆ, ಅಮಾವಾಸ್ಯೆ, ಸಂಕ್ರಾಂತಿ ಮತ್ತು ಶಿವರಾತ್ರಿಗಳಂದು ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತರು ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕಾಗಮಿಸಿ, ಪವಿತ್ರ ನರ್ಮದೆಯಲ್ಲಿ ಶುಚಿರ್ಭೂತರಾಗಿ, ಭಗವಾನ್ ಸಿದ್ಧನಾಥನ ದರ್ಶನ ಪಡೆಯುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/>10 <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮತ್ತು 11ನೇ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ ಚಾಂದೇಲ ಮತ್ತು ಪಾರಮಾರ ಆಳ್ವಿಕೆಯ ಚಕ್ರವರ್ತಿಗಳು ಈ ಮಂದಿರದ ಜೀರ್ಣೋದ್ಧಾರ ನಡೆಸಿದ್ದರು. ಅಂದಿನ ಕಾಲದ ಸಮೃದ್ಧ ಶಿಲ್ಪಕಲೆಯ ಅತುಲ್ಯ ಉದಾಹರಣೆಯಾಗಿ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರ ತಲೆಎತ್ತಿ ನಿಂತಿದೆ. ದೇವಸ್ಥಾನದ ಕಂಬಗಳು, ಗೋಡೆಗಳಲ್ಲಿ ಶಿವ, ಭೈರವ, ಗಣೇಶ, ಚಾಮುಂಡ, ಇಂದ್ರ ಮತ್ತು ಇತರ ಹಿಂದೂ ದೇವ-ದೇವಿಯರ ಶಿಲ್ಪವನ್ನು ಅದ್ಭುತವಾಗಿ ಕೆತ್ತಲಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0808/03/images/img1080803003_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರಕೃತಿಯು ಈ ಪ್ರದೇಶವನ್ನು ಹಸಿರಿನ ರಾಶಿಯಿಂದ ಆಶೀರ್ವದಿಸುವ ಶ್ರಾವಣ ಮಾಸದಲ್ಲಿ, ಈ ಕ್ಷೇತ್ರದ ಸೌಂದರ್ಯವು ಪರಾಕಾಷ್ಠೆಯನ್ನು ತಲುಪುತ್ತದೆ. ಹಿನ್ನೆಲೆಯಲ್ಲಿ ನರ್ಮದೆಯು ಹರಿಯುವ ಜುಳುಜುಳು ನಿನಾದದೊಂದಿಗೆ ಭಗವಾನ್ ಸಿದ್ಧನಾಥನನ್ನು ಆಕೆ ಭಜಿಸುತ್ತಿರುವಂತಹ ಭಕ್ತಿ ಭಾವ ಇಲ್ಲಿ ಒಡಮೂಡುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ?</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ನೇಮಾವರ್ ಕ್ಷೇತ್ರವು ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ಇಂದೋರ್‌ನಿಂದ 130 ಕಿ.ಮೀ. ಹಾಗೂ ಭೋಪಾಲದಿಂದ ಹಾರ್ದಾ ಮೂಲಕ 170 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಸಮೀಪದ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣ ಹಾರ್ದಾ (ದೆಹಲಿ-ಮುಂಬಯಿ ರೈಲು ಮಾರ್ಗದಲ್ಲಿದೆ). ನೇಮಾವರ್ ಇಲ್ಲಿಂದ ಕೇವಲ 15 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 04 Aug 2008 10:18:07 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:56:34 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಪವಿತ್ರ ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪವಿತ್ರ-ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ-ಮಂದಿರ-108072700005_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪವಿತ್ರ-ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ-ಮಂದಿರ-108072700005_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಈ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ನಾಥ ಸಮುದಾಯದ ನಾಥ ಗುರುವಿನ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದೇವೆ. ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ್ ಮಹಾರಾಜ ಮಂದಿರ ಎಂದು ಈ ಸ್ಥಳವನ್ನು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತಿದ್ದು, ಇದು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಮಧಿ ಎಂಬ ಪುಟ್ಟ ಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿದೆ. ಸಹ್ಯಾದ್ರಿ ಪರ್ವತಶ್ರೇಣಿಯ ಗರ್ಭಗಿರಿಯ ಮೂಲಕ ಹರಿಯುವ ...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/27/images/img1080727005_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಈ ಸರಣಿಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ನಾಥ ಸಮುದಾಯದ ನಾಥ ಗುರುವಿನ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದೇವೆ. ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ್ ಮಹಾರಾಜ ಮಂದಿರ ಎಂದು ಈ ಸ್ಥಳವನ್ನು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತಿದ್ದು, ಇದು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಮಧಿ ಎಂಬ ಪುಟ್ಟ ಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿದೆ. ಸಹ್ಯಾದ್ರಿ ಪರ್ವತಶ್ರೇಣಿಯ ಗರ್ಭಗಿರಿಯ ಮೂಲಕ ಹರಿಯುವ ಪವನಗಿರಿ ನದಿಯ ಸಮೀಪದಲ್ಲಿ ಈ ಗ್ರಾಮವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/>1710<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಲ್ಲಿ ಫಾಲ್ಗುಣ ಮಾಸದ ವೈದ್ಯ ಪಂಚಮಿಯಂದು ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ್ ಮಹಾರಾಜರು ಸಮಾಧಿ ಸ್ಥಿತಿಗೆ ತಲುಪಿದ್ದರು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ಮಂದಿರವು ಮೂರು ಮುಂಬಾಗಿಲನ್ನು ಹೊಂದಿದೆ. ನಂಬಿಕೆಯ ಪ್ರಕಾರ, ರಾಣಿ ಯೇಸುಬಾಯ್ ತನ್ನ ಪತಿ ಮಹಾರಾಜ್ ಛತ್ರಪತಿ ಶಾಹು ಅವರು ಮೊಗಲ್ ದೊರೆ ಔರಂಗಜೇಬನ ಬಂಧನದಿಂದ ಬಿಡುಗಡೆಗೊಳ್ಳಲು ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ್ ಅವರನ್ನು ಪ್ರಾರ್ಥಿಸಿದ್ದರು. ಇದರಂತೆಯೇ ಪತಿಯು ಬಿಡುಗಡೆಗೊಂಡಾಗ, ಸಂತೋಷದಲ್ಲಿ ರಾಣಿಯು ಇಲ್ಲಿ ಮಂದಿರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದ್ದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರ ನಿರ್ಮಾಣದ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಹಿಂದುಳಿದ ವರ್ಗದ ಜನರು ಸಾಕಷ್ಟು ಕೊಡುಗೆ ನೀಡಿದ್ದರು. ಇದರ ಫಲವಾಗಿ ಇದನ್ನು ದಲಿತರ ಪಾಂಧಾರಿ ಅಂತಲೂ ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ, ಈ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ವಾಸಿಸುತ್ತಿರುವ ಮಂದಿಯು ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ್ ಮಹಾರಾಜನನ್ನು ಕುಲದೈವವೆಂದೇ ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ. ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ್ ಮಹಾರಾಜರ ಮಂದಿರದ ಜೊತೆಗೆ, ಗರ್ಭಗಿರಿ ಬೆಟ್ಟವು ಪ್ರಮುಖ ನಾಥ ಗುರುಗಳಾದ ಗೋರಖ್‌ನಾಥ್ ಮಹಾರಾಜ್, ಮಚ್ಚೇಂದ್ರನಾಥ್ ಮಹಾರಾಜ್, ಗೋಹಿನಿನಾಥ್ ಮಹಾರಾಜ್ ಮತ್ತು ಜಲಿಂದರ್‌ನಾಥ್ ಮಹಾರಾಜ್ ಮುಂತಾದವರ ಮಂದಿರವನ್ನೂ ಹೊಂದಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ್ ಮಹಾರಾಜರು ಹಿಮಾಲಯದಲ್ಲಿ ಆನೆಯ ಕಿವಿಯ ಮೂಲಕ ಜನ್ಮ ತಾಳಿದರು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ. ಬದರೀನಾಥ ಧಾಮದ ಭಾಗೀರಥಿ ನದಿ ತೀರದಲ್ಲಿ ಸುಮಾರು 12 ವರ್ಷಗಳ ಕಠಿಣ ತಪಸ್ಸನ್ನು ಇವರು ಮಾಡಿದ್ದು, ದಟ್ಟ ಕಾಡಿನಲ್ಲಿ ಅನೇಕ ವರ್ಷಗಳ ಕಾಲ ಯೋಗಾಭ್ಯಾಸವನ್ನು ನಡೆಸಿದ್ದರು. ಇದರ ನಂತರ, ತನ್ನ ಧಾರ್ಮಿಕ ಪ್ರವಚನಗಳ ಮೂಲಕ ಬಡವರ್ಗದ ಜನರನ್ನು ಧಾರ್ಮಿಕ ನಂಬಿಕೆಯತ್ತ ಕೊಂಡೊಯ್ಯುವಲ್ಲಿ ಸಫಲರಾಗಿದ್ದರು, ಸಬರಿ ಆಡುಭಾಷೆಯಲ್ಲಿ ಭಕ್ತಿ ಶ್ಲೋಕಗಳನ್ನು ಇವರು ಬರೆದಿದ್ದು, ಇದನ್ನು ಪಠಿಸಿದರೆ ಸಾಮಾನ್ಯ ಜನರ ನೋವುಗಳೆಲ್ಲವೂ ನಿವಾರಣೆಯಾಗುತ್ತದೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯಿದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/27/images/img1080727005_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage-->  </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದ ಸಮೀಪದಲ್ಲಿ ದಾಳಿಂಬೆಯ ಮರವಿದ್ದು, ಇದು ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ್ ಅವರ ಶಿಷ್ಯೆ ದಾಲಿ ಬಾಯಿ ಅವರ ನೆನಪಿಗಾಗಿ ಪೂಜಿಸಲ್ಪಡುತ್ತಿದೆ. ನಾಥ ಪಂಗಡಕ್ಕೆ ಸೇರಲು ದಾಲಿಬಾಯಿ ಅನೇಕ ತಪಸ್ಸನ್ನು ಮಾಡಿದ್ದರು. ಮೋಕ್ಷಕ್ಕಾಗಿ ಸಮಾಧಿ ಸ್ಥಿತಿಗೆ ತಲುಪಬೇಕೆನ್ನುವಷ್ಟರಲ್ಲಿ ಕಾನಿಫ್‌ನಾಥ್ ಪ್ರತ್ಯಕ್ಷರಾಗಿದ್ದರು. ಸಮಯ ಕಳೆದಂತೆ ದಾಳಿಂಬೆ ಗಿಡವೊಂದು ಅಲ್ಲೇ ಹುಟ್ಟಿಕೊಂಡಿದ್ದು, ನಂಬಿಕೆಯ ಸ್ಥಳವಾಗಿ ಮಾರ್ಪಟ್ಟಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇತ್ತೀಚಿನ ದಿನಗಳಲ್ಲಿ ಈ ಪವಿತ್ರ ಕ್ಷೇತ್ರದ ಜನತೆಗೆ ನ್ಯಾಯ ಒದಗಿಸುವ ನಿಟ್ಟಿನಲ್ಲಿ  ಗ್ರಾಮ ಪಂಚಾಯತ್ ಒಂದನ್ನೂ ಸಂಘಟಿಸಲಾಗಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ? </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ:  </b>ಮಾದಿ ಗ್ರಾಮವು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಅಹ್ಮದ್‌ನಗರ ಜಿಲ್ಲೆಯಿಂದ 55 ಕಿ,.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದೆ. ಈ ಪ್ರದೇಶಕ್ಕೆ ಹೋಗಲು ಬಸ್ ಅಥವಾ ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಗಳು ಸುಲಭವಾಗಿ ದೊರೆಯುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ:  </b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಪಕ್ಕದ ರೈಲು ಮಾರ್ಗ ಅಹ್ಮದ್‌ನಗರ್</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ:  </b>ಅಹ್ಮದ್‌ನಗರ್‌ನಿಂದ ಪುಣೆ ಅತ್ಯಂತ ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 27 Jul 2008 11:34:51 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:48:12 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ನ ಜಗನ್ನಾಥ ರಥಯಾತ್ರೆ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ನ-ಜಗನ್ನಾಥ-ರಥಯಾತ್ರೆ-108072000002_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ನ-ಜಗನ್ನಾಥ-ರಥಯಾತ್ರೆ-108072000002_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಈ ಸಲದ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಮ್ಮ ಪಯಣ, ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರ ರಥಯಾತ್ರಾ ಹಬ್ಬ (ದೇವರ ಪ್ರತಿಮೆಯನ್ನಿರಿಸಿದ ರಥವನ್ನು ಎಳೆಯುವ ಮೆರವಣಿಗೆ) ವೀಕ್ಷಿಸಲು ಗುಜರಾತ್‌ಗೆ. ಪ್ರತಿ ವರ್ಷ ಆಷಾಢ ಶುದ್ಧ ದ್ವಿತೀಯಾದಂದು ಜರುಗುವ ಮೆರವಣಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಸಾಗೋರೊಪಾದಿಯಲ್ಲಿ ಯಾತ್ರಾರ್ಥಿಗಳು ಪಾಲ್ಗೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಸಲದ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಮ್ಮ ಪಯಣ, ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರ ರಥಯಾತ್ರಾ ಹಬ್ಬ (ದೇವರ ಪ್ರತಿಮೆಯನ್ನಿರಿಸಿದ ರಥವನ್ನು ಎಳೆಯುವ ಮೆರವಣಿಗೆ) ವೀಕ್ಷಿಸಲು ಗುಜರಾತ್‌ಗೆ. ಪ್ರತಿ ವರ್ಷ ಆಷಾಢ ಶುದ್ಧ ದ್ವಿತೀಯಾದಂದು ಜರುಗುವ ಮೆರವಣಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಸಾಗೋರೊಪಾದಿಯಲ್ಲಿ ಯಾತ್ರಾರ್ಥಿಗಳು ಪಾಲ್ಗೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/20/images/img1080720002_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ದಿನದಂದು ಅಹಮದಾಬಾದ್‌ನ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವಾಲಯದಿಂದ ಹಿರಿದಾದ ಮೆರವಣಿಗೆಯೊಂದು ಮೊದಲ್ಗೊಳ್ಳುತ್ತದೆ. ಮೆರವಣಿಗೆಯಲ್ಲಿ ಮೂರು ರಥಗಳಿರುತ್ತವೆ. ಅವುಗಳಲ್ಲಿ ಮೊದಲನೇಯದು ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರದು, ಎರಡನೇಯದು ಅವರ ತಂಗಿ ಸುಭದ್ರೆ ಮತ್ತು ಮೂರನೇಯದು ಅಣ್ಣ ಬಲರಾಮರದು. ನಗರದ ಎಲ್ಲಾ ರಸ್ತೆಗಳ ಮೂಲಕ ಯಾತ್ರೆಯು ಹಾದು ಹೋಗುತ್ತದೆ. ಜಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನೂರಾರು ಸಂತರು ಮತ್ತು ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ಭಾಗವಹಿಸುತ್ತಾರೆ ಮತ್ತು ಇಡೀ ಪರಿಸರದಲ್ಲಿ ಶ್ರದ್ಧೆ ಮತ್ತು ದೈವೀಕತೆಯ ಕಳೆ ತುಂಬಿರುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಖಾಡಗಳು(ಜನರು ವ್ಯಾಯಾಮ ಮಾಡುವ ಸಾಂಪ್ರದಾಯಿಕ ವ್ಯಾಯಾಮ ಶಾಲೆಗಳು) ಜಾತ್ರೆಯ ಮುಂದಾಳತ್ವ ವಹಿಸುತ್ತವೆ ಮತ್ತು ಅಖಾಡದ ಸದಸ್ಯರು ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರ ಪ್ರತಿಯಾಗಿ ತಮ್ಮ ಶ್ರದ್ಧೆಯನ್ನು ವ್ಯಕ್ತ ಪಡಿಸಲು ವಿವಿಧ ರೀತಿಯ ರೋಮಾಂಚಕಾರಿ ಕಸರತ್ತುಗಳನ್ನು ಪ್ರದರ್ಶಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/20/images/img1080720002_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಡೀ ನಗರ ಸುಂದರ ಬೆಳದಿಂಗಳ ಅಂಗಳದಂತೆ ಗೋಚರಿಸುತ್ತದೆ. ನಗರದ ಸಂದಿಗೊಂದಿಗಳು ಸಹ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರ ಶ್ರದ್ಧಾ ಧಾರೆಯಲ್ಲಿ ಮಿಂದೇಳುತ್ತದೆ. ರಸ್ತೆಗಳಲ್ಲಿ ರಥಯಾತ್ರೆಯು ಸಾಗಿಬರುವಾಗ ಜನ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರಿಗೆ ಪುಷ್ಪಗಳನ್ನು ಅರ್ಪಿಸಿ ಎದುರುಗೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ. ಪ್ರತಿಯೊಬ್ಬರು ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರ ಕಿರು ದರ್ಶನಕ್ಕಾಗಿ ತವಕಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/20/images/img1080720002_2_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿನ ಸಂಪ್ರದಾಯದಂತೆ, ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಮೊದಲು ಭೇಟಿ ನೀಡುವುದು ಆನೆ (ಗಜರಾಜ) ಮತ್ತು ತದನಂತರ ರಾಜ್ಯದ ಹಿರಿಯ ಅಧಿಕಾರಿ (ಇತ್ತೀಚಿನ ದಿನಗಳಲ್ಲಿ ಮುಖ್ಯಮಂತ್ರಿ) ಚಿನ್ನದ ಪೊರಕೆಯಿಂದ ಸ್ಥಳವನ್ನು ಶುಚಿಗೊಳಿಸುತ್ತಾರೆ, ಆನಂತರ ರಥ ನಗರದತ್ತ ಚಲಿಸಲು ಆರಂಭಿಸುತ್ತದೆ. ಮುಂಜಾನೆ ಆರಂಭಗೊಳ್ಳುವ ಯಾತ್ರೆ ಸರಸ್‌ಪುರ್ ಬಳಿ ವಿಶ್ರಾಂತಿಗಾಗಿ ಕೆಲ ಕಾಲ ತಂಗುತ್ತದೆ. ಈ ವಿಶ್ರಾಂತಿಯ ವೇಳೆ ರಥಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ಭಾಗವಹಿಸುತ್ತಿರುವ ಶ್ರದ್ಧಾಳುಗಳಿಗೆ ಆಹಾರ ಒದಗಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಇಲ್ಲಿ ಸುಮಾರು ಒಂದು ಲಕ್ಷ ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ಆಹಾರ ಸ್ವೀಕರಿಸುತ್ತಾರೆ ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ.  </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇತಿಹಾಸ: ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವಾಲಯದ ಇತಿಹಾಸವು 443 ವರ್ಷಗಳಷ್ಟು ಹಿಂದಿನದು. 125 ವರ್ಷಗಳ ಹಿಂದೆ ನರಸಿಂಗಾಜಿ ಎಂಬ ದೇವಾಲಯದ ಅರ್ಚಕರ ಕನಸಿನಲ್ಲಿ ಕಾಣಿಸಿಕೊಂಡ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರು ರಥಯಾತ್ರೆಯನ್ನು ಕೈಗೊಳ್ಳಲು ಆದೇಶಿಸಿದರು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ. ಆರ್ಚಕರು ಈ ಆದೇಶವನ್ನು ಪಾಲಿಸಿದರು ಮತ್ತು ಅಂದಿನಿಂದ ಇದು ಸಂಪ್ರದಾಯವಾಗಿ ಬೆಳೆದು ಬಂದಿದೆ. ಭಕ್ತಾದಿಗಳ ನಂಬಿಕೆಯ ಪ್ರಕಾರ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರ ದರ್ಶನ ಪಡೆದವರನ್ನು ದೇವರು ಹರಸುತ್ತಾನೆ ಮತ್ತು ದೇವರ ರಥವನ್ನು ಎಳೆದರೆ ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರು ಅಂತಹವರ ಬದುಕಿನ ಬಂಡಿಯನ್ನು ಉಜ್ವಲ ಮತ್ತು ಸಮೃದ್ದ ಭವಿಷ್ಯದೆಡೆಗೆ ಒಯ್ಯುತ್ತಾನೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸಾಂಪ್ರದಾಯಿಕವಾಗಿ ರಥಯಾತ್ರೆಯ ರಥವನ್ನು ಎಳೆಯುವ ಅಧಿಕಾರ ಅಂಬಿಗರ ಸಮುದಾಯಕ್ಕೆ ಮಾತ್ರ.  ಆದರೆ ಇತ್ತೀಚಿನ ದಿನಗಳಲ್ಲಿ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ಪಾಲ್ಗೊಳ್ಳುವ ಪ್ರತಿಯೊಬ್ಬರು ರಥವನ್ನು ಎಳೆಯಲು ಮತ್ತು ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರ ಸೇವೆ ಮಾಡಲು ಬಯಸುತ್ತಾರೆ. </font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/20/images/img1080720002_2_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಥಯಾತ್ರೆಯನ್ನು ಸಾಮಾಜಿಕ ಸಾಮರಸ್ಯದ ದ್ಯೋತಕವಾಗಿ ಪರಿಗಣಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ದಿನ ಮುಸ್ಲಿಮರು ಜಗನ್ನಾಥ ದೇವರ ಉಪಾಸಕರನ್ನು ಸ್ವಾಗತಿಸುತ್ತಾರೆ. ರಥಯಾತ್ರೆಯ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಹೆಸರು ಮತ್ತು ಉದ್ದುಗಳನ್ನು ದೇವರಿಗೆ ಅರ್ಪಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಕಿಚಿಡಿ(ಅನ್ನ ಮತ್ತು ಧಾನ್ಯಗಳ ಮಿಶ್ರಣದಿಂದ ತಯಾರಿಸಿದ ವ್ಯಂಜನ), ಮತ್ತು ಕುಂಬಳಕಾಯಿಯ ವ್ಯಂಜನವನ್ನು ದೇವರಿಗೆ ಪ್ರಸಾದ ರೂಪವಾಗಿ ಸಮರ್ಪಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ: ಅಹಮದಾಬಾದ್ ದೇಶದ ಎಲ್ಲಾ ಭಾಗಗಳಿಂದಲೂ ರಸ್ತೆ, ರೈಲು ಮತ್ತು ವಿಮಾನ ಸೌಕರ್ಯಗಳ ಸುಲಭ ಸಂಪರ್ಕ ಹೊಂದಿದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 20 Jul 2008 11:23:09 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:48:12 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ನಾಗೇಂದ್ರ ತ್ರಾಸಿ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಮಾಂತ್ರಿಕ ಶಕ್ತಿಯ ಉಲ್ಟಾಹನುಮಾನ್‌]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮಾಂತ್ರಿಕ-ಶಕ್ತಿಯ-ಉಲ್ಟಾಹನುಮಾನ್‌-108071300009_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮಾಂತ್ರಿಕ-ಶಕ್ತಿಯ-ಉಲ್ಟಾಹನುಮಾನ್‌-108071300009_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಈ ಬಾರಿ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿರುವುದು ಐತಿಹಾಸಿಕ ನಗರ ಉಜ್ಜಯಿನಿಯಿಂದ ಸುಮಾರು 15 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಸಾನ್ವೀರ್‌ನಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿರುವ ಉಲ್ಟಾ ಹನುಮಾನ್ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ಇಲ್ಲಿನ ವಿಶೇಷ ಆಕರ್ಷಣೆ ತಲೆಕೆಳಗಾಗಿರುವ ಹನುಮಂತ ದೇವರ ವಿಗ್ರಹ,]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/13/images/img1080713009_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಬಾರಿ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿರುವುದು ಐತಿಹಾಸಿಕ ನಗರ ಉಜ್ಜಯಿನಿಯಿಂದ ಸುಮಾರು 15 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಸಾನ್ವೀರ್‌ನಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿರುವ ಉಲ್ಟಾ ಹನುಮಾನ್ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ. ಇಲ್ಲಿನ ವಿಶೇಷ ಆಕರ್ಷಣೆ ತಲೆಕೆಳಗಾಗಿರುವ ಹನುಮಂತ ದೇವರ ವಿಗ್ರಹ. ಆದ್ದರಿಂದಲೇ ಇದು ಉಲ್ಟಾ ಹನುಮಾನ್ ಮಂದಿರವೆಂದು ಖ್ಯಾತ. ಈ ವಿಗ್ರಹ ಹನುಮಂತನ ಮುಖವನ್ನು ಮಾತ್ರ ಹೊಂದಿದೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/13/images/img1080713009_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ದೇವಾಲಯವು ಬಹಳ ಪ್ರಾಚೀನವಾದುದು ಎನ್ನುವ ಗ್ರಾಮದ ನಿವಾಸಿಗಳು ಹಿನ್ನೆಲೆಯಾಗಿ ರಾಮಾಯಣದ ಕಾಲದ ಕಥೆಯೊಂದನ್ನು ಬಿಚ್ಚಿಡುತ್ತಾರೆ, ಅಹಿರಾವಣನು ರಾಮ, ಲಕ್ಷ್ಮಣರನ್ನು ಅಪಹರಿಸಿ ಪಾತಾಳಲೋಕಕ್ಕೆ ಕೊಂಡೊಯ್ದಾಗ ಹನುಮಂತ ದೇವರು ಪಾತಾಳಕ್ಕೆ ಹೋಗಿ ಅವರ ಪ್ರಾಣ ರಕ್ಷಿಸಿದ್ದು, ಜನರ ನಂಬಿಕೆಯಂತೆ ಈ ಪ್ರದೇಶದಿಂದಲೇ ಹನುಮಂತ ದೇವರು ಪಾತಾಳಕ್ಕೆ ಇಳಿದಿದ್ದರು.</font><br/> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹನುಮಂತ ದೇವರ ವಿಗ್ರಹವು ಬಹು ಶಕ್ತಿಶಾಲಿ ಎಂಬುದು ಪ್ರತೀತಿ. ಈ ದೇವಾಲಯದ ಬಳಿ ಹಲವಾರು ಸಂತರ ಮಂದಿರಗಳು ಅಸ್ತಿತ್ವದಲ್ಲಿವೆ. ಈ ಮಂದಿರಗಳು 1200 ವರ್ಷಗಳಷ್ಟು ಹಳೆಯ ಇತಿಹಾಸವನ್ನು ಹೊಂದಿವೆ ಎಂದು ತಿಳಿದು ಬಂದಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/13/images/img1080713009_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹನುಮಾನ್ ದೇವಾಲಯದ ಆವರಣದಲ್ಲಿ ಅಶ್ವತ್ಥ, ಆಲ, ಬೇವು, ಪಾರಿಜಾತ ಮತ್ತು ತುಳಸಿಯ ಮರಗಳು ಇವೆ. ಪ್ರಾಚೀನ ಕಥೆಗಳ ಪ್ರಕಾರ ಹನುಮಂತ ದೇವರು ಈ ಮರಗಳಲ್ಲಿ ವಾಸವಾಗಿದ್ದಾರೆ. ಪಾರಿಜಾತ ಮರದಲ್ಲಿ ಬಹಳಷ್ಟು ಗಿಳಿಗಳು ವಾಸವಾಗಿವೆ. ದಂತಕಥೆಗಳ ಪ್ರಕಾರ ಗಿಳಿಯು ಬ್ರಾಹ್ಮಣನ ಅವತಾರ ತಾಳುತ್ತದೆ. ಹನುಮ ದೇವರು ಕೂಡ ಗಿಳಿ ರೂಪ ತಾಳಿದ್ದು ಈ ಮೂಲಕವಾಗಿ ತುಳಸಿದಾಸರಿಗೆ ಶ್ರೀರಾಮನ ದರ್ಶನ ಸಾಧ್ಯವಾಯಿತು ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಾಲಯದ ಪ್ರಾಕಾರದಲ್ಲಿ ರಾಮ, ಸೀತಾ, ಲಕ್ಷ್ಮಣ ಶಿವ ಪಾರ್ವತಿಯರ ಮೂರ್ತಿಗಳಿವೆ. ಹನುಮಾನ್ ವಿಗ್ರಹದ ಮೇಲೆ ಪ್ರತಿ ಮಂಗಳವಾರ ಕೇಸರಿ ಕುಂಕುಮ ಲೇಪಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಮೂರರಿಂದ ನಾಲ್ಕು ವಾರಗಳವರೆಗೆ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ನಿರಂತರ ಭೇಟಿ ನೀಡಿದರೆ ತಮ್ಮ ಅಪೇಕ್ಷೆಗಳು ಈಡೇರುತ್ತವೆ ಎಂಬುದು ಜನರ ನಂಬಿಕೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/13/images/img1080713009_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage-->  </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹನುಮಂತ ದೇವರ ಮೇಲಿರುವ ಅಚಲ ನಂಬಿಕೆಯು ಭಕ್ತಾದಿಗಳನ್ನು ಉಲ್ಟಾ ಮಂದಿರದೆಡೆಗೆ ಸೆಳೆಯುತ್ತಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ:  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: ಉಜ್ಜಯಿನಿ(15ಕಿ.ಮೀ.) ,ಇಂದೋರ್(30ಕಿ.ಮೀ.)ಗಳಿಂದ ಬಸ್ ಅಥವಾ ಟಾಕ್ಸಿ ಮೂಲಕ ತಲುಪಬಹುದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: ಹತ್ತಿರದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ ಇಂದೋರ್‌.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 13 Jul 2008 16:35:15 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:48:12 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಚಿದಂಬರಂನ ಶ್ರೀ ನಟರಾಜ ದೇವಾಲಯ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಚಿದಂಬರಂನ-ಶ್ರೀ-ನಟರಾಜ-ದೇವಾಲಯ-108070600004_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಚಿದಂಬರಂನ-ಶ್ರೀ-ನಟರಾಜ-ದೇವಾಲಯ-108070600004_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಶಿವನನ್ನು ಪರಮೋಚ್ಚ ಅಧಿದೈವ ಎಂದು ಪೂಜಿಸುವ ಶೈವರಿಗೆಲ್ಲ ತಮಿಳುನಾಡಿನ ಚಿದಂಬರಂನಲ್ಲಿರುವ ಶ್ರೀ ನಟರಾಜ ಮಂದಿರವು ಅತ್ಯಂತ ಪವಿತ್ರವಾದ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು. ಈ ದೇವಾಲಯವು ಸೃಷ್ಟಿಯ ಅದ್ಭುತ ತೀರ್ಥಕ್ಷೇತ್ರವಾಗಿ ರೂಪುಗೊಂಡಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/06/images/img1080706004_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶಿವನನ್ನು ಪರಮೋಚ್ಚ ಅಧಿದೈವ ಎಂದು ಪೂಜಿಸುವ ಶೈವರಿಗೆಲ್ಲ ತಮಿಳುನಾಡಿನ ಚಿದಂಬರಂನಲ್ಲಿರುವ ಶ್ರೀ ನಟರಾಜ ಮಂದಿರವು ಅತ್ಯಂತ ಪವಿತ್ರವಾದ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು. ಈ ದೇವಾಲಯವು ಸೃಷ್ಟಿಯ ಅದ್ಭುತ ತೀರ್ಥಕ್ಷೇತ್ರವಾಗಿ ರೂಪುಗೊಂಡಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶಿವನು ಇಲ್ಲಿ ಪ್ರಣವ ಮಂತ್ರ “ಓಂ” ರೂಪದಲ್ಲಿ ನೆಲಸಿದ್ದಾನೆ ಎಂಬುದು ಭಕ್ತರ ನಂಬಿಕೆ. ಈ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ಹಿಂದೂಗಳಿಗೆ ಈ ಮಂದಿರವು ಅತ್ಯಂತ ಪೂಜನೀಯವಾದದ್ದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶಿವನ ಪಂಚ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲಿ ಚಿದಂಬರಂ ಕೂಡ ಒಂದು. ಚಿದಂಬರಂ ಈಶ್ವರನ ಆಕಾಶ ಕ್ಷೇತ್ರವಾಗಿದ್ದರೆ, ಆಂಧ್ರಪ್ರದೇಶದ ಕಾಳಹಸ್ತಿಯಲ್ಲಿ ವಾಯು ಕ್ಷೇತ್ರ, ಕಾಂಚೀಪುರಂನಲ್ಲಿ ಪೃಥ್ವಿ ಕ್ಷೇತ್ರ, ತಿರುವನೈಕಾದಲ್ಲಿ ಜಲ ಕ್ಷೇತ್ರ ಮತ್ತು ತಿರುವಣ್ಣಾಮಲೈ ಅರುಣಾಚಲೇಶ್ವರವು ಅಗ್ನಿ ಕ್ಷೇತ್ರವಾಗಿ ಪರಿಗಣಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/06/images/img1080706004_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನಾಲ್ಕು ಗೋಪುರಗಳು, ಪ್ರತಿಯೊಂದು ಕೂಡ ಒಂದು ನಿರ್ದಿಷ್ಟ ದಿಕ್ಕಿಗೆ ಅಭಿಮುಖವಾಗಿರುವ ಈ ದೇವಾಲಯ ನೋಡಲು ಅತ್ಯಾಕರ್ಷಕವಾಗಿದೆ. ಅದರ ಒಳಾಂಗಣದ ಶಿಲ್ಪ ಕಲಾ ವೈಭವವಂತೂ ಅತ್ಯದ್ಭುತ. ದೇವಾಲಯದ ಪ್ರತಿಯೊಂದು ಕಂಬಗಳು ಕೂಡ ಭರತನಾಟ್ಯದ ವಿವಿಧ ಭಾವ ಭಂಗಿಗಳನ್ನು ವ್ಯಕ್ತಪಡಿಸುವ ಶಿಲ್ಪಕಾರ್ಯವನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು, ದೇವಾಲಯವೇ ನೃತ್ಯ ಶಾಲೆಯಂತೆ ಗೋಚರಿಸುತ್ತದೆ. ನೃತ್ಯವನ್ನು ಅತ್ಯುತ್ಕೃಷ್ಟ ಮಟ್ಟಕ್ಕೆ ಕೊಂಡೊಯ್ದ ಕಾರಣ ಶಿವನಿಗೆ ನಟರಾಜ ಎಂಬ ಹೆಸರು. ಈ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ನಟರಾಜನೇ ಭರತನಾಟ್ಯ ವಿದ್ಯಾರ್ಥಿಗಳಿಗೆ ಆದರಣೀಯ ದೇವನಾಗಿದ್ದಾನೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಸುತ್ತು ಬರುವಾಗಲಂತೂ ಭಕ್ತರಿಗೆ ಕಲ್ಲು ಕಂಬಗಳಿಂದ ದೃಷ್ಟಿ ಕೀಳಲು ಮನಸ್ಸು ಬರುವುದೇ ಇಲ್ಲ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/06/images/img1080706004_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಧ್ಯ ಭಾಗದಲ್ಲಿ, ಶಿವನು ಶಿವಕಾಮ ಸುಂದರಿ (ಪಾರ್ವತಿ)ಯೊಂದಿಗೆ ಭಕ್ತರನ್ನು ಹರಸುತ್ತಾನೆ. ಇಲ್ಲಿ ದೇವರ ರಹಸ್ಯವೊಂದನ್ನು ಬಯಲು ಮಾಡಲಾಗುತ್ತದೆ. ಅದುವೇ ‘ಚಿದಂಬರ ರಹಸ್ಯ’ ! ಈ ಚಿದಂಬರ ರಹಸ್ಯ ಏನೆಂದು ನೋಡುವುದಕ್ಕೆ ನೀವು ನಿರ್ದಿಷ್ಟ ಶುಲ್ಕ ಪಾವತಿಸಬೇಕಾಗುತ್ತದೆ. ಇದಕ್ಕೆ ಕಾರಣವೆಂದರೆ, ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಭಕ್ತಾದಿಗಳ ದಾನದಿಂದಲೇ ನಡೆಸಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇದು ಶ್ರೇಷ್ಠ ಶಿವ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದಾಗಿದೆಯಾದರೂ, ಗೋವಿಂದರಾಜನ ಸನ್ನಿಧಿಯೂ ಇಲ್ಲಿದೆ. ಇಲ್ಲಿನ ವಿಶೇಷವೇನೆಂದರೆ, ಒಂದೇ ತಾಣದಲ್ಲಿರುವ ಶಿವ ಮತ್ತು ಗೋವಿಂದ ಇಬ್ಬರ ದರ್ಶನವನ್ನೂ ನೀವು ಪಡೆಯಬಹುದಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0807/06/images/img1080706004_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅತ್ಯಾಕರ್ಷಕ ಕೊಳ ಮತ್ತು ನೃತ್ಯ ಭವನ ಇಲ್ಲಿದೆ. ಪ್ರತಿವರ್ಷ ದೇಶಾದ್ಯಂತದ ನೃತ್ಯ ಕಲಾವಿದರು, ನೃತ್ಯ ಪಟುಗಳು ಇಲ್ಲಿ ಬಂದು ಸಿದ್ಧಿ-ಪ್ರಸಿದ್ಧಿ ಪಡೆಯುವ ನಿಟ್ಟಿನಲ್ಲಿ ತಮ್ಮ ಕಲಾ ಪ್ರದರ್ಶನ ಮಾಡುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಚಿದಂಬರಂ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ: </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </font><font style=' color:#000000;'></b>ಚಿದಂಬರಂ ತಮಿಳುನಾಡು ರಾಜಧಾನಿ ಚೆನ್ನೈಯಿಂದ 245 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿದ್ದು, ಚೆನ್ನೈ-ತಂಜಾವೂರು ಮಾರ್ಗದಲ್ಲಿ ಚಿದಂಬರಂ ಹೆಸರಿನ ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ರಸ್ತೆ: </font><font style=' color:#000000;'></b>ಚೆನ್ನೈನಿಂದ ಐದಾರು ಗಂಟೆಗಳ ಪ್ರಯಾಣದ ಮೂಲಕ ಬಸ್ ಅಥವಾ ಯಾವುದೇ ವಾಹನದಲ್ಲಿ ತಲುಪಬಹುದು.   </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ವಿಮಾನ ಮಾರ್ಗ: </font><font style=' color:#000000;'></b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಚೆನ್ನೈ. ಅಲ್ಲಿಂದ ರಸ್ತೆ ಇಲ್ಲವೇ ರೈಲು ಮಾರ್ಗದ ಮೂಲಕ ಚಿದಂಬರಂ ತಲುಪಬಹುದು.</font><br/></font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 06 Jul 2008 17:30:10 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:48:12 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಮುಂಬಯಿಯ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿಯ ವೈಭವ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮುಂಬಯಿಯ-ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿಯ-ವೈಭವ-108062900006_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮುಂಬಯಿಯ-ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿಯ-ವೈಭವ-108062900006_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮುಂಬಯಿಯ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ಮಂದಿರವು ಈ ಪಟ್ಟಣದ ಅತ್ಯಂತ ಹಳೆಯ ದೇವಸ್ಥಾನಗಳಲ್ಲೊಂದು. ಬ್ರೀಚ್ ಕ್ಯಾಂಡಿಯ ಬಿ.ದೇಸಾಯಿ ರೋಡ್‌ನಲ್ಲಿರುವ ಶ್ರೀ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ಮಂದಿರ, ಅರಬ್ಬಿ ಸಮುದ್ರಾಭಿಮುಖವಾಗಿ ಕಂಗೊಳಿಸುತ್ತಿದ್ದು, ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತರ ಭಕ್ತಿಯ ತಾಣವಾಗಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/29/images/img1080629006_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮುಂಬಯಿಯ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ಮಂದಿರವು ಈ ಪಟ್ಟಣದ ಅತ್ಯಂತ ಹಳೆಯ ದೇವಸ್ಥಾನಗಳಲ್ಲೊಂದು. ಬ್ರೀಚ್ ಕ್ಯಾಂಡಿಯ ಬಿ.ದೇಸಾಯಿ ರೋಡ್‌ನಲ್ಲಿರುವ ಶ್ರೀ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ಮಂದಿರ, ಅರಬ್ಬಿ ಸಮುದ್ರಾಭಿಮುಖವಾಗಿ ಕಂಗೊಳಿಸುತ್ತಿದ್ದು, ಲಕ್ಷಾಂತರ ಭಕ್ತರ ಭಕ್ತಿಯ ತಾಣವಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹಿಂದೂ ನಂಬಿಕೆಯ ಪ್ರಕಾರ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ಸಂಪತ್ತಿನ ಅಧಿದೇವತೆ. ಅದಕ್ಕೆ ತಕ್ಕಂತೆ, ಈ ಮಂದಿರದ ಮುಖ್ಯ ದ್ವಾರವು ವೈಭವಯುತವಾಗಿ ಅಲಂಕೃತವಾಗಿದ್ದು, ಮಂದಿರ ಸಂಕೀರ್ಣದಲ್ಲಿ ಹೂವಿನ ಮಾಲೆ ಮತ್ತು ಇತರ ಪೂಜಾ ಪರಿಕರಗಳನ್ನು ಮಾರಾಟ ಮಾಡುವ ಸಾಕಷ್ಟು ಮಳಿಗೆಗಳಿವೆ. ಮೆಟ್ಟಿಲೇರಿದರೆ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿಯ ಗುಡಿಗೆ ನೀವು ತಲುಪುತ್ತೀರಿ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವ ದೇವತೆಗಳ ಅದ್ಭುತವಾದ ಮತ್ತು ಸಾಲಂಕೃತವಾದ ಪ್ರತಿಮೆಗಳೊಂದಿಗೆ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ದೇವಿಯರ ಹಲವು ಮೂರ್ತಿಗಳೂ ಇವೆ. ಹಿಂದೂಗಳಲ್ಲಿ ಅದೃಷ್ಟ ದೇವಿಯೆಂದೇ ಪರಿಗಣಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿರುವ ಶ್ರೀಮಂತಿಕೆಯ ಸಾಕಾರಮೂರ್ತಿ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿಯ ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ತನ್ನದೇ ಆದ ಕುತೂಹಲಕಾರಿ ಇತಿಹಾಸವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರದಿಂದಾಗಿಯೇ ಮುಂಬಯಿಯ ಈ ಉಪನಗರ ಪ್ರದೇಶಕ್ಕೆ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ಎಂದೇ ಹೆಸರು. ಇತಿಹಾಸದ ಪ್ರಕಾರ, ಬ್ರಿಟಿಷರು ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ಪ್ರದೇಶವನ್ನು ವರ್ಲಿ ಎಂಬಲ್ಲಿಗೆ ಜೋಡಿಸಲು ಬ್ರೀಚ್ ಕ್ಯಾಂಡಿ ರಸ್ತೆಗೆ ಯೋಜನೆ ರೂಪಿಸಿದ್ದರು. ಆದರೆ ಸಮುದ್ರದ ಭಾರಿ ಅಲೆಗಳಿಂದಾಗಿ ಅವರಿಗೆ ಈ ಯೋಜನೆಯಲ್ಲಿ ಯಶಸ್ಸು ದೊರಕಿರಲಿಲ್ಲ. ಆ ದಿನಗಳಲ್ಲಿ, ಯೋಜನೆಯ ಗುತ್ತಿಗೆದಾರ ರಾಮ್‌ಜಿ ಶಿವಜಿ ಎಂಬವರ ಕನಸಿನಲ್ಲಿ ಕಾಣಿಸಿಕೊಂಡ ಲಕ್ಷ್ಮೀ ದೇವಿಯು, ಸಮುದ್ರ ತಳದಲ್ಲಿ ಮೂರು ವಿಗ್ರಹಗಳಿದ್ದು, ಅವುಗಳನ್ನು ಅಲ್ಲಿಂದ ಮೇಲಕ್ಕೆತ್ತಿ ಗುಡಿ ಕಟ್ಟಿಸುವಂತೆ ಅಭಯ ನೀಡಿದಳು. ದೇವಿಯ ಇಚ್ಛಾನುಸಾರ ರಾಮ್‌ಜಿಯು ವಿಗ್ರಹಗಳನ್ನು ಶೋಧಿಸಿ, ಅವುಗಳಿಗೆ ಮಂದಿರ ಕಟ್ಟಿಸಿದ ನಂತರ ಯೋಜನೆಯು ಸುಲಭವಾಗಿ ಕೈಗೂಡಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ, ಮಹಾಕಾಳಿ ಮತ್ತು ಮಹಾಸರಸ್ವತಿಯರ ವಿಗ್ರಹಗಳಿವೆ. ಎಲ್ಲ ಮೂರು ವಿಗ್ರಹಗಳಿಗೆ ಮೂಗುತಿ, ಚಿನ್ನದ ಕೈಬಳೆಗಳು ಮತ್ತು ಮುತ್ತಿನ ಹಾರಗಳಿವೆ. ಸಾಲಂಕೃತವಾದ ಈ ಮೂರು ಮೂರುತಿಗಳನ್ನು ನೋಡುವುದೇ ಕಣ್ಣಿಗೆ ಹಬ್ಬವಾಗಿದ್ದು, ಭಕ್ತರಲ್ಲಿ ಅಧ್ಯಾತ್ಮ ಜಾಗೃತಿಯನ್ನು ಮೂಡಿಸುತ್ತದೆ. ತಮ್ಮ ನಿಜಭಕ್ತರ ಎಲ್ಲ ಬೇಡಿಕೆಗಳನ್ನು ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ಈಡೇರಿಸುತ್ತಾಳೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಭಕ್ತರಲ್ಲಿ ಬಲವಾಗಿ ಬೇರೂರಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಿಯ ದರ್ಶನ ಪಡೆಯಲು ಸರತಿ ಸಾಲಿನಲ್ಲಿ ನಿಂತು ಭಕ್ತರು ತಾಳ್ಮೆಯಿಂದ ಕಾಯುತ್ತಾರೆ. ತಮ್ಮ ತಮ್ಮ ಹರಕೆಗಳೊಂದಿಗೆ ಈ ಮಂದಿರ ಸಂದರ್ಶಿಸುವ ಭಕ್ತರು, ಇಷ್ಟಾರ್ಥ ಸಿದ್ಧಿಗಾಗಿ ಭಕ್ತಿಯಿಂದ ಪ್ರಾರ್ಥಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ?: </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮುಂಬಯಿಯು ನಮ್ಮ ದೇಶದ ವಾಣಿಜ್ಯ ರಾಜಧಾನಿ. ರಸ್ತೆ, ರೈಲು ಮತ್ತು ವಿಮಾನ ಮಾರ್ಗಗಳ ಮೂಲಕ ಭಾರತದ ಪ್ರಮುಖ ಪಟ್ಟಣಗಳೆಲ್ಲರಿಂದಲೂ ಸಂಪರ್ಕಗೊಂಡಿದೆ. ಮುಂಬಯಿಯ ಯಾವುದೇ ಸ್ಥಳದಿಂದ ಲೋಕಲ್ ಬಸ್, ಆಟೋ ರಿಕ್ಷಾ ಅಥವಾ ಲೋಕಲ್ ರೈಲನ್ನೇರಿ ಇಲ್ಲವೇ ಟ್ಯಾಕ್ಸಿಗಳನ್ನೇರಿ ಮಹಾಲಕ್ಷ್ಮಿ ತಲುಪಬಹುದು.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 29 Jun 2008 14:49:33 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:41:11 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಭೀಕಾ ಶರ್ಮಾ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಮೋಹಟೆಯ ಶ್ರೀ ಜಗದಾಂಬಾ ಮಾತೆ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮೋಹಟೆಯ-ಶ್ರೀ-ಜಗದಾಂಬಾ-ಮಾತೆ-108062200009_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮೋಹಟೆಯ-ಶ್ರೀ-ಜಗದಾಂಬಾ-ಮಾತೆ-108062200009_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಇದು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಮೋಹಟೆ ಎಂಬಲ್ಲಿರುವ ಶ್ರೀ ಜಗದಾಂಬಾ ಮಂದಿರ. ಅಹಮದ್‌ನಗರ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿರುವ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರವು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಪ್ರಮುಖ ಧಾರ್ಮಿಕ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೀಪಕ್ ಖಂಡಗ್ಲೆ</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/22/images/img1080622009_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇದು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಮೋಹಟೆ ಎಂಬಲ್ಲಿರುವ ಶ್ರೀ ಜಗದಾಂಬಾ ಮಂದಿರ. ಅಹಮದ್‌ನಗರ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿರುವ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರವು ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಪ್ರಮುಖ ಧಾರ್ಮಿಕ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು. ಭಕ್ತಿ ಮತ್ತು ನಂಬುಗೆಯ ಅಗರವಾಗಿರುವ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿನೀಡಿದ ಪ್ರತಿಯೊಬ್ಬರ ಇಚ್ಛೆಯನ್ನೂ ಮಾತೆ ಜಗದಂಬೆ ಈ ಈಡೇರಿಸುತ್ತಾಳೆ ಎಂಬುದು ಪ್ರತೀತಿ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿ ಬನ್ಷಿ ದಹಿಫಲೆ ಎಂಬಾತ ಮಾಹುರ್ಗರ್ ರೇಣುಕಾ ಮಾತೆಯ(ಶಕ್ತಿ ಪೀಠಗಳಲ್ಲೊಂದು) ಅನುಯಾಯಿಯಾಗಿದ್ದರು. ತನ್ನ ಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸುವಂತೆ ಅವರು <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/22/images/img1080622009_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> ದೇವಿಯನ್ನು ಭಕ್ತಿಯಿಂದ ಪ್ರಾರ್ಥಿಸಿದ್ದರು. ತನ್ನ ಭಕ್ತನ ಪ್ರಾರ್ಥನೆಯಿಂದ ಸಂತುಷ್ಟಳಾದ ದೇವಿಯು ಬನ್ಷಿಯ ಕನಸಿನಲ್ಲಿ ಪ್ರತ್ಯಕ್ಷಳಾಗಿ ಬೆಟ್ಟದ ತುದಿಯಲ್ಲಿ ತನ್ನ ಬರುವಿಕೆಯ ಬಗ್ಗೆ ತಿಳಿಸಿದಳು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಂದಿನಿಂದ ಜನತೆಯು ತಾಯಿ ಜಗದಂಬೆಯು ಮಹೂರ್ಗರ್ ರೇಣುಕಾ ಮಾತೆಯ ಅವತಾರ ಎಂದು ತಿಳಿದಿದ್ದಾರೆ. ಈ ದಿವ್ಯಸನ್ನಿಧಿಗೆ ಗುರು ವೃದೇಶ್ವರ, ಗುರು ಮಚ್ಚೇಂದ್ರ ನಾಥ, ಗುರು ಕನ್ನಿಫನಾಥ್, ಗುರು ಗಹಿನಾಥ್, ಗುರು ಜಾಲಿಂದರ್ ನಾಥ್ ಮತ್ತು ಗುರು ನಾಗ್‌ನಾಥ್ ಮುಂತಾದ ಸಂತರು ಭೇಟಿ ನೀಡಿದ್ದಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/22/images/img1080622009_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿ ದೇವಿಯು ಅಶ್ವಿಜ ಶುದ್ಧ ಏಕಾದಶಿ(ಹಿಂದೂ ಕ್ಯಾಲೆಂಡರಿನ 11ನೆ ದಿನ) ಯಂದು ಅವತರಿಸಿರುವ ಕಾರಣ ಆ ದಿನದಂದು ಇಲ್ಲಿ ಉತ್ಸವ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ದೇವಿಯ ಮುಖವು ಮಹೂರ್ಗರ್ ನತ್ತ ತಿರುಗಿದೆ. ಈ ದೇವಾಲಯದ ಬಳಿ ಶಿವದೇವಾಲಯ ಮತ್ತು ಒಂದು ಪ್ರಾಚೀನ ಕೊಳವಿದೆ. ತಮ್ಮೆಲ್ಲ ವ್ಯಾಧಿಗಳ ಪರಿಹಾರಕ್ಕಾಗಿ ಭಕ್ತರು ಈ ಕೊಳದಲ್ಲಿ ಮೀಯುತ್ತಾರೆ. ಈ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿದ ಪ್ರತಿ ಭಕ್ತರೂ, ಮಾತಾ ಜಗದಂಬೆಯ ಪವಾಡಗಳನ್ನು ಕೊಂಡಾಡುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಮಂದಿರದ ಕುರಿತು ಒಂದು ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಘಟನೆ ಜನಜನಿತವಾಗಿದೆ. ಒಮ್ಮೆ ಮಾಜಿ ಪ್ರಧಾನಿ ಶ್ರೀಮತಿ ಇಂದಿರಾ ಗಾಂಧಿ ಅವರು ಈ ಹಳ್ಳಿಯಲ್ಲಿ ಅಣೆಕಟ್ಟೊಂದರ ಉದ್ಘಾಟನೆಗಾಗಿಗಿ ಬಂದಿದ್ದರು. ಆ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಅವರಿಗೆ ಕನಸಿನಲ್ಲಿ ದೇವತೆ ಕಾಣಿಸಿಕೊಂಡಿದ್ದಳಂತೆ. ಇದರ ಮರುದಿನ ಮುಂಜಾನೆ ಅವರು ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿದ್ದು, ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಭಕ್ತರು ಸುಲಭವಾಗಿ ತೆರಳಲು ಅನುಕೂಲವಾಗುವಂತೆ ಮೆಟ್ಟಿಲುಗಳನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲು ಸ್ಥಳಿಯಾಡಳಿತಕ್ಕೆ ತಿಳಿಸಿದರು. <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/22/images/img1080622009_1_5.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಾಲಯದ ಜೀರ್ಣೋದ್ಧಾರಕ್ಕಾಗಿ, ಹೊಸ ಯೋಜನೆಯನ್ನು ವಿನ್ಯಾಸಗೊಳಿಸಿರುವುದಾಗಿ ದೇವಾಲಯದ ಟ್ರಸ್ಟಿಗಳಲ್ಲೊಬ್ಬರಾದ ಸುರೇಶ್ ಬಾಲಚಂದ್ರ ಅವರು ನಮ್ಮ ತಂಡಕ್ಕೆ ತಿಳಿಸಿದರು. ಜೀರ್ಣೋದ್ಧಾರದ ವೆಚ್ಚ ಸುಮಾರು 15 ಕೋಟಿ ಎಂಬುದಾಗಿ ಅಂದಾಜಿಸಲಾಗಿದೆ. ದೇವಾಲಯದ ಸುತ್ತಮುತ್ತ ಸುಮಾರು 20 ಸಾವಿರ ಔಷಧೀಯ ಗಿಡಮೂಲಿಕೆಗಳು ಮತ್ತು ಇತರ ಸಸಿಗಳನ್ನು ಬೆಳೆಸಲಾಗಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಕಾರಣಿಕ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಪ್ರತಿ ವರ್ಷ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಮಂದಿ ಭಕ್ತರು ಭೇಟಿ ನೀಡಿ ಮಾತೆ ಜಗದಾಂಬೆಯ ದರ್ಶನದಿಂದ ಪಾವನರಾಗುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಇಲ್ಲಿಗೆ ತಲುಪಲು:  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಸ್ತೆಯ ಮೂಲಕ: ಮೋಹಟೆಯ ಅಹ್ಮದ್ ನಗರದಿಂದ ಪಟಾರ್ಡಿ ಮೂಲಕವಾಗಿ 70 ಕಿಲೋ ಮೀಟರ್ ದೂರವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರೈಲು ಮುಖಾಂತರ: ರಾಷ್ಟ್ರದ ಎಲ್ಲಾ ಭಾಗಗಳಿಂದಲೂ ಅಹ್ಮದ್ ನಗರಕ್ಕೆ ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವಾಯುಯಾನ: ಪೂನಾ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ. ಪೂನಾವು ಅಹ್ಮದ್ ನಗರದಿಂದ 180 ಕಿಮೀ ದೂರದಲ್ಲಿದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 22 Jun 2008 15:49:45 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:41:11 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಸರ್ವರೋಗ ಪರಿಹಾರಕ: ವೈದ್ಯನಾಥ ಸ್ವಾಮಿ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸರ್ವರೋಗ-ಪರಿಹಾರಕ-ವೈದ್ಯನಾಥ-ಸ್ವಾಮಿ-108061500002_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸರ್ವರೋಗ-ಪರಿಹಾರಕ-ವೈದ್ಯನಾಥ-ಸ್ವಾಮಿ-108061500002_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ದೇಶದ ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಶಿವ ಮಂದಿರಗಳಲ್ಲಿ ಚೆನ್ನೈ-ತಂಜಾವೂರು ಮಾರ್ಗದಲ್ಲಿರುವ ವೈದ್ಯೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ತನ್ನದೇ ಆದ ಸ್ಥಾನಮಾನವಿದೆ. ಇಲ್ಲಿನ ಅಧಿದೇವತೆ ವೈದ್ಯನಾಥ. ನಂಬಿಕೆಯ ಪ್ರಕಾರ ಇಲ್ಲಿನ ಈ ದೇವರು 4,480 ಸಂಖ್ಯೆಯ ರೋಗಗಳನ್ನು ಗುಣಪಡಿಸುವ ಶಕ್ತಿ ಹೊಂದಿದ್ದಾನೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#004080'><b>ಅಯ್ಯನಾಥನ್ </font><font style='font-size:12pt; color:#000000;'></b></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/15/images/img1080615002_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇಶದ ಪ್ರಸಿದ್ಧ ಶಿವ ಮಂದಿರಗಳಲ್ಲಿ ಚೆನ್ನೈ-ತಂಜಾವೂರು ಮಾರ್ಗದಲ್ಲಿರುವ ವೈದ್ಯೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ತನ್ನದೇ ಆದ ಸ್ಥಾನಮಾನವಿದೆ. ಇಲ್ಲಿನ ಅಧಿದೇವತೆ ವೈದ್ಯನಾಥ. ನಂಬಿಕೆಯ ಪ್ರಕಾರ ಇಲ್ಲಿನ ಈ ದೇವರು 4,480 ಸಂಖ್ಯೆಯ ರೋಗಗಳನ್ನು ಗುಣಪಡಿಸುವ ಶಕ್ತಿ ಹೊಂದಿದ್ದಾನೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ದೇವಸ್ಥಾನ ವಿಶೇಷವಾದುದು. ಪೌರಾಣಿಕ ಹಿನ್ನೆಲೆ ಪ್ರಕಾರ, ರಾಮಾಯಣದಲ್ಲಿ ಸೀತೆಯನ್ನು ರಾವಣ ಹೊತ್ತೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದಾಗ ತಡೆದ ಜಟಾಯು, ರಾವಣನ ಪ್ರಹಾರಕ್ಕೆ ಈಡಾಗಿ ತನ್ನೆರಡೂ ರೆಕ್ಕೆಗಳನ್ನು ಕಳೆದುಕೊಂಡು ಬಿದ್ದದ್ದು ಈ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿಯಂತೆ. ಸೀತೆಯನ್ನು ಅರಸುತ್ತಾ ಬಂದ ರಾಮ ಲಕ್ಷ್ಮಣರು ಜಟಾಯುವಿನಿಂದಾಗಿ ಸೀತೆ ಎಲ್ಲಿದ್ದಾಳೆ ಎಂಬುದನ್ನು ತಿಳಿದುಕೊಂಡರು. ತನ್ನ ಅಂತ್ಯಸಂಸ್ಕಾರವನ್ನು ಇಲ್ಲೇ ನೆರವೇರಿಸಬೇಕೆಂದು ಜಟಾಯುವು ರಾಮನಲ್ಲಿ ಕೋರುತ್ತಾನೆ. ಶ್ರೀರಾಮನು ಜಟಾಯುವಿನ ಅಂತ್ಯಸಂಸ್ಕಾರ ನೆರವೇರಿಸಿದ ಸ್ಥಳವೇ ಜಟಾಯು ಕುಂಡ. ಇದು ದೇವಾಲಯದೊಳಗಿದ್ದು, ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬರುವ ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ಜಾತಿ-ಮತ ಭೇದವಿಲ್ಲದೆ ಈ ಕುಂಡದಿಂದ ವಿಭೂತಿ ಪ್ರಸಾದ ತೆಗೆದುಕೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಾವಣನೊಂದಿಗೆ ಯುದ್ಧ ಮುಗಿದ ನಂತರ ಶ್ರೀರಾಮನು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಸೀತೆಯೊಂದಿಗೆ ಬಂದು, ಶಿವನನ್ನು ಪ್ರಾರ್ಥಿಸಿದ. ಪದ್ಮಶೂರನೆಂಬ ರಕ್ಕಸನನ್ನು ಕೊಲ್ಲಲು ಷಣ್ಮುಖನು ಶಕ್ತಿಯಿಂದ ವೇಲ್ (ಭರ್ಜಿ) ಆಯುಧವನ್ನು ಪಡೆದ ಸ್ಥಳವೂ ಇದೇ. ಅಂತೆಯೇ ವಿಶ್ವಾಮಿತ್ರ, ವಸಿಷ್ಠ ಮುಂತಾದ ಮಹರ್ಷಿಗಳು ಶಿವನನ್ನು ಪ್ರಾರ್ಥಿಸಿದ ಸ್ಥಳವಿದಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕುಷ್ಠರೋಗ ಪೀಡಿತನಾದ ಅಂಗಾರಕನು ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಬಂದು ಶಿವನನ್ನು ಪೂಜಿಸಿ, ರೋಗಮುಕ್ತನಾದ. ಈ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ಇದು ನವಗ್ರಹ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲೊಂದು ಎಂದು ಪರಿಗಣಿಸಲ್ಪಟ್ಟಿದ್ದು, ಅಂಗಾರಕನಿಗೆ ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸುವ ಮೂಲಕ ತಮ್ಮ ಜಾತಕದಲ್ಲಿ ದೋಷವಿರುವ ಮಂದಿ ದೋಷದಿಂದ ಮುಕ್ತರಾಗುತ್ತಾರೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಬಿಲ್ವ ವೃಕ್ಷದ ಬೇರಿನ ಪುಡಿ, ಸಂಜೀವಿನಿ ಮತ್ತು ತೈಲದ ಮಿಶ್ರಣದೊಂದಿಗೆ ಶಿವನು ಶಕ್ತಿ ಸಹಿತನಾಗಿ ಈ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಆಗಮಿಸಿದ ಎಂಬ ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ. ಸಿದ್ಧ ವೈದ್ಯದ ಪ್ರಕಾರವಾಗಿರುವ ಈ ಮಿಶ್ರಣವು 4,480 ರೋಗಗಳನ್ನು ಗುಣಪಡಿಸಬಲ್ಲ ಶಕ್ತಿ ಹೊಂದಿದೆ ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದ್ದು, ಇದೇ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ಇಲ್ಲಿ ಶಿವನಿಗೆ ವೈದ್ಯನಾಥೇಶ್ವರ ಎಂಬ ಹೆಸರು ಬಂತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತರು ಇಲ್ಲಿಗಾಗಮಿಸಿ ಉತ್ತಮ ಆರೋಗ್ಯಕ್ಕಾಗಿ ಪ್ರಾರ್ಥಿಸುತ್ತಾರೆ. ಒಂದು ವಿಶೇಷ ವಿಧಾನದ ಮೂಲಕ ಮಾತ್ರೆ ತಯಾರಿಸುವ ಪ್ರಾಚೀನ ಪದ್ಧತಿಯೊಂದು ಇಲ್ಲಿ ಈಗಲೂ ಚಾಲ್ತಿಯಲ್ಲಿದೆ. ಶುಕ್ಲ ಪಕ್ಷದ ಶುಭ ಮುಹೂರ್ತದಲ್ಲಿ ವ್ಯಕ್ತಿಯೊಬ್ಬ ಅಂಗಸಂತಾನ ತೀರ್ಥದಲ್ಲಿ ಮಿಂದು, ಈ ಕೊಳದ ತಳಭಾಗದಲ್ಲಿರುವ ಮರಳನ್ನೆತ್ತಿ, ಜಟಾಯು ಕುಂಡದ ವಿಭೂತಿ ಪ್ರಸಾದದೊಂದಿಗೆ ಮಿಶ್ರ ಮಾಡಿ, ಮತ್ತೊಂದು ಪವಿತ್ರ ತೀರ್ಥವಾದ ಸಿದ್ಧಾಮೃತ ತೀರ್ಥದ ನೀರನ್ನು ಸೇರಿಸಬೇಕು. ಇವನ್ನು ಮುರುಗ (ಷಣ್ಮುಖ) ದೇವರ ಸನ್ನಿಧಿಯಲ್ಲಿರುವ ಅರೆಕಲ್ಲಿನಲ್ಲಿ ಅರೆಯಬೇಕು. ಅರೆಯುವಾಗ ಪಂಚಾಕ್ಷರಿ ಮಂತ್ರ ಜಪಿಸಬೇಕು. ಅರೆದಾದ ಮೇಲೆ ಲಭ್ಯವಾಗುವ ಮಿಶ್ರಣವನ್ನು ಸಣ್ಣ ಉಂಡೆಗಳನ್ನಾಗಿ ಮಾಡಿ ಶಕ್ತಿ ಸನ್ನಿಧಿಗೆ ಒಯ್ದು, ಅದಕ್ಕೆ ಪೂಜೆ ಮಾಡಿಸಬೇಕು. ಬಳಿಕ ಅದನ್ನು ಸಿದ್ಧಾಮೃತ ತೀರ್ಥದ ಪವಿತ್ರ ಜಲದೊಂದಿಗೆ ಸೇವಿಸಬೇಕು. ಯಾವುದೇ ರೋಗಗಳನ್ನೂ ಈ ಔಷಧಿಯು ನಿವಾರಿಸಬಹುದಾಗಿದೆ. ಈ ಜನ್ಮದ ಮಾತ್ರವೇ ಅಲ್ಲ, ಐದು ಜನ್ಮಗಳಲ್ಲೂ ಯಾವುದೇ ರೋಗರುಜಿನಗಳಿಲ್ಲದೆ ಜೀವಿಸಬಹುದಾಗಿದೆ ಎನ್ನುತ್ತದೆ ತಮಿಳಿನ ಒಂದು ಶ್ಲೋಕ.</font><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/15/images/img1080615002_2_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಸ್ಥಾನದ ಹಿರಿಯ ಗುರುಗಳು (ಅರ್ಚಕರು) ಹೇಳುವ ಪ್ರಕಾರ: ಶಿವನು ಇಲ್ಲಿ ವೈದ್ಯನಾಥನ ರೂಪದಲ್ಲಿ ಅವತರಿಸಿದ್ದಾನೆ. ಅಂಗಾರಕನ ನವಗ್ರಹ ಕ್ಷೇತ್ರವೂ ಇದಾಗಿದ್ದು, ಇಲ್ಲಿ ಚೆವ್ವ (ಕುಜ) ದೋಷ ಪರಿಹಾರವಾಗುತ್ತದೆ. ಗಣಪತಿಯು ಕಾಮಧೇನು ಮತ್ತು ಕಲ್ಪವೃಕ್ಷದಂತೆ ವರದಾಯಕನಾಗಿದ್ದಾನೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕುಜ ದೋಷಕ್ಕೆ, ವಿವಾಹ ಸಂಬಂಧಿತ ಸಮಸ್ಯೆಗಳಿಗೆ ಮತ್ತು ಆಸ್ತಿಗೆ ಸಂಬಂಧಿಸಿದ ತೊಂದರೆಗಳಿಗೆ ಇದು ಸಿದ್ಧ ಕ್ಷೇತ್ರವಾಗಿದೆ. ಇಲ್ಲಿ ಮುರುಗ (ಷಣ್ಮುಖ)ನು ಪುತ್ರ ಭಾಗ್ಯ ಕರುಣಿಸುತ್ತಾನೆ. ತಯ್ಯಲ್‌ನಾಯಕಿ ಅಮ್ಮ ಸುಮಂಗಲಿಯರ ಔನ್ನತ್ಯಕ್ಕೆ ಕಾರಕಳಾಗಿರುತ್ತಾಳೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಕ್ಷೇತ್ರದಲ್ಲಿ ಒಂದೇ ಸಾಲಿನಲ್ಲಿ ಎಲ್ಲಾ ನವಗ್ರಹರೂ ನಿಂತಿರುವಂತಹ ವಿಗ್ರಹಗಳಿವೆ. ಆದುದರಿಂದ ಸರ್ವ ಗ್ರಹ ದೋಷವೂ ನಿವಾರಣೆಯಾಗುತ್ತದೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಬಿಲ್ವ, ಶ್ರೀಗಂಧ ಮತ್ತು ವಿಭೂತಿಯ ಮಿಶ್ರಣದ ಮೂಲಕ ದೇವರು ಎಲ್ಲ ರೋಗಗಳನ್ನೂ ಪರಿಹರಿಸುತ್ತಾನೆ. ಈ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ ಎಲ್ಲಾ ನಾಲ್ಕು ಯುಗಗಳಲ್ಲಿ ಬೇರೆ ಬೇರೆಯೇ ವೃಕ್ಷಗಳಿದ್ದವು ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇದೆ. ಅಂದರೆ ಕೃತ ಯುಗದಲ್ಲಿ ಕದಂಬ ವೃಕ್ಷ, ತ್ರೇತಾ ಯುಗದಲ್ಲಿ ಬಿಲ್ವ ವೃಕ್ಷ, ದ್ವಾಪರ ಯುಗದಲ್ಲಿ ಬಕುಳ ವೃಕ್ಷ ಹಾಗೂ ಕಲಿಯುಗದಲ್ಲಿ ಬೇವು ವೃಕ್ಷ ಇಲ್ಲಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿನ ಸಿದ್ಧಾಮೃತ ಕೊಳವು ಆಕರ್ಷಕವಾಗಿದೆ. ಕೃತಯುಗದಲ್ಲಿ ಕಾಮಧೇನುವು ಇಲ್ಲಿಗೆ ಬಂದು ಶಿವ ಲಿಂಗಕ್ಕೆ ಕ್ಷೀರಾಭಿಷೇಕ ಮಾಡಿದ್ದು, ಉಕ್ಕಿ ಹರಿದ ಹಾಲು ಕೊಳವನ್ನು ತುಂಬಿತು, ಈ ಮೂಲಕ ಕೊಳಕ್ಕೆ ದೈವೀಕ ಶಕ್ತಿ ನೀಡಿತು ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆಯಿದೆ. ದುಷ್ಟಶಕ್ತಿಗಳ ಬಾಧೆಗೀಡಾದ ವ್ಯಕ್ತಿಗಳು ಈ ಪವಿತ್ರ ಕೊಳದಲ್ಲಿ ಸ್ನಾನ ಮಾಡಿದರೆ, ಬಾಧೆ ನಿವಾರಣೆಯಾಗುತ್ತದೆ. ಅಲ್ಲದೆ, ವಿಶೇಷವೆಂದರೆ ಈ ಕೊಳದಲ್ಲಿ ಕಪ್ಪೆಗಳಿಲ್ಲ ಮತ್ತು ನೀರು ಹಾವುಗಳೂ ಇಲ್ಲ. ಇದಕ್ಕೆ ಕಾರಣ, ಋಷಿಯೊಬ್ಬ ತಮ್ಮ ತಪೋಬಲದ ಮೂಲಕ ಅವುಗಳು ಈ ಕೊಳದಲ್ಲಿ ಇರದಂತೆ ಮಾಡಿದ್ದ ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಕ್ಷೇತ್ರವನ್ನು ಪುಳ್ಳಿರುಕ್ವೇಲೂರು ಅಂತಲೂ ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಇದಕ್ಕೆ ಕಾರಣ ಇಲ್ಲಿನ ದೇವರನ್ನು ಪುಳ್ (ಪಕ್ಷಿ-ಜಟಾಯು), ಋಗ್ವೇದ (ರುಕ್), ಮುರುಗನ ಆಯುಧ (ವೇಲ್) ಮತ್ತು ಸೂರ್ಯ (ಊರ್) ಪೂಜಿಸಿದ್ದಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವೈದ್ಯನಾಥ ಸ್ವಾಮಿಯಲ್ಲದೆ, ಈ ಕ್ಷೇತ್ರವು ನಾಡಿ ಜ್ಯೋತಿಷ್ಯಕ್ಕೂ ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರಸಿದ್ಧಿ ಪಡೆದಿದೆ. ತಾಳೆ ಗ್ರಂಥಗಳ ಮೂಲಕ ವ್ಯಕ್ತಿಯೊಬ್ಬನ ಭೂತ, ವರ್ತಮಾನ ಮತ್ತು ಭವಿಷ್ಯಗಳನ್ನು ತಿಳಿಯಬಲ್ಲ ಈ ಶಾಸ್ತ್ರದಲ್ಲಿ ಕೇವಲ ಹೆಬ್ಬೆರಳ ಮುದ್ರೆಯ ಮೂಲಕ ಭವಿಷ್ಯ ನುಡಿಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಪಟ್ಟಣದ ಅಲ್ಲಲ್ಲಿ ನಾಡಿಜ್ಯೋತಿಷ್ಯ ಕೇಂದ್ರಗಳನ್ನು ನಾವು ಕಾಣಬಹುದಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವೈದ್ಯೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಹೋಗುವುದು ಹೇಗೆ:</b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮೂಲಕ : </b>ಚೆನ್ನೈ-ತಂಜಾವೂರು ಮಾರ್ಗ ಮಧ್ಯೆ ವೈದ್ಯೇಶ್ವರ ಕೋವಿಲ್ (ದೇವಸ್ಥಾನ) ರೈಲ್ವೈ ನಿಲ್ದಾಣವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮಾರ್ಗ: </b>ಇದು ಚೆನ್ನೈಯಿಂದ 235 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಚಿದಂಬರಂನಿಂದ 26 ಕಿ.ಮೀ. ದೂರವಿದೆ.ಚಿದಂಬರಂನಿಂದ 35-40 ನಿಮಿಷದಲ್ಲಿ ದೇವಸ್ಥಾನ ತಲುಪಬಹುದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಾಯು ಮಾರ್ಗ: </b>ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ ಚೆನ್ನೈ. ಚೆನ್ನೈಯಿಂದ ರಸ್ತೆ ಅಥವಾ ರೈಲು ಮೂಲಕ ಕ್ಷೇತ್ರ ತಲುಪಬಹುದು. ತಿರುಚ್ಚಿಯಿಂದಲೂ ಹೋಗಬಹುದು. ಆದರೆ ರಸ್ತೆ ಪ್ರಯಾಣ ಮಾತ್ರ ತ್ರಾಸದಾಯಕ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 15 Jun 2008 17:46:14 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:41:11 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಭವಾನಿ ಮಾತೆ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಭವಾನಿ-ಮಾತೆ-108060800012_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಭವಾನಿ-ಮಾತೆ-108060800012_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಧರ್ಮಯಾತ್ರೆಯ ಅಂಕಣದಲ್ಲಿ ಈ ಬಾರಿ ನಿಮಗೆ ಖಾಂಡ್ವಾದಲ್ಲಿರುವ ಪ್ರಖ್ಯಾತ ಭವಾನಿ ಮಾತೆ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಕರೆದೊಯ್ಯಿತ್ತಿದ್ದೇವೆ. ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಮಾತೆ ತುಳಜಾಭವಾನಿಗೆ ಅರ್ಪಿಸಲಾಗಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/08/images/img1080608012_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಧರ್ಮಯಾತ್ರೆಯ ಅಂಕಣದಲ್ಲಿ ಈ ಬಾರಿ ನಿಮಗೆ ಖಾಂಡ್ವಾದಲ್ಲಿರುವ ಪ್ರಖ್ಯಾತ ಭವಾನಿ ಮಾತೆ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಕರೆದೊಯ್ಯಿತ್ತಿದ್ದೇವೆ. ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ಮಾತೆ ತುಳಜಾಭವಾನಿಗೆ ಅರ್ಪಿಸಲಾಗಿದೆ.</font><br/>    <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶ್ರೀರಾಮನು ಪ್ರಾಯಶ್ಚಿತ್ತಕ್ಕಾಗಿ  ಈ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಸತತ ಒಂಬತ್ತು ದಿನಗಳ ಕಾಲ ತಪಸ್ಸನ್ನು ಆಚರಿಸಿದ್ದರು ಎಂದು ಪುರಾಣ ಕಥೆಗಳಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖವಾಗಿದೆ. ನವರಾತ್ರಿಯ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ  ನಿರಂತರ ಒಂಬತ್ತು ದಿನಗಳ ಕಾಲ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮಗಳನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಒಂಬತ್ತು ದಿನಗಳ ಉಪವಾಸ ವ್ರತವನ್ನು ಆಚರಿಸಿ ಭವಾನಿ ಮಾತೆಯ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿ ಭಕ್ತಿಯಿಂದ ನಮಿಸುತ್ತಾರೆ.  </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದ ಗರ್ಭಗುಡಿಯ ಗೋಡೆಗಳಿಗೆ ಬೆಳ್ಳಿಯ ಕವಚವನ್ನು ತೋಡಿಸಲಾಗಿದೆ. ಕೀರಿಟ ಹಾಗೂ ತಲೆಯ ಮೇಲೀರುವ ಕೊಡೆ ಬೆಳ್ಳಿಯಿಂದ ನಿರ್ಮಿತವಾಗಿದೆ. ಭವಾನಿ <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/08/images/img1080608012_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> ಮಾತೆಯನ್ನು ನಕಾಟಿ ಮಾತೆಯೆಂದು ಗುರುತಿಸಲಾಗುತ್ತಿತ್ತು.ದಾದಾಜಿ ಧುನಿವಾಲೆಯವರ ಸಲಹೆಯಂತೆ ಭವಾನಿ ಮಾತೆಯೆಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದ ಆವರಣ ತುಂಬಾ ಸೊಗಸಾಗಿದ್ದು ಮನಸೆಳೆಯುವಂತಿದೆ.  ಮಂದಿರದ ದ್ವಾರದಲ್ಲಿರುವ ಕಂಬಗಳು ಹಾಗೂ ಆವರಣದಲ್ಲಿರುವ ಬೃಹತ್ ದೀಪಸ್ಥಂಬಗಳು  ಶಂಕುವಿನಾಕಾರದಲ್ಲಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/08/images/img1080608012_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಭವಾನಿ ಮಾತೆಯ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಹತ್ತಿಕೊಂಡಂತೆ ಶ್ರೀರಾಮಮಂದಿರ, ತುಳಜೇಶ್ವರ ಮಹಾದೇವ್ ಮಂದಿರ ಮತ್ತು ತುಳಜೇಶ್ವರ ಹನುಮಾನ ಮಂದಿರಗಳಿವೆ. ಮಂದಿರದಲ್ಲಿರುವ ದೇವರ ಹಾಗೂ ದೇವತೆಗಳ ಮೂರ್ತಿಗಳು ಸುಂದರವಾಗಿ ಆಕರ್ಷಕವಾಗಿವೆ. ನಿಮಾಂದ್ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ತುಳಜಾಭವಾನಿ ಮಾತೆಯ ಮಂದಿರ  ಭಕ್ತರ ನಂಬಿಕೆ ಹಾಗೂ ಭರವಸೆಯ ಆಶಾಕಿರಣವಾಗಿದೆ. ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿದ ಭಕ್ತರ ಕಷ್ಟಗಳು ಪರಿಹಾರವಾಗಿ ನೆಮ್ಮದಿ ದೊರೆಯುತ್ತದೆ. ಬೇಡಿಕೆಗಳು ಈಡೇರುತ್ತವೆ ಎನ್ನುವುದು ಭಕ್ತರ ಬಲವಾದ ನಂಬಿಕೆಯಾಗಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ  </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಖಾಂಡ್ವಾ‌ಗೆ ದೇಶದ ಎಲ್ಲ ಮೂಲೆಗಳಿಂದ ರೈಲ್ವೆ ಹಾಗೂ ರಸ್ತೆಯ ಮೂಲಕ  ಸುಲಭ ಸಂಪರ್ಕವಿದ್ದು , ಹತ್ತಿರದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ 140 ಕಿ.ಮಿ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಇಂದೋರ್‌.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 08 Jun 2008 16:36:24 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:41:11 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಯೋಗೇಂದ್ರ ಶಿಲಾನಾಥ್ ಬಾಬಾ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಯೋಗೇಂದ್ರ-ಶಿಲಾನಾಥ್-ಬಾಬಾ-108060100009_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಯೋಗೇಂದ್ರ-ಶಿಲಾನಾಥ್-ಬಾಬಾ-108060100009_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ದೇವಾಸ್ ನಗರದ ಶ್ರೀ ಗುರು ಯೋಗೇಂದ್ರ ಶಿಲಾನಾಥ್ ಆಶ್ರಮದಲ್ಲಿ ಪವಿತ್ರವಾದ ದ್ವೀಪ ಬೆಳಗುತ್ತಿರುತ್ತದೆ. ಇವತ್ತಿಗೂ ಬಾಬಾ ಅವರ ಕಟ್ಟಿಗೆಯ ಪಾದರಕ್ಷೆಗಳು ಹಾಸಿಗೆಯನ್ನು ಕಾಣಬಹುದಾಗಿದೆ. 100ವರ್ಷಗಳು ಕಳೆದರೂ ಇಂದಿಗೂ ಹೊಸತನ ಕಂಡುಬರುತ್ತದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಾಸ್ ನಗರದ ಶ್ರೀ ಗುರು ಯೋಗೇಂದ್ರ ಶಿಲಾನಾಥ್ ಆಶ್ರಮದಲ್ಲಿ ಪವಿತ್ರವಾದ ದೀಪ ಬೆಳಗುತ್ತಿರುತ್ತದೆ. ಇವತ್ತಿಗೂ ಬಾಬಾ ಅವರ ಕಟ್ಟಿಗೆಯ ಪಾದರಕ್ಷೆಗಳು ಹಾಸಿಗೆಯನ್ನು ಕಾಣಬಹುದಾಗಿದೆ. 100ವರ್ಷಗಳು ಕಳೆದರೂ ಇಂದಿಗೂ ಹೊಸತನ ಕಂಡುಬರುತ್ತದೆ. </font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/01/images/img1080601009_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಯೋಗೇಂದ್ರ ಬಾಬಾ ಅವರ ಆಶ್ರಮದಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿಯೊಬ್ಬರಿಗೂ ಶಾಂತಿ ಮತ್ತು ನೆಮ್ಮದಿಯ ಅನುಭವವಾಗುತ್ತದೆ. ಬಾಬಾ ಯೋಗೇಂದ್ರ  ಅವರಿಗೆ ತಲೆಬಾಗಿ ಕೈಮುಗಿದಲ್ಲಿ  ಏಳಿಗೆ ಮತ್ತು ಶಾಂತಿ ದೊರೆಯುತ್ತದೆ. ಯಶಸ್ಸು ಕೂಡಿ ಬಂದು ಅಡೆತಡೆಗಳೆಲ್ಲಾ ನಿವಾರಣೆಯಾಗುತ್ತವೆ ಎನ್ನುವ ನಂಬಿಕೆ ಭಕ್ತರಲ್ಲಿ ಮನೆಮಾಡಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಭಕ್ತರ ಪ್ರಕಾರ ಬಾಬಾ ಅವರು ಈ ಸ್ಥಳ  ಶುದ್ದ ಮತ್ತು ಪವಿತ್ರವಾಗಿದ್ದರಿಂದ ತುಂಬಾ ಇಷ್ಟಪಡುತ್ತಿದ್ದರು.ಇಲ್ಲಿನ ಶಾಂತಿಯನ್ನು ಯಾರಾದರೂ ಕದಡಲು ಯತ್ನಿಸಿದಲ್ಲಿ ಬಾಬಾ ಅವರ ಅಕ್ರೋಶಕ್ಕೆ  ಗುರಿಯಾಗುತ್ತಿದ್ದರು.ಮಲಹಾರ್ ಧೂನಿ (ಬೆಂಕಿ ಹಚ್ಚುವ ಸ್ಥಳ) ಹಾಗೂ ಸಮಾಧಿ ಸ್ಥಳಗಳು ಅವರ ಶಿಸ್ತನ್ನು ಎತ್ತಿ ತೋರಿಸುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಬಾಬಾ ಅವರಿಗೆ ಪ್ರಾಣಿಗಳೆಂದರೆ ತುಂಬಾ ಪ್ರೀತಿ . ಬಾಬಾ ಅವರು ಧ್ಯಾನಕ್ಕಾಗಿ ಧೂನಿಯ ಹತ್ತಿರ ಕುಳಿತಾಗ ಪ್ರಾಣಿಗಳು ಬಾಬಾ ಅವರ ಹತ್ತಿರ ಬಂದು ಕುಳಿತುಕೊಳ್ಳುತ್ತಿದ್ದವು. ಹುಲಿಯೊಂದು ಬಾಬಾ ಅವರ ಸುತ್ತ ಸದಾ ಉಪಸ್ಥಿತವಾಗಿರುತ್ತಿತ್ತು. ಬಾಬಾ ಅವರಿಗೆ ಹುಲಿ ಎಂದರೆ ತುಂಬಾ ಪ್ರೀತಿ.   </font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0806/01/images/img1080601009_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಯೋಗೇಂದ್ರ ಬಾಬಾ ಅವರ ಇತಿಹಾಸ ಜನರ ಏಳಿಗೆಗಾಗಿ ಮಾಡಿದ ಕಾರ್ಯಗಳು  ಪೂರ್ಣ ಪವಾಡಗಳಿಂದ ಕೂಡಿದೆ.ಪ್ರತಿ ಗುರುವಾರದಂದು ಸಾವಿರಾರು ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರು ಆಶ್ರಮಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿ  ಬಾಬಾ ಅವರ ಆಶೀರ್ವಾದವನ್ನು ಪಡೆಯುತ್ತಾರೆ. ಬಾಬಾ ಅವರು 1901ರಿಂದ 1921ರವರೆಗೆ ದೇವಾಸ್‌ನಲ್ಲಿದ್ದರೆಂದು ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲಾಗಿದೆ. ನಂತರ ಹೃಷಿಕೇಶ್‌ಗೆ ತೆರಳಿದ ಬಾಬಾ  ಚೈತ್ರ ಕೃಷ್ಣ 14ನೇಯ  ಗುರುವಾರದಂದು 1977ರಲ್ಲಿ ಇಹಲೋಕ ತ್ಯಜಿಸಿದರು.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 02 Jun 2008 11:52:36 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:41:11 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ನಾಗೇಂದ್ರ ತ್ರಾಸಿ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಸಂತ ದಾದಾಜಿ ಧುನಿವಾಲೆ ಕ್ಷೇತ್ರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸಂತ-ದಾದಾಜಿ-ಧುನಿವಾಲೆ-ಕ್ಷೇತ್ರ-108052500030_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸಂತ-ದಾದಾಜಿ-ಧುನಿವಾಲೆ-ಕ್ಷೇತ್ರ-108052500030_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಪೂಜ್ಯ ಸಂತರಲ್ಲಿ ಒಬ್ಬರಾದ ಶಿರಡಿ ಸಾಯಿಬಾಬಾ ಅವರಂತೆ ಸಂತ  ದಾದಾ ಧುನಿವಾಲೆ ಅವರನ್ನು ನೆನಪಿಸಿಕೊಳ್ಳಬೇಕಾಗುತ್ತದೆ.ದಾದಾಜಿ ( ಕೇಶವಾನಂದಜೀ ಮಹಾರಾಜ್) ಒಬ್ಬ ದೈವಿ ಸ್ವರೂಪಿ ಸಂತ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಭೀಕಾ ಶರ್ಮ  </font><font style='font-size:12pt; color:#000000;'></b></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/25/images/img1080525030_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪೂಜ್ಯ ಸಂತರಲ್ಲಿ ಒಬ್ಬರಾದ ಶಿರಡಿ ಸಾಯಿಬಾಬಾ ಅವರಂತೆ ಸಂತ  ದಾದಾ ಧುನಿವಾಲೆ ಅವರನ್ನು ನೆನಪಿಸಿಕೊಳ್ಳಬೇಕಾಗುತ್ತದೆ.ದಾದಾಜಿ ( ಕೇಶವಾನಂದಜೀ ಮಹಾರಾಜ್) ಒಬ್ಬ ದೈವಿ ಸ್ವರೂಪಿ ಸಂತ. ಸದಾ ಪವಿತ್ರ ಅಗ್ನಿಯ(ಧುನಿ) ಎದುರುಗಡೆ ಕುಳಿತಿರುವುದರಿಂದ ಅವರನ್ನು ದಾದಾ( ದಾದಾ ಎಂದರೆ ಅಜ್ಜ ಎಂದರ್ಥ) ಧುನಿವಾಲೆ ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ.    </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದಾದಾ ಧುನಿವಾಲೆಯವರನ್ನು ಶಿವನ ಅವತಾರವೆಂದು ತಿಳಿದು ಭಕ್ತರು  ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ. ಅವರ ಸಂಪೂರ್ಣ ಚರಿತ್ರೆ ಲಭ್ಯವಾಗದಿದ್ದರೂ ಅನೇಕ ಪುರಾಣ ಕಥೆಗಳಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖವಾಗಿದೆ ಎಂದು ಭಕ್ತ ಮೂಲಗಳು ಹೇಳುತ್ತವೆ. ದಾದಾ ಧುನಿವಾಲೆ ಅವರ ಸಮಾಧಿಯ ಹತ್ತಿರ  ದಾದಾ ದರ್ಬಾರ್ ಇದೆ. <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/25/images/img1080525030_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇಶ ವಿದೇಶಗಳಿಂದ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿರುವ ಭಕ್ತರು ಗುರು ಪೂರ್ಣಿಮಾ ದಿನದಂದು  ಆಗಮಿಸಿ ಭಕ್ತಿಯಿಂದ ಪೂಜೆಯನ್ನು ನೆರವೆರಿಸುತ್ತಾರೆ. ಪೂಜೆ ,ಪ್ರಾರ್ಥನೆ, ಧಾರ್ಮಿಕ ಚಟುವಟಿಕೆಗಳಿಗಾಗಿ ದೇಶದಲ್ಲಿ ಒಟ್ಟು  27 ಧಾಮಗಳಿವೆ. ಧಾಮಗಳಲ್ಲಿ  ದಾದಾ ಧುನಿವಾಲೆ ಅವರ ಕಾಲದಿಂದಲೂ ಪವಿತ್ರ ಅಗ್ನಿ  ಉರಿಯುತ್ತಿರುತ್ತದೆ. 1930ರಲ್ಲಿ ದಾದಾ ಧುನಿವಾಲೆಯವರು ಖಾಂಡವಾ ನಗರದಿಂದ ಮೂರು ಕಿ.ಮಿ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ದಕ್ಷಿಣ ದಿಕ್ಕಿನಲ್ಲಿ  ಸಮಾಧಿಯಾಗಿದ್ದಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಛೋಟೆ ದಾದಾಜೀ (ಸ್ವಾಮಿ ಹರಿಹರಾನಂದಜೀ)   </font><font style='font-size:12pt; color:#000000;'></b></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/25/images/img1080525030_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಾಜಸ್ಥಾನದ ಶ್ರೀಮಂತ ಕುಟುಬಂದ ವ್ಯಕ್ತಿ ಭಂವರಲಾಲ್ ದಾದಾಜೀಯವರನ್ನು ಭೇಟಿ ಮಾಡಲು ಆಗಮಿಸಿದರು. ಭೇಟಿಯ ನಂತರ ದಾದಜೀಯವರ ಪ್ರಬಾವಕ್ಕೆ ಒಳಗಾದ ಭಂವರಲಾಲ್  ತಮ್ಮನ್ನು  ಸಂಪೂರ್ಣವಾಗಿ ಅರ್ಪಿಸಿಕೊಂಡು ಅಲ್ಲೇ ನೆಲಸಿದರು. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸುಸಂಸ್ಕೃತ ವ್ಯಕ್ತಿತ್ವ ಹೊಂದಿದ ಭಂವರಲಾಲ್ ವಿಷ್ಣುವಿನ ಅವತಾರವೆಂದು ಭಕ್ತ ಸಮೂಹ ಅವರನ್ನು ಪೂಜಿಸುತ್ತದೆ. ಅವರನ್ನು ಛೋಟೆ ದಾದಾಜೀಯೆಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ.ದಾದಾ ಧುನಿವಾಲೆಯವರ ನಂತರ ಅವರ ಕಾರ್ಯವನ್ನು ಯಶಸ್ವಿಯಾಗಿ ನೇರವೆರಿಸಿಕೊಂಡು ಬಂದು 1942 ರಲ್ಲಿ ಅನಾರೋಗ್ಯದ ಬಳಿಕ ಸಮಾಧಿಯಾದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಖಾಂಡ್ವಾ ನಗರಕ್ಕೆ ರಸ್ತೆ ಹಾಗೂ ರೈಲಿನ ಉತ್ತಮ ಸಂಪರ್ಕವಿದೆ. ಸಮೀಪದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ ಇಂದೋರ್ (140 ಕಿ.ಮಿ.) </font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 25 May 2008 15:35:44 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:36:14 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಭೀಕಾ ಶರ್ಮಾ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಸಂತ ಸಿಂಗಾಜಿಯ ಸಮಾಧಿ ಸ್ಥಳ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸಂತ-ಸಿಂಗಾಜಿಯ-ಸಮಾಧಿ-ಸ್ಥಳ-108051800006_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸಂತ-ಸಿಂಗಾಜಿಯ-ಸಮಾಧಿ-ಸ್ಥಳ-108051800006_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಈ ಬಾರಿಯ ನಮ್ಮ ಧಾರ್ಮಿಕ ಪಯಣದಲ್ಲಿ ಪರಿಚಯಿಸುತ್ತಿರುವುದು ಸಂತ ಸಿಂಗಾಜಿಯ ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರವನ್ನು. ಸಂತ ಕಬೀರ್ ಅವರ ಸಮಕಾಲೀನನಾಗಿದ್ದರು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುವ ಸಂತ ಸಿಂಗಾಜಿಯ ಕ್ಷೇತ್ರವು ಮಧ್ಯ ಪ್ರದೇಶದ ಖಾಂಡ್ವಾದಿಂದ 35 ಕಿ.ಮೀ ಅಂತರದಲ್ಲಿ ಇರುವ ಪಿಪ್ಲಿಯಾ ಎಂಬ ಕುಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/18/images/img1080518006_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಬಾರಿಯ ನಮ್ಮ ಧಾರ್ಮಿಕ ಪಯಣದಲ್ಲಿ ಪರಿಚಯಿಸುತ್ತಿರುವುದು ಸಂತ ಸಿಂಗಾಜಿಯ ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರವನ್ನು. ಸಂತ ಕಬೀರ್ ಅವರ ಸಮಕಾಲೀನನಾಗಿದ್ದರು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುವ ಸಂತ ಸಿಂಗಾಜಿಯ ಕ್ಷೇತ್ರವು ಮಧ್ಯ ಪ್ರದೇಶದ ಖಾಂಡ್ವಾದಿಂದ 35 ಕಿ.ಮೀ ಅಂತರದಲ್ಲಿ ಇರುವ ಪಿಪ್ಲಿಯಾ ಎಂಬ ಕುಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗೌಳಿಗಳ ಜಾತಿಯಲ್ಲಿ ಜನ್ಮ ತಳೆದ ಸಿಂಗಾಜಿ ಮೊದಲಿನಿಂದಲೂ ಸರಳ ವ್ಯಕ್ತಿತ್ವದವ. ಮನರಂಗ್ ಸ್ವಾಮಿಯ ಉಪದೇಶಗಳನ್ನು ಕೇಳಿದ ನಂತರ ಆದ್ಯಾತ್ಮೀಕ ಜೀವನದತ್ತ ಸಿಂಗಾಜಿ ತಿರುಗುತ್ತಾನೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/18/images/img1080518006_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಾಳ್ವಾ ಮತ್ತು ನಿಮದ್ ಪ್ರಾಂತ್ಯದಲ್ಲಿ ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರಚಲಿತದಲ್ಲಿರುವ ಸಾಧು ಸಂತರ ಹೆಸರುಗಳಲ್ಲಿ ಸಿಂಗಾಜಿ ಮಹಾರಾಜ್ ಅವರ ಹೆಸರು ಒಂದು. ಭಗವಂತನನ್ನು ನಿರ್ಗುಣ ರೂಪದಲ್ಲಿ ಆರಾಧಿಸಿದ ಸಂತ ಮಹಾರಾಜರು. ಉಪವಾಸ, ತೀರ್ಥ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲಿ ನಂಬಿಕೆ ಇಡದೇ ಭಗವಂತ ಹೃದಯದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿದ್ದಾನೆ ವಿನಃ ಎಲ್ಲಿಯೂ ಅಲ್ಲ ಎಂದು ಬೋಧಿಸಿದರು ಮತ್ತು ಅದರಂತೆ ನಡೆದರು. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಯಾವ ವ್ಯಕ್ತಿಗೆ ತನ್ನ ಆತ್ಮ ದರ್ಶನವಾಗಿದೆಯೋ ಆ ವ್ಯಕ್ತಿ ದೈವಿ ಕೃಪೆಯನ್ನು ಪಡೆಯುವುದಕ್ಕೆ ಉಪವಾಸ, ವನವಾಸ ಮಾಡುವ ಅಗತ್ಯ ಇಲ್ಲ ಎಂದು ಹೇಳಿದರು.</font><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/18/images/img1080518006_2_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಒಂದು ಬಾರಿ ಹೀಗಾಯಿತು. ಯಾರೋ ಒಬ್ಬರು ಓಂಕಾರೇಶ್ವರನ ದರ್ಶನ ಪಡೆಯಿರಿ ಎಂದು ಹೇಳಿದರಂತೆ, ಎಲ್ಲಿ ಕಲ್ಲು ಮತ್ತು ನೀರು ಇದೆಯೋ ಅದೇ ತೀರ್ಥ ಕ್ಷೇತ್ರ ಮತ್ತು ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರ ಎಂದು ಹೇಳಿದರಂತೆ. ಅವರ ಜೀವನದ ಉದ್ದಕ್ಕೂ ಎಲ್ಲಿಯೂ ಅವರು ಮಂದಿರ ನಿರ್ಮಿಸಲಿಲ್ಲ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶ್ರಾವಣ ಮಾಸ ಶುಕ್ಲ ಪಕ್ಷದ ಒಂಭತ್ತನೇ ದಿನದಂದು ಸಿಂಗಾಜಿ ಮಹಾರಾಜ್ ಅವರು ತಮ್ಮ ದೇಹವನ್ನು ಗುರುವಿನ ಆದೇಶದಂತೆ ತ್ಯಜಿಸಿದರು. ಒಂದು ನಂಬಿಕೆಯ ಪ್ರಕಾರ ಅವರು ಧ್ಯಾನ ಮುದ್ರಾ ಸ್ಥಿತಿಯಲ್ಲಿ ಸಮಾದಿ ಸೇರಬೇಕು ಎಂದು ಬಯಸಿದ್ದರಂತೆ. ಅವರ ದೇಹ ಪರಿತ್ಯಾಗದ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಹಿಂಬಾಲಕರು ಅವರೊಂದಿಗೆ ಇಲ್ಲದ್ದರಿಂದ ಸಾಧ್ಯವಾಗಲಿಲ್ಲವಂತೆ ಆರು ತಿಂಗಳ ನಂತರ ಹಿಂಬಾಲಕರ ಕನಸಿನಲ್ಲಿ ಬಂದು ನನ್ನನ್ನು ಧ್ಯಾನ ಮುದ್ರಾ ಸ್ಥಿತಿಯಲ್ಲಿ ಸಮಾಧಿ ಮಾಡಿ ಎಂದು ಹೇಳಿದರಂತೆ. ಅದೇ ಪ್ರಕಾರ ಹಿಂಬಾಲಕರು ನಂತರ ಸಿಂಗಾಜಿ ಮಹಾರಾಜ್‌ರನ್ನು ಧ್ಯಾನ ಮುದ್ರಾ ಸ್ಥಿತಿಯಲ್ಲಿ ಸಮಾಧಿ ಮಾಡಿದರು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನರ್ಮದಾ ಕೊಳ್ಳ ಯೋಜನೆಯ ಹಿನ್ನೀರಿನಲ್ಲಿ ಪಿಪ್ಲಿಯಾ ಗ್ರಾಮ ಸೇರಿದಂತೆ ಸಿಂಗಾಜಿ ಮಹಾರಾಜ್ ಅವರ ಸಮಾಧಿ ಸ್ಥಳವು ಮುಳುಗಡೆಯಾಗಿದೆ. ಐತಿಹಾಸಿಕ ಸಮಾಧಿಯನ್ನು ಸಂರಕ್ಷಿಸುವುದಕ್ಕೆ 60 ಅಡಿ ಎತ್ತರದ ಸಿಮೆಂಟ್‌ನಿಂದ ಗೋಡೆಯನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದ್ದು. ಅದರೊಂದಿಗೆ ಸಮಾಧಿಯನ್ನು ನವಿಕರಿಸಲಾಗಿದೆ. ಹೊಸ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಒಳಗೆ ಮೆಟ್ಟಿಲುಗಳನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದ್ದು ಆ ಮೆಟ್ಟಿಲುಗಳು ಪ್ರಾಚೀನ ಕಾಲದ ಸಂತ ಸಿಂಗಾಜಿ ಮಹಾರಾಜನ ಸಮಾಧಿಗೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತದೆ. </font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/18/images/img1080518006_2_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕನ್ನಡಿಯ ಸ್ವಸ್ತಿಕ್ ಮಾಡಿ ಸಂತ ಸಿಂಗಾಜಿಗೆ ಒಪ್ಪಿಸುತ್ತೇನೆ ಎಂದು ಸಂತ ಸಿಂಗಾಜಿಯಲ್ಲಿ ಹರಕೆ ಹೊತ್ತುಕೊಂಡರೇ ಹರಕೆ ಈಡೇರಿದ ನಂತರ ಮಾಡಿಕೊಂಡ ಹರಕೆಯನ್ನು ಕಡ್ಡಾಯವಾಗಿ ಪೂರೈಸಲೇಬೇಕು. ಪ್ರತಿವರ್ಷ ಶರದ್ ಪೂರ್ಣಿಮೆಯ ದಿನದಂದು ಸಂತ ಸಿಂಗಾಜಿಯ ಜಾತ್ರೆ ನೇರೆವೇರುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸಾರಿಗೆ ಸೌಲಭ್ಯ- ಖಾಂಡ್ವಾದಿಂದ ಪ್ರತಿ ಅರ್ಧಗಂಟೆಗೆ ಬಸ್ ಇದೆ. ಖಾಂಡ್ವಾದಿಂದ ಬೀಡ್‌ವರೆಗೆ ರೈಲು ಸಾರಿಗೆ ಇದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 18 May 2008 13:37:17 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:36:14 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ನಾಗೇಂದ್ರ ತ್ರಾಸಿ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಶ್ರೀ ಲಕ್ಷ್ಮೀ ನರಸಿಂಹ ಸ್ವಾಮಿಯ ಚಂದನೋತ್ಸವ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಶ್ರೀ-ಲಕ್ಷ್ಮೀ-ನರಸಿಂಹ-ಸ್ವಾಮಿಯ-ಚಂದನೋತ್ಸವ-108051100018_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಶ್ರೀ-ಲಕ್ಷ್ಮೀ-ನರಸಿಂಹ-ಸ್ವಾಮಿಯ-ಚಂದನೋತ್ಸವ-108051100018_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲಿ ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರಾಚೀನ ದೇವಸ್ಥಾನ ಎಂದು ಹೆಸರು ಪಡೆದಿರುವ  ಸಿಂಹಾಚಲದ ಲಕ್ಷ್ಮೀ ನರಸಿಂಹ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಇತಿಹಾಸವು 11ನೇ ಶತಮಾನದ ಆದಿಯಿಂದ ಪ್ರಾರಂಭವಾಗುತ್ತದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/11/images/img1080511018_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲಿ ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರಾಚೀನ ದೇವಸ್ಥಾನ ಎಂದು ಹೆಸರು ಪಡೆದಿರುವ  ಸಿಂಹಾಚಲದ ಲಕ್ಷ್ಮೀ ನರಸಿಂಹ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಇತಿಹಾಸವು 11ನೇ ಶತಮಾನದ ಆದಿಯಿಂದ ಪ್ರಾರಂಭವಾಗುತ್ತದೆ. ಸಿಂಹಾಚಲ ಎಂದರೆ ಸಿಂಹದ ಪರ್ವತ ಎಂದು ಆಗುತ್ತದೆ. ವೈಶಾಖ ಮಾಸದ ಆಕ್ಷಯ ತೃತೀಯದಂದು ಶ್ರೀಲಕ್ಷ್ಮೀ ನರಸಿಂಹ ಸ್ವಾಮಿಗೆ ಚಂದನೋತ್ಸವವನ್ನು ನೆರವೇರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಅಂದು ಮಾತ್ರ ನಾವು ಪೂರ್ಣ ವಿಗ್ರಹದ ದರ್ಶನವನ್ನು ಪಡೆಯಬಹುದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಭಕ್ತ ಪ್ರಹ್ಲಾದನನ್ನು ರಕ್ಷಿಸುವುದಕ್ಕೆ ವಿಷ್ಣು, ನರಸಿಂಹನ ಅವತಾರ ತಳೆದನು ಎಂದು ಪೌರಾಣಿಕ ಹಿನ್ನಲೆ ಇದೆ. ಪ್ರಹ್ಲಾದನ ತಂದೆಯಾದ ಹಿರಣ್ಯ ಕಶ್ಯಪನು ಹರಿಯ ಭಕ್ತನಾದ ಪ್ರಹ್ಲಾದನನ್ನು ಸಮುದ್ರಕ್ಕೆ ತಳ್ಳುವ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ವಿಷ್ಣು ನರಸಿಂಹನ ಅವತಾರವೆತ್ತಿ ಪ್ರಹ್ಲಾದನನ್ನು ಇಲ್ಲಿ ರಕ್ಷಿಸಿದನು. </font><br/> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/> <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/11/images/img1080511018_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸ್ಥಳ ಪುರಾಣದ ಪ್ರಕಾರ ನರಸಿಂಹ ದೇವರಿಂದ ತಂದೆ ಹತ್ಯೆಯಾದ ನಂತರ  ಪ್ರಲ್ಹಾದ್ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದ ಮೊದಲ ವ್ಯಕ್ತಿಯೆಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ.ಕೃತಾ ಯುಗದ ಅಂತ್ಯವಾದ ನಂತರ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ನಿರ್ಲಕ್ಷಿಸಲಾಗಿದ್ದರಿಂದ ನಶಿಸುತ್ತಾ ಬಂದಿತೆಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪುರವಾ ರಾಜನು ತನ್ನ ಧರ್ಮಪತ್ನಿಯೊಂದಿಗೆ ರಥದಲ್ಲಿ ಸವಾರಿ ಮಾಡುತ್ತಾ ಸಿಂಹಾಚಲಂ ಪರ್ವತವನ್ನು ಪ್ರವೇಶಿಸಿದಾಗ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ಕಂಡು ದೇವರ ಮೂರ್ತಿಯ ಸುತ್ತ ಬೆಳೆದಿದ್ದ ಮಣ್ಣನ್ನು ತೆಗಯುತ್ತಿದ್ದಾಗ ಆಕಾಶವಾಣಿಯೊಂದು ಕೇಳಿ ಬಂದು ದೇವರ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಪ್ರಕಟಿಸದೇ ಗಂಧದ ಪೇಯದಿಂದ ಮುಚ್ಚುವಂತೆ ಸಲಹೆ ನೀಡಿತು ಎನ್ನಲಾಗಿದೆ.  </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/11/images/img1080511018_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವರ್ಷದ ವೈಶಾಖ ತಿಂಗಳಿನ ಮೂರನೇಯ ದಿನದಂದು ಮಾತ್ರ ನಿಜಸ್ವರೂಪವನ್ನು ಕಾಣಬಹುದಾಗಿದೆ.ಆಕಾಶವಾಣಿಯ ಸಲಹೆಯಂತೆ ದೇವರ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಗಂಧದ ಪೇಯದಿಂದ ಸಿಂಗರಿಸಿ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ಪುನರ್‌ನಿರ್ಮಾಣ ಮಾಡಲಾಯಿತು ಎಂದು ಪುರಾಣಗಳಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖವಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ದೇವಾಲಯದ ವಿಶೇಷತೆಗಳು  </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಆಂಧ್ರಪ್ರದೇಶದ ವಿಶಾಖ್‌ಪಟ್ಟಣಂ ಉತ್ತರ ಭಾಗದಿಂದ 16 ಕಿ.ಮಿ ದೂರದಲ್ಲಿ ಸಮುದ್ರ ಮಟ್ಟದಿಂದ 800 ಅಡಿ ಎತ್ತರದಲ್ಲಿ  ಹತ್ತಿರ ಮಂದಿರ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ.ನರಸಿಂಹ ದೇವಾಲಯವಿರುವದರಿಂದ ಪರ್ವತಕ್ಕೆ ದೇವರ ಹೆಸರನ್ನೆ ಇಡಲಾಗಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/11/images/img1080511018_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಹೋಗುವ ದಾರಿಯಲ್ಲಿ ದಟ್ಟ ಅರಣ್ಯವಿದ್ದು ದೇವಾಲಯವನ್ನು ತಲುಪಲು ಸಾವಿರ ಮೆಟ್ಟಿಲುಗಳನ್ನು ಹತ್ತಬೇಕಾಗುತ್ತದೆ. ಮೆಟ್ಟಿಲುಗಳಿಗೆ ದೀಪಾಲಂಕಾರ ಮಾಡಲಾಗಿದ್ದು ಯಾತ್ರಿಗಳಿಗೆ ಅನುಕೂಲವಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಎಪ್ರಿಲ್‌ ತಿಂಗಳಿನಿಂದ ಜೂನ್ ತಿಂಗಳ ಪ್ರತಿ ಶನಿವಾರ ಹಾಗೂ ರವಿವಾರದಂದು ಭಕ್ತರು ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಾರೆ.ಮಾರ್ಚ/ಎಪ್ರಿಲ್ ತಿಂಗಳಿನ ಏಕಾದಸಿ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ವಾರ್ಷಿಕ ಕಲ್ಯಾಣಂ ಹಬ್ಬವನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗ</font><font style='font-size:11pt;'>ೆ </font><font style='font-size:11pt;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಮೂಲಕ: </b>ಚೆನ್ನೈ,ತಿರುಪತಿ ಹೈದರಾಬಾದ್, ವಿಜಯವಾಡಾಗಳಿಂದ ನೇರ ಬಸ್ ಸೇವೆಗಳು ಲಭ್ಯ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲಿನ ಮೂಲ</font><font style='font-size:11pt;'>ಕ: </font><font style='font-size:11pt;'></b>ವಿಶಾಕ್‌ಪಟ್ಟಣ  ವಾಣಿಜ್ಯ ನಗರವಾಗಿದ್ದರಿಂದ ಚೆನ್ನೈ ,ಕೋಲ್ಕತಾ, ಹೈದರಾಬಾದ್‌ಗಳಿಂದ ನೇರ ರೈಲು ಸೌಲಭ್ಯಗಳಿವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನ ಮೂಲ</font><font style='font-size:11pt;'>ಕ: </font><font style='font-size:11pt;'></b>ದೇಶದ ಪ್ರಮುಖ ಪಟ್ಟಣಗಳಿಂದ ನೇರ ವಿಮಾನ ಸೌಲಭ್ಯಗಳಿವೆ.</font><br/></font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 12 May 2008 12:18:22 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:36:14 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ದಕ್ಷಿಣ ಕಾಶಿ ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ದಕ್ಷಿಣ-ಕಾಶಿ-ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿ-108050400007_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ದಕ್ಷಿಣ-ಕಾಶಿ-ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿ-108050400007_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಆಂಧ್ರಪ್ರದೇಶದ ಪ್ರಖ್ಯಾತ ನಗರವಾದ ತಿರುಪತಿಯ ಹತ್ತಿರವಿರುವ ಪೆನ್ನಾರ್‌ನ ಉಪನದಿಯಾದ ಸ್ವರ್ಣಮುಖಿ ನದಿಯ ದಂಡೆಯ ಮೇಲೆ ಇರುವ ಸುಂದರವಾದ ಪಟ್ಟಣ ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/04/images/img1080504007_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಆಂಧ್ರಪ್ರದೇಶದ ಪ್ರಖ್ಯಾತ ನಗರವಾದ ತಿರುಪತಿಯ ಹತ್ತಿರವಿರುವ ಪೆನ್ನಾರ್‌ನ ಉಪನದಿಯಾದ ಸ್ವರ್ಣಮುಖಿ ನದಿಯ ದಂಡೆಯ ಮೇಲೆ ಇರುವ ಸುಂದರವಾದ ಪಟ್ಟಣ ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದಕ್ಷಿಣ ಭಾರತದ ಅತಿ ಪುರಾತನ ಶಿವನ ಕ್ಷೇತ್ರಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾಗಿದೆ. ನದಿಯ ದಂಡೆಯಿಂದ ಬೆಟ್ಟದ ಬುಡದವರೆಗೆ ಮಂದಿರವನ್ನು ಬೃಹತ್ತಾಗಿ ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ. ಮಂದಿರವನ್ನು ದಕ್ಷಿಣ ಕೈಲಾಸ ಅಥವಾ ದಕ್ಷಿಣಕಾಶಿ ಎಂತಲೂ ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ.   </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅತಿ ಎತ್ತರವಾಗಿರುವ ಮೂರು ಗೋಪುರಗಳು ವಾಸ್ತುಶಾಸ್ತ್ರಕ್ಕೆ ಹೆಸರುವಾಸಿಯಾಗಿವೆ. ಈ ಮಂದಿರವನ್ನು ವಿಜಯನಗರದ ಕೃಷ್ಣದೇವರಾಯ ಅರಸರ ಕಾಲದಲ್ಲಿ  <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/04/images/img1080504007_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> ನಿರ್ಮಾಣಗೊಂಡಿತೆಂದು ಹೇಳಲಾಗಿದೆ. ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ 100 ಕಂಬಗಳಿಂದ  ಪ್ರಸಿದ್ಧವಾದ ಮಂಟಪವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ. ಹಿಂದಿನ ಕಾಲದಿಂದಲೂ ಸಾವಿರಾರು ಸಂಖ್ಯೆಯ ಯಾತ್ರಿಗಳು ಶಿವ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಿದ್ದರೆನ್ನಲಾಗಿದೆ. ಜಗತ್ತಿನ ಅತಿ ಶ್ರೀಮಂತ ಮಂದಿರವಾದ ತಿರುಪತಿಯ ವೆಂಕಟೇಶ್ವರ ನಗರಕ್ಕೆ ಹತ್ತಿರವಾದ ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿ ಪ್ರಸಿದ್ದ ಯಾತ್ರಾ ಕ್ಷೇತ್ರವಾಗಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/04/images/img1080504007_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿಯೆಂದು ಏಕೆ ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ.: </font><font style=' color:#000000;'></b>ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿ ಹೆಸರು ಜೇಡ(ಶ್ರೀ), ಹಾವು(ಕಾಳ) ಮತ್ತು ಆನೆ(ಹಸ್ತಿ)ಗಳು ಭಕ್ತಿಯಿಂದ ಶಿವನನ್ನು ಪೂಜಿಸಿ ಮೂರು ಪ್ರಾಣಿಗಳು ಮುಕ್ತಿ ಪಡೆದ ಸ್ಥಳವಾಗಿದ್ದರಿಂದ ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿ ಎಂದು ಕರೆಯುತ್ತಾರೆನ್ನಲಾಗಿದೆ.  ಹಿಂದಿನಿಂದ ಬಂದಿರುವ ದಂತಕಥೆಯಲ್ಲಿ, ಜೇಡ ಶಿವಲಿಂಗದ ಸುತ್ತಲು ಬಲೆಯನ್ನು ಹೆಣೆದು ಪೂಜಿಸಿದರೇ ಹಾವು ಶಿವಲಿಂಗದ ಮೇಲೆ ರತ್ನ ಖಚಿತ ವಜ್ರವನ್ನು ಇರಿಸಿ ಪೂಜಿಸಿತ್ತು. ಆನೆ ತನ್ನ ಸೊಂಡಿಲಿನಿಂದ ಜಲವನ್ನು ಚಿಮುಕಿಸಿ ಶಿವಲಿಂಗವನ್ನು ಸ್ವಚ್ಚವಾಗಿರಿಸಿದ್ದರಿಂದ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿರುವ ವಿಗ್ರಹದಲ್ಲಿ ಕೂಡಾ ಮೂರು ಪ್ರಾಣಿಗಳನ್ನು ನೋಡಬಹುದಾಗಿದೆ. </font><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/04/images/img1080504007_2_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸ್ಕಂದ ಪುರಾಣ, ಶಿವಪುರಾಣ ಮತ್ತು ಲಿಂಗಪುರಾಣಗಳಲ್ಲಿ ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿಯ ಬಗ್ಗೆ ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲಾಗಿದೆ. ಸ್ಕಂದ ಪುರಾಣದಲ್ಲಿ ಅರ್ಜುನ ಕಾಳಹಸ್ತಿಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿ ಶಿವನನ್ನು ಪೂಜಿಸಿ ಬೆಟ್ಟದ ತುದಿಯಲ್ಲಿ ಭಾರಧ್ವಜ ಋಷಿಗಳನ್ನು ಭೇಟಿ ಮಾಡಿದ್ದರು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗಿದೆ. ಬೇಡರ ಕಣ್ಣಪ್ಪ ಕೂಡಾ ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿ ಪೂಜಿಸಿದ್ದನು ಎಂದು ಉಲ್ಲೇಖವಾಗಿದೆ. ರಾಹುಕಾಲದ ಪೂಜೆಗೆ ಈ ಮಂದಿರ ಪ್ರಸಿದ್ದ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿಗೆ ಹತ್ತಿರವಿರುವ ಧಾರ್ಮಿಕ ಆಕರ್ಷಣೆಗಳು : </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವಿಶ್ವನಾಥ್ ಮಂದಿರ, ಬೆಟ್ಟದಲ್ಲಿರುವ ಕಣ್ಣಪ್ಪ ಮಂದಿರ, ಮಣಿಕರ್ಣಿಕ ಮಂದಿರ, ಸೂರ್ಯನಾರಾಯಣ ಮಂದಿರ, ಭಾರಧ್ವಜ ತೀರ್ಥ(ನಂದನವನ), ಕೃಷ್ಣದೇವರಾಯ ಮಂಟಪ, ಶ್ರೀ ಸುಖಬ್ರಹ್ಮಾಶ್ರಮ, ವಯಿಲಿಂಗಾ ಕೋನಾ( ಸಾವಿರ ಲಿಂಗಗಳ ಕಣಿವೆ), ಬೆಟ್ಟದಲ್ಲಿರುವ ದುರ್ಗಾಂಬ ಮಂದಿರ, ಸುಬ್ರಮಣ್ಯ ಸ್ವಾಮಿ ಮಂದಿರ ದಕ್ಷಿಣ ಕಾಳಿ ಮಂದಿರ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ:  <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0805/04/images/img1080504007_2_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹತ್ತಿರದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ ತಿರುಪತಿ. ಚೆನ್ನೈ ಮತ್ತು ಗುಡುರ್ ಮಾರ್ಗದಲ್ಲಿ ಕೂಡಾಬಸ್ ಸೌಲಭ್ಯವಿದೆ. ವಿಜಯವಾಡಾದಿಂದ ತಿರುಪತಿಗೆ ಹೊರಡುವ ಎಲ್ಲ ರೈಲುಗಳಿಗೆ ಕಾಳಹಸ್ತಿಯಲ್ಲಿ ನಿಲುಗಡೆಯಿದೆ. ರೇಣುಗುಂಟದಿಂದ ಶ್ರೀಕಾಳಹಸ್ತಿ ಅಥವಾ ಚಂದ್ರಗಿರಿ-ತಿರುಪತಿ-ಅಲಿಪಿರಿಯಿಂದ 10 ನಿಮಿಷಗಳಿಗೊಂದರಂತೆ ಬಸ್ ಸೌಲಭ್ಯವಿದೆ. ಖಾಸಗಿ ಬಸ್, ಟ್ಯಾಕ್ಸಿ ಸೌಲಭ್ಯಗಳು ದೊರೆಯುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ವಸತಿ :  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಚಿತ್ತೂರು ಮತ್ತು ತಿರುಪತಿಯಲ್ಲಿ ಹೋಟೆಲ್ ಮತ್ತು ವಸತಿ ಸೌಲಭ್ಯಗಳಿವೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 05 May 2008 18:20:06 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 03:06:48 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಪರಶುರಾಮನ ಜನ್ಮಸ್ಥಳ ಈ ಪರಶುರಾಮ್ ಪುರಿ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪರಶುರಾಮನ-ಜನ್ಮಸ್ಥಳ-ಈ-ಪರಶುರಾಮ್-ಪುರಿ-108042700012_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಪರಶುರಾಮನ-ಜನ್ಮಸ್ಥಳ-ಈ-ಪರಶುರಾಮ್-ಪುರಿ-108042700012_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಉತ್ತರ ಪ್ರದೇಶದ ಶಹಾಜಹಾನ್ ಪುರ್ ಆಸುಪಾಸಿನಲ್ಲಿ ಬರುವ ಈ ಖೇಡಾ ಪರಶುರಾಮ್ ಪುರಿ, ವಿಷ್ಣುವಿನ ಅವತಾರ ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುವ  ಪರಶುರಾಮನ ಜನ್ಮ ಸ್ಥಳ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇದ್ದು, ಬ್ರಾಹ್ಮಣರ ಪಾಲಿಗೆ ಇದು ಹೆಮ್ಮೆಯ ಸ್ಥಳ ಎಂದು ಸಾವಿರಾರು ವರ್ಷಗಳಿಂದ ಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/27/images/img1080427012_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಉತ್ತರ ಪ್ರದೇಶದ ಶಹಾಜಹಾನ್ ಪುರ್ ಆಸುಪಾಸಿನಲ್ಲಿ ಬರುವ ಈ ಖೇಡಾ ಪರಶುರಾಮ್ ಪುರಿ, ವಿಷ್ಣುವಿನ ಅವತಾರ ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುವ  ಪರಶುರಾಮನ ಜನ್ಮ ಸ್ಥಳ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇದ್ದು, ಬ್ರಾಹ್ಮಣರ ಪಾಲಿಗೆ ಇದು ಹೆಮ್ಮೆಯ ಸ್ಥಳ ಎಂದು ಸಾವಿರಾರು ವರ್ಷಗಳಿಂದ ಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮೋಘಲರ ಆಡಳಿತಾವಧಿಯಲ್ಲಿ ಇಲ್ಲಿದ್ದ ನಜೀಬ್ ಖಾನ್ ಎಂಬ ಪಾಳೆಗಾರನ ಮಗ ರಹ್ಮತ್ ಖಾನ್ ಎಂಬುವನು ತನ್ನ ಮಗನಾದ  ಜಲಾಲುದ್ದಿನ್ ನೆನಪಿನಲ್ಲಿ ಪರಶುರಾಮಪುರಿಗೆ ಜಲಾಲ್‌ಬಾದ್ ಎಂದು ಪುನರ್ ನಾಮಕರಣ ಮಾಡಿದನು ಎಂಬ ಐತಿಹ್ಯವಿದೆ ಆದರೆ ಇಂದಿಗೂ  ಜನರು ಈ ಗ್ರಾಮವನ್ನು ಜಲಾಲ್ ಬಾದ್ ಎಂದು ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ. </font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/27/images/img1080427012_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವಿಚಿತ್ರ ಎಂದರೆ ಉತ್ತರ ಪ್ರದೇಶದ ರಾಜಕೀಯದಲ್ಲಿ ಕೂಡ ಪರಶುರಾಮನು ಬಹುಮುಖ್ಯ ಪಾತ್ರವಹಿಸಿದ್ದಾನೆ. ಪರಶುರಾಮನು ಇಲ್ಲಿನ  ಬ್ರಾಹ್ಮಣರ ಪಾಲಿಗೆ ಹೆಮ್ಮೆಯ ಮತ್ತು ಗೌರವದ ಸಂಗತಿ. ಉತ್ತರ ಪ್ರದೇಶದಲ್ಲಿ ಬ್ರಾಹ್ಮಣರ ಸಂಖ್ಯೆ ಗಮನಾರ್ಹವಾಗಿರುವ ಕಾರಣ  ಬ್ರಾಹ್ಮಣರನ್ನು ಒಲೈಸಲು ಎಲ್ಲ ಪಕ್ಷಗಳು ರಾಜಕೀಯ ಕಸರತ್ತು ನಡೆಸುತ್ತವೆ. ಇದೇ ನೆಪವನ್ನು ಬಂಡವಾಳವಾಗಿಸಿಕೊಂಡ ಬ್ರಾಹ್ಮಣರು  ಪರಶುರಾಮನಿಗೆ ದೈವದ ಸ್ವರೂಪ ನೀಡಿ ಇಲ್ಲಿನ ಪರಶುರಾಮನ ದೇವಸ್ಥಾನವನ್ನು ಬೃಹತ್ತಾಗಿ ನಿರ್ಮಿಸಿದರು. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಐತಿಹಾಸಿಕ ಹಿನ್ನಲೆ: </b></font><br/>3<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನೇ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ ಗಣಗಳು ಎಂದು ಪ್ರಸಿದ್ಧವಾಗಿದ್ದ ಕಣ್ಯಾಕುಂಜ ಎಂಬ ಗಣದ ಆಧೀನದಲ್ಲಿ ಇತ್ತು. ಮೋಘಲರ ಆಡಳಿತದಲ್ಲಿ ರುಹೇಲಾ  ಸರದಾರ ನಜೀಬ್ ಖಾನ್ ಮತ್ತು ಅವನ ಮಗ ಹಾಫೀಜ್ ಖಾನ್ ಇಲ್ಲಿ ಬಲವಾದ ಕೋಟೆಯನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದರು. ಅಳಿದುಳಿದ ಕೋಟೆಯ  ಅವಶೇಷಗಳನ್ನು ಬಳಸಿಕೊಂಡು ತೆಹಶಿಲ್ ಕಟ್ಟಡವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಗಿದೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/27/images/img1080427012_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರಾಚೀನ ಕಾಲದ ಪರಶುರಾಮ ಮಂದಿರದ ಮಧ್ಯ ಭಾಗದಲ್ಲಿ ಶಿವಲಿಂಗ ಇದೆ. ಶಿವಲಿಂಗ ಎದುರಿಗೆ ಪ್ರಾಚೀನ ಕಾಲದ ಪರಶುರಾಮನ ಮೂರ್ತಿ  ಇದೆ. ನಂಬಿಕೆಯ ಪ್ರಕಾರ ಪರಶುರಾಮನೇ ಸ್ವತಃ ಈ ಶಿವಲಿಂಗವನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸಿದನೆಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ. ಕಾಲಾನಂತರದಲ್ಲಿ ಮುಸ್ಲಿಮರ  ದಾಳಿಗೆ ಸಿಲುಕಿ ದೇವಸ್ಥಾನ ದ್ವಂಸಗೊಂಡಿತು. ಆದರೂ ಕೂಡ ಪ್ರತಿ ಬಾರಿ ಮಂದಿರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಯಿತು. ಮಂದಿರ ನಿರ್ಮಿಸುವ  ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ಪರಶುರಾಮನಿಗೆ ಸೇರಿದವು ಎನ್ನಲಾದ ಹಲವಾರು ವಸ್ತುಗಳು ಇಲ್ಲಿ ಜನರಿಗೆ ದೊರಕಿವೆ.ಸತ್ಯಯುಗ ಅಂತ್ಯದಲ್ಲಿ ವಿಷ್ಣು,  ವೈಶಾಖ ಶುಕ್ಲ ಅಕ್ಷಯ ತೃತೀಯ ದಿನದಂದು ಇಲ್ಲಿ ಪರಶುರಾಮನ ಅವತಾರ ತಾಳಿದನು. </font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/27/images/img1080427012_1_4.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇದೇ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ  ಪರಶುರಾಮನ ಪಿತೃಗಳಾದ  ಜಮದಗ್ನಿ ಋಷಿಯೂ ಕೂಡ ಜನ್ಮ ತಾಳಿದ್ದನು ಮತ್ತು ಇಲ್ಲಿಯೇ ತಪಸ್ಸು ಕೈಗೊಂಡಿದ್ದನು. ಮತ್ತು ಪರಶುರಾಮನ ತಾಯಿಯಾದ ರೇಣುಕಾದೇವಿ  ಕೂಡ ಇಲ್ಲಿ ವಾಸವಾಗಿದ್ದಳು. ಇಂದಿಗೂ ಕೂಡ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಪಶ್ಚಿಮ ಭಾಗದಲ್ಲಿ ದಾಕ್ಷಾಯಿಣಿ ದೇವಸ್ಥಾನ ಇದ್ದು ಆ ದೇವಸ್ಥಾನದಲ್ಲಿ ರೇಣುಕಾ ದೇವಿ ವಾಸಿಸುತ್ತಿದ್ದಳು  ಎನ್ನುವ ನಂಬಿಕೆ ಇದೆ. </font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 27 Apr 2008 13:11:59 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:31:37 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ನಾಗೇಂದ್ರ ತ್ರಾಸಿ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಚಂದ್ರಿಕಾ ದೇವಿ ಪುಣ್ಯ ಕ್ಷೇತ್ರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಚಂದ್ರಿಕಾ-ದೇವಿ-ಪುಣ್ಯ-ಕ್ಷೇತ್ರ-108042000005_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಚಂದ್ರಿಕಾ-ದೇವಿ-ಪುಣ್ಯ-ಕ್ಷೇತ್ರ-108042000005_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಲಖ್ನೋದಿಂದ ಅಂದಾಜು 11 ಕಿಮಿ ದೂರ ಅಂತರದಲ್ಲಿ ಇರುವ ಚಂದ್ರಿಕಾ ದೇವಿ ಮಂದಿರವು ಅತ್ಯಂತ ಪುರಾತನವಾದದ್ದು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ನವದುರ್ಗಾ ದೇವಿಯ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಇಲ್ಲಿನ ಮಹಿಸಾಗರ ಸಂಗಮದ ತಟದಲ್ಲಿ ಇರುವ ಪ್ರಾಚೀನ ಕಾಲದ ಬೇವಿನ]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/20/images/img1080420005_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಲಖ್ನೋದಿಂದ ಅಂದಾಜು 11 ಕಿಮಿ ದೂರ ಅಂತರದಲ್ಲಿ ಇರುವ ಚಂದ್ರಿಕಾ ದೇವಿ ಮಂದಿರವು ಅತ್ಯಂತ ಪುರಾತನವಾದದ್ದು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ನವದುರ್ಗಾ ದೇವಿಯ ಮೂರ್ತಿಯನ್ನು ಇಲ್ಲಿನ ಮಹಿಸಾಗರ ಸಂಗಮದ ತಟದಲ್ಲಿ ಇರುವ ಪ್ರಾಚೀನ ಕಾಲದ ಬೇವಿನ ಮರದ ಅಡಿ ಪ್ರತಿಷ್ಟಾಪಿಸಲಾಗಿದೆ. 18ನೇ ಶತಮಾನದ ಆದಿಯಲ್ಲಿ ಇಲ್ಲಿ ಮೊದಲ ಬಾರಿಗೆ ಪೂರ್ಣಿಮೆಯ ದಿನದಂದು ಜಾತ್ರೆ ಆಚರಿಸಲಾಯಿತು. ಅಂದಿನಿಂದ ಇಂದಿನವರೆಗೂ ಅನುಚಾನವಾಗಿ ಜಾತ್ರೆ ಪ್ರತಿ ಹುಣ್ಣಿಮೆಯ ದಿನದಂದು ನಡೆಯುತ್ತಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹರಕೆಯೊಂದಿಗೆ ಬರುವ ಭಕ್ತರು ತಮ್ಮ ಇಷ್ಟಾರ್ಥ ಸಿದ್ಧಿಸಿದ ನಂತರ ದೇವಿಗೆ ಚುನರಿ ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುವ ಕುಂಕುಮ ಲೇಪಿತ ದಾರವನ್ನು ಮತ್ತು ಪ್ರಸಾದದ ಜೊತೆಗೆ ಗಂಟೆಯನ್ನು ಅರ್ಪಿಸುತ್ತಾರೆ. ವಿಚಿತ್ರ ಎಂದರೆ ಇಲ್ಲಿ ಮತ್ತಾವುದೇ ರೀತಿಯಲ್ಲಿ ದೇವಿಗೆ ಹರಕೆ ಸಲ್ಲಿಸುವಂತಿಲ್ಲ. ತೆಂಗಿನಕಾಯಿಯನ್ನು ಇಲ್ಲಿ ಅರ್ಪಿಸುವಂತಿಲ್ಲ.</font><br/> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಚಂದ್ರಿಕಾ ದೇವಿಯ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಬರುವ ಎಲ್ಲ ವರ್ಗಗಳ ಜನರನ್ನು ಸಮಾನ ರೀತಿಯಲ್ಲಿ ನೋಡಲಾಗುತ್ತದೆ. ಇಲ್ಲಿ ಉಚ್ಚ ನೀಚ ಎಂಬ ಭೇದ ಬಾವವೇ ಇಲ್ಲ. ಈ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಮುಖ್ಯಸ್ಥರಾಗಿರುವುದು ಅಖಿಲೇಶ್ ಸಿಂಗ್ ಎನ್ನುವವರು ಇವರೇ ಪಕ್ಕದ ಕತ್ವಾರಾ ಹಳ್ಳಿಯ ಪ್ರಮುಖರು. ದೇವಸ್ಥಾನದ ಮುಖ್ಯ ಅರ್ಚಕರಾಗಿ ಬ್ರಾಹ್ಮಣರು ಒಬ್ಬರಿದ್ದಾರೆ. ಈ ಮಂದಿರದ ಆವರಣದಲ್ಲಿ ಇರುವ ಭೈರವನ ದರ್ಶನಕ್ಕೆ ಹಿಂದುಳಿದ ವರ್ಗದವರು ಬರುತ್ತಾರೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/20/images/img1080420005_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸ್ಕಂದ ಪುರಾಣದಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖವಾಗಿರುವಂತೆ ಘಟೊತ್ಕಜನ ಮಗ ಬರ್ಬರಿಕ ಇಲ್ಲಿನ ಮಹಿಸಾಗರದ ಬಳಿ ಕಠಿಣ ತಪಸ್ಸು ಮಾಡಿದನು. ಚಂದ್ರಿಕಾ ದೇವಿಯ ವಾಯವ್ಯ ದಿಕ್ಕಿನಲ್ಲಿ ಇರುವ ಮಹಿಸಾಗರ ಸರೋವರವಿದ್ದು ಇಲ್ಲಿ ಯಾವುದೇ ಕಾಲಕ್ಕೆ ನೀರಿನ ಕೊರತೆ ಉಂಟಾಗುವುದಿಲ್ಲ.ಈ ಸರೋವರದ ಜಲಮೂಲ ಪಾತಾಳದಲ್ಲಿದೆ ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇಲ್ಲಿನವರಲ್ಲಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಒಂದು ನಂಬಿಕೆಯ ಪ್ರಕಾರ ದಕ್ಷ ಪ್ರಜಾಪತಿಯ ಶಾಪ ವಿಮೋಚನೆಗೆ ಚಂದ್ರನು ಇಲ್ಲಿ ಸ್ನಾನ ಮಾಡಿದನು ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ. ತ್ರೇತಾಯುಗದಲ್ಲಿ ಇದ್ದ ಲಕ್ಷ್ಮಣನ ಪುತ್ರ ಚಂದ್ರಕೇತು ಮತ್ತು ಆತನ ತಾಯಿ ಉರ್ಮಿಳೆ ಇಲ್ಲಿನ ದಟ್ಟವಾದ ಕಾಡುಗಳಲ್ಲಿ ಭಯದಿಂದ ತತ್ತರಿಸುತ್ತಿದ್ದರು. ಆಗ ಚಂದ್ರಕೇತು ಚಂದ್ರಿಕಾದೇವಿಯನ್ನು ಸ್ಮರಿಸಿ ಕಾಡಿನ ಭಯದಿಂದ ಹೊರಗೆ ಬಂದನು ಎನ್ನಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ಪ್ರಾಚೀನ ಕಾಲದ ಲಕ್ಷ್ಮಣಪುರಿಯೇ ಇಂದು ಲಖ್ನೋ ಆಗಿದೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/20/images/img1080420005_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಚಂದ್ರಿಕಾ ದೇವಿಯ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಮಹಾಭಾರತದ ಸಂಬಂಧವೂ ಇದೆ. ಧರ್ಮರಾಜನು ಅಶ್ವಮೇಧಯಾಗವನ್ನು ಮಾಡಿದ ನಂತರ ಯಾಗದ ಕುದುರೆಯು ಚಂದ್ರಿಕಾ ಕುಂಡವನ್ನು ತಲುಪಿತಂತೆ. ಆ ಪ್ರದೇಶದ ರಾಜನಾದ ಹಂಸರಾಜನು ಯುಧಿಷ್ಟೀರನ ಅಶ್ವವನ್ನು ತಡೆದು ಪಾಂಡವರೊಂದಿಗೆ ಯುದ್ದ ಮಾಡಿದನು. ಈ ಯುದ್ದದಲ್ಲಿ ಹಂಸರಾಜನ ಒರ್ವ ಪುತ್ರ ಸುರತ್ ಪಾಲ್ಗೊಂಡರೆ ಇನ್ನೊರ್ವ ಪುತ್ರನಾದ ಸುದನ್ವನು ನವದುರ್ಗೆಯ ಪೂಜೆಯಲ್ಲಿ ನಿರತನಾಗಿದ್ದರಿಂದ ಆತನನ್ನು ಹಂಸರಾಜನು ಕುದಿಯುವ ಎಣ್ಣೆಯಲ್ಲಿ ಕೈ ಹಾಕಿ ಶಿಕ್ಷಿಸಿದನು. ಆದರೆ ಸುಧನ್ವನಿಗೆ ಏನೂ ಆಗಲಿಲ್ಲ. ಕುದಿಯುವ ಎಣ್ಣೆಯನ್ನು ಇಡಲಾಗಿದ್ದ ಸ್ಥಳ ಸುದನ್ವ ಕುಂಡ ಎಂದು ಹೆಸರು ಪಡೆಯಿತು.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 20 Apr 2008 13:58:18 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:31:37 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ನಾಗೇಂದ್ರ ತ್ರಾಸಿ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಇಂಧೋರಿನ ಬಿಜಾಸನ್ ದೇವಾಲಯ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಇಂಧೋರಿನ-ಬಿಜಾಸನ್-ದೇವಾಲಯ-108041300009_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಇಂಧೋರಿನ-ಬಿಜಾಸನ್-ದೇವಾಲಯ-108041300009_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ವೆಬ್‌ದುನಿಯಾ ತನ್ನ ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ಬಿಜಾಸನ್ ಮಾತೆಯ ಸಾನಿಧ್ಯಕ್ಕೆ ನಿಮ್ಮನ್ನು ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/13/images/img1080413009_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'>WD</td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವೆಬ್‌ದುನಿಯಾ ತನ್ನ ಈ ಬಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ಬಿಜಾಸನ್ ಮಾತೆಯ ಸಾನಿಧ್ಯಕ್ಕೆ ನಿಮ್ಮನ್ನು ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಂಧೋರಿನಲ್ಲಿರುವ ಮಾತಾ ಬಿಜಾಸನ್ ದೇವಾಯದಲ್ಲಿ ಚೈತ್ರ ನವರಾತ್ರಿಯ ವೇಳೆ ಸಂಭ್ರಮದ ಹೊಳೆ ಉಕ್ಕುತ್ತದೆ. ನವರಾತ್ರಿಯ ವೇಳೆ ಮಾತಾರಾಣಿ ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರ ಅತಿ ದೊಡ್ಡ ಸರತಿಯ ಸಾಲು ಕಣ್ಣಿಗೆ ಗೋಚರಿಸುತ್ತದೆ. <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/13/images/img1080413009_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'>WD</td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ವರ್ಷಂಪ್ರತಿ ನವರಾತ್ರಿಯ ವೇಳೆ ವಿಶೇಷ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮಗಳು ಜರಗುತ್ತಿದ್ದು, ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ನಡೆಯುವ ಶತಚಂಡಿ ಮಹಾಯಜ್ಞದಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರು ಭಕ್ತಿಪೂರ್ವಕವಾಗಿ ಪಾಲ್ಗೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವೈಷ್ಣವ ದೇವಿ ಮಾತೆಯಂತೆಯೇ ಇಲ್ಲಿಯೂ ಸಹ ಕಲ್ಲಿನ ಮೂರ್ತಿ ಇದೆ. ಇಲ್ಲಿನ ಪೂಜಾರಿ ಹೇಳುವಂತೆ ಇದು ಸ್ವಯಂಭು ಮೂರ್ತಿ. ಆದರೆ ಇವುಗಳ ಐತಿಹಾಸಿಕ ಮೂಲಗಳ ಕುರಿತು ಯಾವುದೇ ಮಾಹಿತಿ ಇಲ್ಲ. ಈ ಮೂರ್ತಿಗಳು ಸಾವಿರಾರು ವರ್ಷಗಳಿಂದ ಇಲ್ಲಿ ಸ್ಥಾಪಿತವಾಗಿದ್ದು ತಲೆತಲಾಂತರದ ಮಂದಿ ಇದನ್ನು ಪೂಜೆ ಮಾಡುತ್ತಿದ್ದಾರೆ ಎಂಬುದು ಮಾತಾ ಬಿಜಾಸನ ದೇವಾಲಯದ ಪೂಜಾರಿಯ ನಂಬುಗೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/13/images/img1080413009_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'>WD</td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹೋಳ್ಕರ್ ಆಡಳಿತ ಕಾಲದಲ್ಲಿ ಇಲ್ಲಿನ ಸುತ್ತಮುತ್ತಲ ಪ್ರದೇಶಗಳನ್ನು ಬೇಟೆಗಾಗಿ ಬಳಸಲಾಗುತ್ತಿತ್ತು.  1920ರಲ್ಲಿ ಕುಲೀನ ಮನೆತನದ ಮಂದಿಗಳ ಈ ಜಾಗದಲ್ಲಿ ದೇವಾಲಯವೊಂದನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಲಾಯಿತು. ಮಾತೆಯ ಆಶೀರ್ವಾದ ಪಡೆದಲ್ಲಿ ಎಲ್ಲ ಇಚ್ಛೆಗಳು ಪೂರೈಸುತ್ತವೆ ಎಂಬುದು ಭಕ್ತಾದಿಗಳ ನಂಬುದೆ. ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ಇರುವ ಕೆರೆಯಲ್ಲಿರುವ ಮೀನುಗಳಿಗೆ ಆಹಾರ ಒದಗಿಸುವುದೂ ಪುಣ್ಯದ ಕಾರ್ಯ ಎಂಬ ನಂಬುಗೆಯೂ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿ ಜೈನ ಧರ್ಮಕ್ಕೆ ಸೇರಿದ ಎರಡು ಪವಿತ್ರ ಸ್ಥಳಗಳಿವೆ. ಗೊಮ್ಮಟಗಿರಿ ಮತ್ತು ಹಿನಕರ್‌ಗಿರಿಗಳು ದೇವಾಲಯದ ಬಳಿ ಇದ್ದು ಪ್ರತೀವರ್ಷ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಜೈನ ಮುನಿಗಳು ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 13 Apr 2008 18:27:38 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:31:37 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಮಾತೆ ತುಳಜಾಭವಾನಿ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮಾತೆ-ತುಳಜಾಭವಾನಿ-108040600007_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮಾತೆ-ತುಳಜಾಭವಾನಿ-108040600007_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶ ಮಾತೆ ತುಳಜಾಭವಾನಿ ಹಾಗೂ ಚಮುಂಡಾ ಮಾತೆ ಮಂದಿರಗಳಿಗೆ ಪ್ರಸಿದ್ದವಾದ ರಾಜ್ಯ.ಎರಡು ಮಂದಿರಗಳು ನಗರದಲ್ಲಿರುವ ಬೆಟ್ಟದ ಮೇಲೆ ನಿರ್ಮಾಣವಾಗಿವೆ. ಹಿರಿಯ ಮಾತೆ ಹಾಗೂ ಕಿರಿಯ ಮಾತೆ ಎಂದು ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/06/images/img1080406007_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಧ್ಯಪ್ರದೇಶದ ದೇವಸ್ ನಗರ ಮಾತೆ ತುಳಜಾಭವಾನಿ ಹಾಗೂ ಚಮುಂಡಾ ಮಾತೆ ಮಂದಿರಗಳಿಗೆ ಪ್ರಸಿದ್ದವಾದ ಪಟ್ಟಣ .ಎರಡು ಮಂದಿರಗಳು ನಗರದಲ್ಲಿರುವ ಬೆಟ್ಟದ ಮೇಲೆ ನಿರ್ಮಾಣವಾಗಿವೆ.ಮಂದಿರದಲ್ಲಿರುವ ತುಳಜಾಭವಾನಿ ಹಾಗೂ ಚಮುಂಡಾ ಮಾತೆಯರನ್ನು  ಹಿರಿಯ ಮಾತೆ ಹಾಗೂ ಕಿರಿಯ ಮಾತೆ ಎಂದು ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದ ಬಗ್ಗೆ ಕುತೂಹಲಭರಿತರಾಗಿ ಅರ್ಚಕರಿಗೆ ಮಂದಿರದ ಇತಿಹಾಸ ತಿಳಿಸಿ ಎಂದು ಕೋರಿದಾಗ ಅರ್ಚಕರು ಮಾತೆ ತುಳಜಾಭವಾನಿ ಹಾಗೂ ಚಮುಂಡಾ ಮಾತೆ ಸಹೋದರಿಯರಾಗಿದ್ದಾರೆ. ಒಂದು ಬಾರಿ ಇಬ್ಬರ ನಡುವೆ ಉಂಟಾದ ವೈಮನಸ್ಸಿನಿಂದಾಗಿ ಹಿರಿಯ ಮಾತೆ ಮಂದಿರವನ್ನು ತ್ಯಜಿಸಿ ಬೆಟ್ಟದ ಇನ್ನೊಂದು ಭಾಗದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿದ್ದಾಳೆ ಎಂದು ವಿವರಣೆ ನೀಡಿದರು. </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/06/images/img1080406007_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಬ್ಬರ ನಡುವಣವಿರುವ ಭಿನ್ನಮತದ ಪರಿಸ್ಥಿತಿಯನ್ನು ಅರಿತ ಹನುಮಾನ್ ದೇವರು ಹಾಗೂ ಭೈರವರು ಮಾತೆ ತುಳಜಾಭವಾನಿ ಹಾಗೂ ಚಮುಂಡಾ ಮಾತೆಯರನ್ನು ಶಾಂತವಾಗಿರುವಂತೆ ಪ್ರಾರ್ಥಿಸಿದರು. ಇದನ್ನು ಒಪ್ಪಿಕೊಂಡ ಉಭಯ ದೇವತೆಯರು ಸ್ಥಳವನ್ನು ತ್ಯಜಿಸುವ ನಿರ್ಧಾರವನ್ನು ಕೈಬಿಟ್ಟರು. ಈ ಸಂದರ್ಭದಲ್ಲಿ ವಿಚಿತ್ರ ಘಟನೆ ನಡೆದು ಹಿರಿಯ ಮಾತೆಯ ದೇಹದ ಅರ್ಧಭಾಗ ಭೂಮಿಯಲ್ಲಿ ಹುದುಗಿ ಹೋಯಿತು. ಪ್ರಸ್ತುತವು ಹಿರಿಯ ಮಾತೆಯ ಮೂರ್ತಿಯ ಅರ್ಧ ಭಾಗ ಭೂಮಿಯಲ್ಲಿರುವುದನ್ನು ಕಾಣಬಹುದಾಗಿದೆ.  </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0804/06/images/img1080406007_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಾತೆ ತುಳಜಾಭವಾನಿ ಹಾಗೂ ಚಮುಂಡಾ ಮಾತೆಯರ ಮೂರ್ತಿಗಳು ಸ್ವಯಂ ಉದ್ಭವವಾಗಿವೆ ಎಂದು ಭಕ್ತರ ನಂಬುತ್ತಾರೆ. ಮನಸ್ಸಿನಿಂದ ಮಾತೆಯನ್ನು ಪ್ರಾರ್ಥಿಸಿದಲ್ಲಿ ಅವರ ಬೇಡಿಕೆಗಳು ಈಡೇರುತ್ತವೆ ಎನ್ನುವ ನಂಬಿಕೆ ಭಕ್ತರಲ್ಲಿ ಮನೆಮಾಡಿದೆ. ಇತಿಹಾಸದ ಪ್ರಕಾರ ಹೋಳ್ಕರ್ ಹಾಗೂ ಪನ್ವರ್ ರಾಜರು ಏಕಕಾಲಕ್ಕೆ ಆಳಿದ ಪ್ರಥಮ ಸಾಮ್ರಾಜ್ಯವಾಗಿದೆ. ತುಳಜಾಭವಾನಿ ಹೋಳ್ಕರ್ ರಾಜರ ದೇವತೆಯಾದರೇ, ಚಮುಂಡಾದೇವಿ ಪನ್ವರ್ ರಾಜರ ದೇವತೆಯಾಗಿದ್ದಳು ಎಂದು ಪುರಾಣಗಳಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖಿತವಾಗಿದೆ ಎಂದು ಹೇಳುತ್ತಾರೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಾತೆಯ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಆಗಮಿಸುವ ಭಕ್ತರು ಭೈರವ ದೇವರನ್ನೂ ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ.ನವರಾತ್ರಿಯಲ್ಲಿ  ವಿಶೇಷ ಪೂಜೆ ನಡೆಯುತ್ತಿರುವ ಹಿನ್ನೆಲೆಯಲ್ಲಿ ಸಾವಿರಾರು ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರು ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ:  </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಹತ್ತಿರದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ -</b>ಇಂದೋರ್ </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ ಸಂಪರ್ಕ:  </b>ಆಗ್ರಾ-ಮುಂಬೈ(ಎನ್‌ಎಚ್‌ 3) ಇಂದೋರಿನಿಂದ 35 ಕಿ.ಮಿ.ಉಜ್ಜೈನಿಯಿಂದ 35 ಕಿ.ಮಿ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕ: </b>ಇಂದೋರ್-ಉಜ್ಜೈನಿ ಬ್ರಾಡ್‌ ಗೇಜ್ </font><br/> </font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 06 Apr 2008 15:30:57 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:31:37 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಗುಜರಾತಿನ ಸ್ತಂಭೇಶ್ವರ ಮಹಾದೇವ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಗುಜರಾತಿನ-ಸ್ತಂಭೇಶ್ವರ-ಮಹಾದೇವ-108033000009_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಗುಜರಾತಿನ-ಸ್ತಂಭೇಶ್ವರ-ಮಹಾದೇವ-108033000009_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಪ್ರಕೃತಿ ಭಗವಂತ ಶಿವನನ್ನು ಪೂಜಿಸುವ ಅಪೂರ್ವ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಈ ಭಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು  ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದೇವೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/30/images/img1080330009_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪ್ರಕೃತಿ ಭಗವಂತ ಶಿವನನ್ನು ಪೂಜಿಸುವ ಅಪೂರ್ವ ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಈ ಭಾರಿಯ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯಲ್ಲಿ ನಾವು ನಿಮ್ಮನ್ನು  ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದೇವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹೌದು. ಇದು ನಿಜ. ಗುಜರಾತಿನ ಸ್ತಂಭೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ನೀವು ಈ ವೈಶಿಷ್ಠ್ಯವನ್ನು ಕಾಣಲು ಸಾಧ್ಯ. ಇಲ್ಲಿ ಸಮುದ್ರದ ದೊಡ್ಡ ಅಲೆ ಉಕ್ಕಿ ಹರಿದಾಗ ದೇವಾಲಯದೊಳಗೆ  <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/30/images/img1080330009_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage-->  ನುಸುಳುವ ನೀರು ಶಿವಲಿಂಗವನ್ನು ಸಂಪೂರ್ಣ ಮುಳುಗಿಸುತ್ತದೆ. ಇದು ಸಮುದ್ರದಿಂದ ಶಿವನಿಗೆ ಜಲಾಭಿಷೇಕ ಎಂಬುದಾಗಿಯೇ ನಂಬಲಾಗುತ್ತಿದೆ. ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿದಿನ ಎರಡು ಭಾರಿ ಇದು ಘಟಿಸುತ್ತದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗುಜರಾತಿನ ಭರೂಚ್ ಜಿಲ್ಲೆಯ ಕಾವಿ ಜಿಲ್ಲೆಯಲ್ಲಿ ಸ್ತಂಭೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯ ನೆಲೆಗೊಂಡಿದೆ. ಸಮುದ್ರವು ಶಿವನಿಗೆ ಅಭಿಷೇಕ ಮಾಡುವ ಈ ದೃಶ್ಯವನ್ನು ಕಂಡಾಗ ಭಕ್ತರು <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/30/images/img1080330009_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> ಭಾವಪರವಶರಾಗುತ್ತಾರೆ. ಈ ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ಸಾಕ್ಷಾತ್ ಶಿವ ನೆಲೆಸಿದ್ದಾನೆ ಎಂಬುದು ಜನರ ಪ್ರತೀತಿ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಾಲಯದೊಳಕ್ಕೆ ನೀರು ನುಗ್ಗುವ ಖಚಿತ ಸಮಯದ ಕುರಿತು ಭಕ್ತರಿಗೆ ಕಾಲಕಾಲಕ್ಕೆ ಮಾಹಿತಿ ನೀಡುವುದಾಗಿ ಇಲ್ಲಿನ ಪೂಜಾರಿ ವಿದ್ಯಾನಂದ ಹೇಳುತ್ತಾರೆ. ಹೀಗಾಗಿ ಭಕ್ತರು ಈ ಅಪೂರ್ವ ಕ್ಷಣವನ್ನು ಕಣ್ಣಲ್ಲಿ ತುಂಬಿಕೊಳ್ಳಬಹುದಾಗಿದೆ ಎಂದು ಅವರು ಹೇಳಿತ್ತಾರೆ.</font><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/30/images/img1080330009_2_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಪುರಾಣಗಳ ಪ್ರಕಾರ   </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶಿವನ ಪುತ್ರ ಕಾರ್ತಿಕೇಯನನ್ನು ಆರರ ಹರೆಯದಲ್ಲಿ ದೇವತೆಗಳ ಸೇನೆಯ ಅಧಿಪತಿಯಾಗಿ ನೇಮಿಸಲಾಗಿತ್ತು. ದೇವಾನುದೇವತೆಗಳು ಮತ್ತು ಋಷಿಮುನಿಗಳು ತಾರಕಾಸುರನ ಭೀತಿಯನ್ನು ಎದುರಿಸುತ್ತಿದ್ದ ವೇಳೆ ಕಾರ್ತಿಕೇಯನಿಗೆ ಈ ಜವಾಬ್ದಾರಿ ಒಪ್ಪಿಸಲಾಗಿತ್ತು. ತಾರಕಾಸುರನನ್ನು ಕೊಂದ ಕಾರ್ತಿಕೇಯ ಈ ಮೂಲಕ ಎಲ್ಲರಿಗೂ ನಿರಾಳತೆ ಉಂಟುಮಾಡಿದ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಆದರೆ ತಾರಕಾಸುರ ಅತಿದೊಡ್ಡ ಶಿವಭಕ್ತ. ಈ ಸತ್ಯವು ಗೊತ್ತಾದ ಬಳಿಕ ಕಾರ್ತಿಕೇಯನಿಗೆ ತನ್ನ ಕೃತ್ಯದ ಕುರಿತು ಪಶ್ಚಾತಾಪ ಉಂಟಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ವೇಳೆಯಲ್ಲಿ ಕಾರ್ತಿಕೇಯನನ್ನು ಕೊಂದ ಜಾಗದಲ್ಲೇ ಶಿವ ದೇವಾಲಯವನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸಲು ಭಗವಾನ್ ವಿಷ್ಣು ಕಾರ್ತಿಕೇಯನಿಗೆ ಸಲಹೆ ನೀಡುತ್ತಾನೆ. <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/30/images/img1080330009_2_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> ಅಂತೆಯೇ ಕಾರ್ತಿಕೇಯ ದೇವಾಲಯ ನಿರ್ಮಿಸುತ್ತಾನೆ. ಇಲ್ಲಿ ಎಲ್ಲಾ ದೇವತೆಗಳು ಸೇರಿ 'ವಿಶ್ವನಂದಕ' ಎಂಬ ಸ್ತಂಭವೊಂದನ್ನು ಸ್ಥಾಪಿಸುತ್ತಾರೆ. ಈ ಸ್ತಂಭದಲ್ಲಿ ಶಿವನ ಆವಾಹನೆಯಾಗುತ್ತದೆ. ಆ ಬಳಿಕ ಈ ದೇವಾಲಯವು ಸ್ತಂಭೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯವೆಂಬ ಪ್ರಸಿದ್ಧಿ ಪಡಕೊಂಡಿತು ಎಂಬುದಾಗಿ ಸ್ಕಂದ ಪುರಾಣ ಹೇಳುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಉತ್ಸವ  </font><font style='font-size:12pt; color:#000000;'></b></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/30/images/img1080330009_2_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಹಾಶಿವರಾತ್ರಿಯ ವೇಳೆ ಈ ಸ್ತಂಭೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯದಲ್ಲಿ ಜಾತ್ರೆ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಅಂತೆಯೇ ಪ್ರತೀ ಅಮವಾಸ್ಯೆಯ ವೇಳೆಗೂ ಇಲ್ಲಿ ಹಬ್ಬನಡೆಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಹಿಂದೂ ಕ್ಯಾಲೆಂಡರಿನ ಮೊದಲ ಹಾಗೂ 11ದಿನ ಮತ್ತು ಹುಣ್ಣಿಮೆಯ ದಿನದಂದು ರಾತ್ರಿಯಿಡೀ ಇಲ್ಲಿ ಭಕ್ತರು ದೇವರನ್ನು ಪೂಜಿಸಿ ಆರಾಧಿಸುತ್ತಾರೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಲೆಗಳ ಅಬ್ಬರದ ವೇಳೆ ಶಿವಲಿಂಗವನ್ನು ಅಲೆಗಳು ಸುತ್ತುವರಿಯುವ ಇಲ್ಲಿನ ಈ ಮನಮೋಹಕ ದೃಶ್ಯವನ್ನು ಸವಿಯಲು ಭಕ್ತಾದಿಗಳು ದೂರದೂರದೂರುಗಳಿಂದ ಆಗಮಿಸುತ್ತಾರೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 30 Mar 2008 15:27:40 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:26:46 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ತಿರುಚಾನೂರ್ ಪದ್ಮಾವತಿ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ತಿರುಚಾನೂರ್-ಪದ್ಮಾವತಿ-ಮಂದಿರ-108032300004_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ತಿರುಚಾನೂರ್-ಪದ್ಮಾವತಿ-ಮಂದಿರ-108032300004_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ತಿರುಚಾನೂರ್ ತಿರುಪತಿಯ ಹತ್ತಿರವಿರುವ ಚಿಕ್ಕ ಪಟ್ಟಣ. ಚಿಕ್ಕಪಟ್ಟಣದಲ್ಲಿ ಸುಂದರ ಪದ್ಮಾವತಿಯ ದೇವಾಲಯ. ಭಕ್ತರು ಮನಸ್ಸಿನಿಂದ ಪೂಜಿಸಿದಲ್ಲಿ ಬೇಡಿದ ವರವನ್ನು ಕೊಡುವ ಮಾತೆ ಎಂದು ಪ್ರಸಿದ್ದಳಾಗಿದ್ದಾಳೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/23/images/img1080323004_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತಿರುಚಾನೂರ್ ತಿರುಪತಿಯ ಹತ್ತಿರವಿರುವ ಚಿಕ್ಕ ಪಟ್ಟಣ. ಚಿಕ್ಕಪಟ್ಟಣದಲ್ಲಿ ಸುಂದರ ಪದ್ಮಾವತಿಯ ದೇವಾಲಯ. ಭಕ್ತರು ಮನಸ್ಸಿನಿಂದ ಪೂಜಿಸಿದಲ್ಲಿ ಬೇಡಿದ ವರವನ್ನು ಕೊಡುವ ಮಾತೆ ಎಂದು ಪ್ರಸಿದ್ದಳಾಗಿದ್ದಾಳೆ. ವಿಶಾಲವಾದ ಮಂದಿರವನ್ನು "ಅಲುಮೇಲುಮಂಗಪುರಂ" ಎಂದು ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ.ತಿರುಪತಿಯಿಂದ ಕೇವಲ ಐದು ಕಿ.ಮಿ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಚಿರುಚಾನೂರ್‌ಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿದಲ್ಲಿ ಮಾತ್ರ ತಿರುಪತಿಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿದ ಸಾರ್ಥಕವಾಗುತ್ತದೆ ಎಂದು ಭಕ್ತರಲ್ಲಿ ನಂಬಿಕೆ ಇದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಇತಿಹಾಸ    </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/23/images/img1080323004_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತಿರುಚಾನೂರ್ ಪಟ್ಟಣದಲ್ಲಿ ವೆಂಕಟೇಶ್ವರ ದೇವಾಲಯವಿದ್ದು ಧಾರ್ಮಿಕ ವಿಧಿ ವಿಧಾನಗಳನ್ನು ನೇರವೇರಿಸಲು ಸ್ಥಳದ ಅಭಾವದ ಹಿನ್ನೆಲೆಯಲ್ಲಿ  ಬೇರೆಡೆಗೆ ಸ್ಥಳಾಂತರಿಸಲು ನಿರ್ಧರಿಸಲಾಯಿತು. ಮೂಲ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ ಕೇವಲ ಎರಡು ಸಮಾರಂಭಗಳನ್ನು ನಡೆಸಲು ತೀರ್ಮಾನ ತೆಗೆದುಕೊಳ್ಳಲಾಯಿತು. ಆದರೆ ಸ್ಥಳಾಂತರಿತ ಜಾಗದಲ್ಲಿ ಕೂಡಾ ಸ್ಥಳದ ಅಭಾವದ ಹಿನ್ನೆಲೆಯಲ್ಲಿ ತಿರುಪತಿಗೆ ಸ್ಥಳಾಂತರಿಸಲಾಗಿದ್ದರಿಂದ ಚಿರುಚಾನೂರ್ ಹೆಚ್ಚಿನ ಮಹತ್ವ ಕಳೆದುಕೊಂಡಿತು. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/>12<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನೇಯ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ  ಯಾದವ್ ರಾಜರು ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣ ಬಲರಾಮ್ ಮಂದಿರವನ್ನು ನಿರ್ಮಿಸಿದಾಗ ಚಿರುಚಾನೂರ್ ಪಟ್ಟಣ ಮತ್ತೆ ಮಹತ್ವ ಪಡೆದುಕೊಂಡಿತು.16ನೇ ಮತ್ತು 17 ನೇಯ ಶತಮಾನದಲ್ಲಿ ತಿರುಚಾನೂರ್ ವೈಭವತೆಯನ್ನು ಪಡೆದುಕೊಂಡಿತು. ಭಕ್ತರಾದ ಸುಂದರ್ ವರದರಾಜನ್  ಮಾತೆ ಪದ್ಮಾವತಿ ಮಂದಿರವನ್ನು  ಪ್ರತ್ಯೇಕವಾಗಿ ನಿರ್ಮಿಸಿದರು. ಮಾತೆ ಪದ್ಮಾವತಿ ತಿರಚಾನೂರ್‌ ಮಂದಿರದ ಆವರಣದಲ್ಲಿರುವ ಕಮಲದ ಕೊಳದಲ್ಲಿ ಜನ್ಮ ತಳೆದಳು ಎಂದು ಪೌರಾಣಿಕ ಕಥೆಗಳಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖವಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಸಾವಿರಾರು ಭಕ್ತರು   </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/23/images/img1080323004_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಂದಿರದ ಆವರಣದಲ್ಲಿ ಅನೇಕ ಸಂಖ್ಯೆಯ ಭಕ್ತರು ವಾಸವಾಗಿದ್ದಾರೆ.ಮಾತೆ ಪದ್ಮಾವತಿ  ವೆಂಕಟೇಶ್ವರ ದೇವರ ಪತ್ನಿಯಾಗಿದ್ದು, ತಿರುಪತಿಯ ಪರಮ ಭಕ್ತಳಾಗಿದ್ದಾಳೆ. ಪದ್ಮಾಸನದ ಮೇಲೆ ವಿರಾಜಮಾನರಾಗಿರುವ ಪದ್ಮಾವತಿ ತಮ್ಮ ಎರಡು ಕೈಗಳಲ್ಲಿ ಕಮಲವನ್ನು ಎತ್ತಿಹಿಡಿದಿರುವ ಮೂರ್ತಿ ಭಕ್ತರಲ್ಲಿ ಗೌರವ ಭಾವನೆಯನ್ನು ಮೂಡಿಸುತ್ತದೆ. ಮಾತೆಯ ಪರಮ ಭಕ್ತರಾದ ಶ್ರೀಕೃಷ್ಣ, ಬಲರಾಮ, ಸುಂದರರಾಜಾ ಸ್ವಾಮಿ, ಮತ್ತು ಸೂರ್ಯನಾರಾಯಣ ಸ್ವಾಮಿ ಅವರ ಪ್ರತಿಮೆಗಳು ಆಕರ್ಷಕವಾಗಿವೆ.   </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಾತೆ ವಿರಾಜಮಾನರಾಗಿ ಸಾಗುವ  ಆನೆಗೆ ಹೆಚ್ಚಿನ ಮಹತ್ವ ನೀಡಲಾಗಿದೆ. ಮಂದಿರದಲ್ಲಿರುವ ಧ್ವಜದ ಮೇಲೆ ಆನೆಯ ಚಿಹ್ನೆಯನ್ನು ಬಳಸಿಕೊಳ್ಳಲಾಗಿದೆ.ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುವ ಪ್ರವಾಸಿಗರು ಧಾರ್ಮಿಕತೆಯ ಸಂತಸದಿಂದ ಮರಳುತ್ತಾರೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ  </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತಿರುಪತಿ ರೈಲ್ವೆ ನಿಲ್ದಾಣದಿಂದ ಕೇವಲ ಐದು ಕಿ.ಮಿ.ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ತಿರುಚಾನೂರ್ ಪಟ್ಟಣ ಉತ್ತಮ  ರಸ್ತೆಸಂಪರ್ಕವನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು ತಿರುಪತಿಯಿಂದ ಸಾಕಷ್ಟು ಬಸ್‌ ಸೇವೆ ಲಭ್ಯವಿದೆ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರಸ್ತೆ: </b>ಹೈದ್ರಾಬಾದ್‌ನಿಂದ ತಿರುಪತಿ 547 ಕಿ.ಮಿ. ದೂರವಿದ್ದು ಉತ್ತಮ ರಸ್ತೆ ಸಂಪರ್ಕವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ರೈಲು ಮಾರ್ಗ: </b>ಹೈದ್ರಾಬಾದ್‌ನಿಂದ ತಿರುಪತಿ 547 ಕಿ.ಮಿ. ದೂರವಿದ್ದು ಉತ್ತಮ ರೈಲು ಸಂಪರ್ಕವಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ವಿಮಾನ:  </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತಿರುಪತಿ, ಹೈದ್ರಾಬಾದ್ ಚೆನ್ನೈ, ಬೆಂಗಳೂರು ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣಗಳಿಂದ ನೇರ ಸಂಪರ್ಕವಿದೆ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 24 Mar 2008 11:18:56 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:26:46 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಸೌರಾಷ್ಟ್ರ ಸೋಮನಾಥ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸೌರಾಷ್ಟ್ರ-ಸೋಮನಾಥ-108031600015_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಸೌರಾಷ್ಟ್ರ-ಸೋಮನಾಥ-108031600015_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಸ್ಕಂದ ಪುರಾಣ, ಶ್ರೀಮದ್ ಭಗವದ್ ಗೀತಾ ಮತ್ತು ಶಿವಪುರಾಣಗಳಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖವಾಗಿರುವ ಸೋಮನಾಥ ಅಥವಾ ದ್ವಾದಶ ಜ್ಯೋತಿರ್ಲಿಂಗಗಳಲ್ಲಿ ಬರುವ ಸೌರಾಷ್ಟ್ರೇ ಸೋಮನಾಥ ದೇವಸ್ದಾನದ ಐತಿಹ್ಯ ಮತ್ತು ಪೌರಾಣಿಕ ಹಿನ್ನೆಲೆ ಈ ಬಾರಿ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಕಥಾವಸ್ತು...]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/16/images/img1080316015_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸ್ಕಂದ ಪುರಾಣ, ಶ್ರೀಮದ್ ಭಗವದ್ ಗೀತಾ ಮತ್ತು ಶಿವಪುರಾಣಗಳಲ್ಲಿ ಉಲ್ಲೇಖವಾಗಿರುವ ಸೋಮನಾಥ ಅಥವಾ ದ್ವಾದಶ ಜ್ಯೋತಿರ್ಲಿಂಗಗಳಲ್ಲಿ ಬರುವ ಸೌರಾಷ್ಟ್ರ ಸೋಮನಾಥ ದೇವಸ್ದಾನದ ಐತಿಹ್ಯ ಮತ್ತು ಪೌರಾಣಿಕ ಹಿನ್ನೆಲೆ ಈ ಬಾರಿ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಕಥಾವಸ್ತು...</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಋಗ್ವೇದದಲ್ಲಿ ಹೇಳಲಾಗಿರುವ ಶ್ಲೋಕದಲ್ಲಿ  ಭಗವಾನ್ ಸೋಮೇಶ್ವರನು ಗಂಗೆ, ಯುಮುನೆ ಮತ್ತು ಗುಪ್ತಗಾಮಿನಿ ಸರಸ್ವತಿಯೊಂದಿಗೆ ಇಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿದ್ದಾನೆ ಎಂದು ಹೇಳಲಾಗುತ್ತದೆ. ಇದು ದ್ವಾದಶ ಜ್ಯೋತಿರ್ಲಿಂಗಗಳಲ್ಲಿ ಪ್ರಥಮ ಸ್ಥಾನ ಪಡೆದಿದೆ. ಮಹ್ಮದ್ ಘಜ್ನಿಯ ದಾಳಿಗೆ 17 ಬಾರಿಗೆ ಒಳಗಾದರೂ ಇಂದಿಗೂ ಸೋಮನಾಥ ದೇವಸ್ಥಾನ ಅದೇ ಗಾಂಭೀರ್ಯದಿಂದ ನಿಂತಿರುವುದು ಹಿಂದೂ ಧರ್ಮದಲ್ಲಿ  ಈ ಪವಿತ್ರ ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಇರುವ ಮಹತ್ವವನ್ನು ಸೂಚಿಸುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/>17<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ನೇ ಭಾರಿ ನಿರ್ಮಾಣಗೊಂಡಿರುವ ಸೋಮನಾಥ ದೇವಸ್ಥಾನವು ಕೈಲಾಸ ಮಹಾಮೇರು ಪ್ರಸಾದ ಶೈಲಿಯಲ್ಲಿದ್ದು. ಸ್ವಾತಂತ್ರ್ಯಾನಂತರ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಪುನರುಜ್ಜೀವನಗೊಳ್ಳಲು ಉಕ್ಕಿನ ಮನುಷ್ಯ ಎಂದು ಹೆಸರಾದ ಸರ್ದಾರ್ ವಲ್ಲಭಭಾಯ್ ಪಟೇಲ್ ಕಾರಣರು.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/16/images/img1080316015_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಸ್ಥಾನವು ಗರ್ಭಗೃಹ, ನೃತ್ಯ ಮಂಟಪ ಮತ್ತು 150 ಅಡಿ ಎತ್ತರದ ಶಿಖರವನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು, ಶಿಖರ 10 ಟನ್ ಭಾರವಿದೆ. ಆಬಾಧಿತ ಸಮುದ್ರ ಮಾರ್ಗ ಮತ್ತು ತೀರ್ಥ ಸ್ಥಂಭದವರೆಗೆ ಇರುವ ಗುಪ್ತ ಮಾರ್ಗವು ಭಾರತೀಯರ ಕಾಲ ನೈಪುಣ್ಯತೆಯನ್ನು ಸಾರಿ ಹೇಳುತ್ತದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಪೌರಾಣಿಕ ಹಿನ್ನೆಲೆ    </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಚಂದ್ರ ಎಂದೂ ಕರೆಯಲ್ಪಡುವ ಸೋಮನು ದಕ್ಷ ಬ್ರಹ್ಮನ ಅಳಿಯ ಎಂದು ಪುರಾಣಗಳು ಹೇಳುತ್ತವೆ. ಒಂದು ದಿನ ಚಂದ್ರ (ಸೋಮ) ಮಾವನಾದ ದಕ್ಷನ ಅಪ್ಪಣೆಯನ್ನು ಪಾಲಿಸಲಿಲ್ಲ. ಇದರಿಂದ ಕುಪಿತಗೊಂಡ ದಕ್ಷ "ನೀನು ನಿನ್ನ ಕಾಂತಿಯನ್ನು ಕಳೆದುಕೊ" ಎಂದು ಶಾಪ ನೀಡಿದನು. ಶಾಪದ ಪರಿಣಾಮವಾಗಿ ನಿತ್ಯ ಬೆಳದಿಂಗಳು ಸೂಸುತ್ತಿದ್ದ ಚಂದ್ರನು ತನ್ನ ಕಾಂತಿಯನ್ನು ಕಳೆದುಕೊಳ್ಳಲು ಪ್ರಾರಂಭಿಸಿದನು. ಚಂದ್ರನ ಕಾಂತಿ ಕಳೆದುಹೊಗುತ್ತಿರುವುದರಿಂದ ಭಯಗೊಂಡ ದೇವತೆಗಳು ಶಾಪವನ್ನು ಹಿಂದಕ್ಕೆ ಪಡೆಯುವಂತೆ ದಕ್ಷನನ್ನು ವಿನಂತಿಸಿದರು. ಶಾಪ ವಿಮೋಚನೆಯಾಗಬೇಕಾದರೆ ಗುಪ್ತಗಾಮಿನಿ ಸರಸ್ವತಿ ಸಮುದ್ರ ಸೇರುವ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ ಸ್ನಾನ ಮಾಡಿ ಈಶ್ವರನನ್ನು ಪ್ರಾರ್ಥಿಸಿ ಬೇಡಿಕೋ, ಶಾಪ ವಿಮೋಚನೆಯಾಗುತ್ತದೆ ಎಂದು ಹೇಳಿದನು.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/16/images/img1080316015_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶಾಪ ವಿಮೋಚನೆಗಾಗಿ ಸರಸ್ವತಿಯಲ್ಲಿ ಚಂದ್ರನು ಮಿಂದು ಪರಶಿವನನ್ನು ಬೇಡಿಕೊಂಡ ನಂತರ ಚಂದ್ರನ ಶಾಪ ವಿಮೋಚನೆಗೊಂಡಿತು. ಸೋಮನ ಶಾಪ ವಿಮೋಚನೆ ಮಾಡಿದ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ಶಿವನಿಗೆ ಸೋಮನಾಥ ಎಂದು ಹೆಸರು ಬಂದಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ:  </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ವಿಮಾನ: </font><font style=' color:#000000;'></b>ಹತ್ತಿರದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ ಕೆಶೋಡ್ 55ಕಿ.ಮಿ </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ರೈಲು: </font><font style=' color:#000000;'></b>ವರವಾಲ್ ನಿಲ್ದಾಣ ಕೇವಲ ಏಳು ಕಿ.ಮಿ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ರಸ್ತೆ:  </font><font style=' color:#000000;'></b>ದೇಶದ ಪ್ರಮುಖ ನಗರಗಳಿಂದ ನೇರ ಸಂಪರ್ಕ.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Mon, 17 Mar 2008 12:07:55 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:26:46 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಕದರಹಿತ ಮಾಯೆ ಶನಿ ಶಿಂಗ್ಣಾಪುರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಕದರಹಿತ-ಮಾಯೆ-ಶನಿ-ಶಿಂಗ್ಣಾಪುರ-108030900010_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಕದರಹಿತ-ಮಾಯೆ-ಶನಿ-ಶಿಂಗ್ಣಾಪುರ-108030900010_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಈ ಗ್ರಾಮ ಶನೀಶ್ವರ ದೇವಾಲಯದಿಂದಾಗಿ ಹೆಸರುವಾಸಿ. ಇಲ್ಲಿನ ವಿಶೇಷತೆ ಅಂದರೆ, ಈ ಊರಿನ ಯಾವ ಬಾಗಿಲಿಗೂ ಬೀಗವಿಲ್ಲ. ಅದು ಮನೆ ಇರಲಿ, ಅಂಗಡಿ ಇರಲಿ, ಇಲ್ಲ ಬ್ಯಾಂಕೇ ಆಗಿರಲಿ. ಈ ಗ್ರಾಮವು ದೇವರಿಂದ ರಕ್ಷಿತವಾದುದು ಮತ್ತು ಇಲ್ಲಿಂದ ಏನಾದರೂ ಕದ್ದರೆ ಆ ಕಳ್ಳ ಗಡಿದಾಟುವ ಮುನ್ನವೇ ಸಾಯುತ್ತಾನಂತೆ!]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ದೀಪಕ್ ಖಂಡಗಲೆ    </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/09/images/img1080309010_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಗ್ರಾಮ ಶನೀಶ್ವರ ದೇವಾಲಯದಿಂದಾಗಿ ಹೆಸರುವಾಸಿ. ಇಲ್ಲಿನ ವಿಶೇಷತೆ ಅಂದರೆ, ಈ ಊರಿನ ಯಾವ ಬಾಗಿಲಿಗೂ ಬೀಗವಿಲ್ಲ. ಅದು ಮನೆ ಇರಲಿ, ಅಂಗಡಿ ಇರಲಿ, ಇಲ್ಲ ಬ್ಯಾಂಕೇ ಆಗಿರಲಿ. ಈ ಗ್ರಾಮವು ದೇವರಿಂದ ರಕ್ಷಿತವಾದುದು ಮತ್ತು ಇಲ್ಲಿಂದ ಏನಾದರೂ ಕದ್ದರೆ ಆ ಕಳ್ಳ ಗಡಿದಾಟುವ ಮುನ್ನವೇ ಸಾಯುತ್ತಾನಂತೆ! ನೀವು ನಂಬಿದರೆ ನಂಬಿ ಬಿಟ್ಟರೆ ಬಿಡಿ, ಈ ಗ್ರಾಮದಲ್ಲಿ ಕಳ್ಳತನವಾದ ದಾಖಲೆಗಳು ಇಲ್ಲ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ನಾಸಿಕ್ ಸಮೀಪ ಇರುವ ಶನಿ-ಶಿಂಗ್ಣಾಪುರ ಸುಪ್ರಸಿದ್ಧ ಧಾರ್ಮಿಕ ಸ್ಥಳ. ಇದನ್ನು ಕದರಹಿತ ಮಾಯೆ ಎಂದೂ ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಇಲ್ಲಿನ ಇನ್ನೂ ಒಂದು ವೈಶಿಷ್ಠ್ಯವೆಂದರೆ, ಇಲ್ಲಿನ ನಿರ್ದಿಷ್ಟವಾದ ದೇವರ ಪ್ರತಿಮೆಯಾಗಲಿ, ಮೂರ್ತಿಯಾಗಲಿ ಇಲ್ಲ, ಆದರೆ ಒಂದು ಕಲ್ಲಿನ ಸ್ತಂಭ ಇದೆ. ಇದನ್ನು ಅಪರಿಮಿತ ಭಕ್ತಿ ಗೌರವಗಳಿಂದ ಇಲ್ಲಿಗೆ ಆಗಮಿಸುವ ಜನತೆ ಪೂಜಿಸುತ್ತಾರೆ.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/09/images/img1080309010_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿನ ಇನ್ನೊಂದು ವಿಶೇಷತೆ ಎಂದರೆ, ಇಲ್ಲಿ ದೇವರಿಗೆ ಪೂಜೆಮಾಡಲು ಯಾವುದೇ ಪೂಜಾರಿ ಇಲ್ಲ. ದೇವಾಲದೊಳಗೆ ತೆರಳುವ ಗಂಡಸರು ದೇವಾಲಯದ ಬಳಿ ಇರುವ ಪವಿತ್ರ ನೀರಿನಲ್ಲಿ ತಲೆಗೆ ಸ್ನಾನ ಮಾಡಿ ಕೇಸರಿ ವಸ್ತ್ರ ತೊಡಬೇಕು. ಪ್ರಾರ್ಥನೆಗಳನ್ನು ಪಠಿಸುತ್ತಾ ಕಲ್ಲಿನ ಸ್ತಂಭಕ್ಕೆ ಪ್ರದಕ್ಷಿಣೆ ಹಾಕುವುದೇ ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸುವ ವಿಧಾನ. ಪವಿತ್ರ ಕಲ್ಲಿನ ಸ್ತಂಭಕ್ಕೆ ಭಕ್ತರು ಅಭಿಷೇಕ ನೆರವೇರಿಸುತ್ತಾರೆ. ವಿವಿಧ ದ್ರವ್ಯಗಳು, ನೀರು ಮತ್ತು ಎಳ್ಳೆಣ್ಣೆಯ ಅಭಿಷೇಕವನ್ನು ಮಾಡಲಾಗುತ್ತದೆ. ಶನಿ ಅಮವಾಸ್ಯೆಯಂದು ಇಲ್ಲಿ ಸಾವಿರಾರು ಮಂದಿ ಸೇರುತ್ತಾರೆ. ಪ್ರಸಿದ್ಧ ವ್ಯಕ್ತಿಗಳೂ ಆ ದಿನದಂದು ಕ್ಷೇತ್ರಕ್ಕೆ ಭೇಟಿ ನೀಡಿ ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸುತ್ತಾರೆ. </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/09/images/img1080309010_1_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಊರಿನಲ್ಲಿರುವ ಯಾವುದೇ ಮನೆ ಅಥವಾ ಅಂಗಡಿಗಳಿಗೆ ಬಾಗಿಲುಗಳೇ ಇಲ್ಲ. ಇಲ್ಲಿ ಕಳ್ಳತನವಾಗುವುದಿಲ್ಲ. ಒಂದೊಮ್ಮೆ ಯಾರಾದರೂ ಕಳ್ಳತನಕ್ಕೆ ಯತ್ನಿಸಿದರೆ ಅಂತಹವರು ಬದುಕುವುದೂ ಇಲ್ಲ. ಊರಿನ ಗಡಿ ದಾಟುತ್ತಲೆ ಸತ್ತು ಬೀಳುತ್ತಾರೆ ಎಂದು ಸ್ಥಳೀಯರು ಹೇಳುತ್ತಾರೆ. ವಸ್ತುಗಳನ್ನು ಕಳಕೊಂಡವರು ತಮ್ಮ ವಸ್ತುಗಳನ್ನು ಮರಳಿ ಪಡೆದ ಉದಾಹರಣೆಗಳು ಇವೆ. ಈ ಊರನ್ನು ಶವಿದೇವರು ಕಾಪಾಡುತ್ತಾರೆ ಎಂಬುದು ನಂಬುಗೆ. ಶಿಂಗ್ಣಾಪುರದಲ್ಲಿ ಯಾರಿಗಾದರೂ ಹಾವುಕಚ್ಚಿದಲ್ಲಿ, ಅವರನ್ನು ದೇವಾಲಯಕ್ಕೆ ಕರೆತಂದು ದೇವರ ಎದುರು ಕೆಲವು ಧಾರ್ಮಿಕವಿಧಿಗಳನ್ನು ನಡೆಸಿದಲ್ಲಿ ವಿಷವಿಳಿಯುತ್ತದೆ ಎಂಬ ನಂಬುಗೆಯೂ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶನೀಶ್ವರದ ಪಶ್ಚಿಮಕ್ಕಿರುವ ಊರು ದೇವಗಡ, ದತ್ತ ದೇವಾಲಯದಿಂದಾಗಿ ಪ್ರಸಿದ್ಧವಾಗಿದೆ. ಈ ದೇವಾಲಯವು 24 ಗಂಟೆಗಳ ಕಾಲವೂ ಭಕ್ತರಿಗಾಗಿ ತೆರೆದಿರುತ್ತದೆ. ಮಹಾರಾಷ್ಟ್ರದ ಇನ್ನೊಂದು ಪವಿತ್ರ ಸ್ಥಳ ಶಿರ್ಡಿಯೂ ಶನಿ-ಶಿಂಗ್ಣಾಪುರಕ್ಕೆ ಸಮೀಪದಲ್ಲಿದೆ.</font><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/09/images/img1080309010_2_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ಪೂಜಾ ವಿಧಾನ   </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶಿಂಗ್ಣಾಪುರದಲ್ಲಿ ಶನಿದೇವರಿಗೆ ಪೂಜೆ ಸಲ್ಲಿಸಬೇಕಿರುವವರು, ತಲೆಗೆ ಸ್ನಾನಮಾಡಿ ಒದ್ದೆ ಬಟ್ಟೆಯಲ್ಲಿ ಶನಿಮಹಾರಾಜನ ಸ್ವಯಂಭೂ ಮೂರ್ತಿಗೆ ಪೂಜೆಸಲ್ಲಿಸಬೇಕು. ಬಳಿಕ ಪ್ರದಕ್ಷಿಣೆ ಹಾಕುತ್ತಾ ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಸಲ್ಲಿಸುತ್ತಾರೆ. ಅದಾದ ಬಳಿಕ ಬಳಿಯಲ್ಲಿರುವ ಪವಿತ್ರ ಬಾವಿಯಿಂದ ತಂದ ನೀರು ಹಾಗೂ ತೈಲದಿಂದ ಅಭಿಷೇಕ ಮಾಡುತ್ತಾರೆ. ಇಲ್ಲಿ ಯಾವುದೇ ಬಲಿದಾನಗಳು ಇರುವುದಿಲ್ಲ. ಭಕ್ತಾದಿಗಳಲ್ಲಿ ಗಂಡಸರು ಒದ್ದೆ ಬಟ್ಟೆಯಲ್ಲಿ ದೇವರ ಪೀಠದ ಸಮೀಪಕ್ಕೆ ತೆರಳಬಹುದು. ಆದರೆ ಸ್ತ್ರೀಯರು ಕಟ್ಟೆಯ ಸಮೀಪಕ್ಕೆ ತೆರಳುವಂತಿಲ್ಲ. ದೂರದಿಂದಲೇ ಪ್ರಾರ್ಥನೆ ಸಲ್ಲಿಸಬೇಕು. ಇಲ್ಲಿರುವ ಇನ್ನೊಂದು ಬಾವಿಯಿಂದ ಶನಿಮಹಾರಾಜನ ಧಾರ್ಮಿಕ ವಿಧಿಗಳಿಗೆ ಮಾತ್ರ ನೀರನ್ನು ಬಳಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ಬಾವಿಯನ್ನು ಮಹಿಳೆಯರು ಬಳಸುವಂತಿಲ್ಲ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇಲ್ಲಿಗೆ ಭೇಟಿ ನೀಡುವ ಭಕ್ತರು 'ಸಂಕೇತ್' ಎನ್ನುವ ಕೆಲವು ನಿಯಮಗಳನ್ನು ಪಾಲಿಸಬೇಕು.<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/09/images/img1080309010_2_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>*ಇಲ್ಲಿಗೆ ಪ್ರವೇಶಿಸುವ ಭಕ್ತರು ಶುಚೀರ್ಭೂತರಾಗಿರಬೇಕು. ಭಕ್ತರ ಸ್ನಾನ ಹಾಗೂ ಪರಿಶುದ್ಧತೆಗಾಗಿ ಇಲ್ಲಿ ಸಾಕಷ್ಟು ಸೌಕರ್ಯಗಳು ಲಭಿಸುತ್ತವೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>*ದೇವರ ದರ್ಶನದ ವೇಳೆಗೆ ತಲೆಮೇಲೆ ಯಾವುದೇ ಬಟ್ಟೆ ಅಥವಾ ಟೊಪ್ಪಿಗೆಯನ್ನು ಧರಿಸಿರಬಾರದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>* ಭಕ್ತರು ಒದ್ದೆ ಬಟ್ಟೆಯಲ್ಲೇ ದೇವರಿಗೆ ಅಭಿಷೇಕ ನಡೆಸಬೇಕು. ಶನಿವಾರ ಹಾಗೂ ಸೋಮವಾರಗಳಂದು ಅಭಿಷೇಕಕ್ಕೆ ಇಲ್ಲಿ ಬ್ರಾಹ್ಮರು ಲಭ್ಯ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>* ಅಭಿಷೇಕಕ್ಕಾಗಿ ಭಕ್ತರು ಎಣ್ಣೆ, ತೆಂಗಿನ ಕಾಯಿ, ಒಣಕರ್ಜೂರ, ಅಡಿಕೆ, ಅಕ್ಕಿ, ಅರಿಶಿನ-ಕುಂಕುಮ, ಗುಲಾಬಿ, ಬೇವು, ಸಕ್ಕರೆ, ನೀಲಿ ಹೂವುಗಳು, ಕಪ್ಪುಬಟ್ಟೆ, ಮೊಸರು ಮತ್ತು ಹಾಲು ಇತ್ಯಾದಿಗಳನ್ನು ಬಳಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>* ತನ್ನ ಸಂಕಟ ಹರಣಕ್ಕಾಗಿ ಭಕ್ತರು ಕಾವಡಿ, ಬಿಬ್ಬ, ಮೊಳೆ, ಪಿನ್ನು ಅಥವಾ ಅಕ್ಕಿ ಮೊದಲಾದುವುಗಳನ್ನು ದೇವರಿಗೆ ಒಪ್ಪಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>*ತಮ್ಮ ಇಚ್ಛೆಗಳು ನೆರವೇರಿದ ಬಳಿಕದ ಅಭಿಷೇಕವನ್ನು ನವಸ್ ಎಂದು ಕರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಇದಕ್ಕೆ ಬೆಳ್ಳಿನಾಣ್ಯಗಳು, ತ್ರಿಶೂಲ, ಶ್ರಿಫಲ ಅಥವಾ ಗಾಮೇಲದಂತಹ ಕಬ್ಬಿಣದ ವಸ್ತುಗಳು ಅಥವಾ ಕುದುರೆ, ಹಸು, ಕೋಣ ಮುಂತಾದ ಪ್ರಾಣಿಗಳನ್ನು ಒಪ್ಪಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/09/images/img1080309010_2_3.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶನಿ ಶಿಂಗ್ಣಾಪುರಕ್ಕೆ ತಲುಪುವ ದಾರಿ ದಿಕ್ಸೂಚಿ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವಿಮಾನ ಮುಖಾಂತರವಾದರೆ  </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹತ್ತಿರದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣವೆಂದರೆ, ಪುಣೆ. ಇಲ್ಲಿಂದ ಶನಿಶಿಂಗ್ಣಾಪುರ 160 ಕಿ.ಮೀ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರೈಲುದಾರಿ  </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸಮೀಪದ ರೈಲ್ವೇನಿಲ್ದಾಣ ಶ್ರೀರಾಂಪುರ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ರಸ್ತೆಹಾದಿ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಮುಂಬೈ-ಪುಣೆ-ಅಹ್ಮದಾನಗರ್-ಶನಿ ಶಿಂಗ್ಣಾಪುರ. ಅಂದಾಜು 330 ಕಿ.ಮೀ</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 09 Mar 2008 16:35:54 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:26:46 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ವಾರಣಾಸ್ಯಮ್ ಚಃ ವಿಶ್ವೇಶ್ವರಮ್]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ವಾರಣಾಸ್ಯಮ್-ಚಃ-ವಿಶ್ವೇಶ್ವರಮ್-108030200010_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ವಾರಣಾಸ್ಯಮ್-ಚಃ-ವಿಶ್ವೇಶ್ವರಮ್-108030200010_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಶಿವನ ದ್ವಾದಶ ಜ್ಯೋತಿರ್ಲಿಂಗಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾದ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥನ ಕುರಿತು ಈ ನಮ್ಮ ಧಾರ್ಮಿಕ ಕಥಾನಕದಲ್ಲಿ  ಮೂಡಿ ಬರುತ್ತಿದೆ. ಪವಿತ್ರ ಭಾಗಿರಥಿ ನದಿಯ ಪಶ್ಚಿಮ  ತಟದಲ್ಲಿ ಇರುವ ವಾರಣಾಸಿ ಇಲ್ಲವೆ  ಕಾಶಿ ಜಗತ್ತಿನ  ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರಾಚೀನ ನಗರಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದು. ಮೇಲಾಗಿ ಭಾರತದ ಆದ್ಯಾತ್ಮಿಕ ಮತ್ತು ಸಾಂಸ್ಕೃತಿಕವನ್ನು]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<font  style='font-size:11pt; color:#000000'>“वारणासितु भुवंत्र्या सरभूता ।।                     </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>रम्य न्रिनाम सुगतिखील सॆव्यमना</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>अत्रगता विविध दुश्क्रीतकारीणोपि ।।</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>पापक्षये विराजसहाः सुमन प्रकाश ।। ”                                                      		 		नारद पुराण</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸೌರಾಷ್ಟ್ರೆ ಸೋಮನಾಥಂ ಚಃ ಶ್ರೀಶೈಲೆ ಮಲ್ಲಿಕಾರ್ಜುನಃ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಉಜ್ಜೈನಮ್ ಮಹಾಕಾಲಮ್ ಓಂಕಾರೆ ಮಮಲೇಶ್ವರಮ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಹಿಮಾಲಯೇ ತು ಕೇದಾರಮ್ ಡಾಕಿನ್ಯಾಮ್ ಭೀಮಾಶಂಕರಮ್ </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವಾರಣಾಸ್ಯಮ್ ಚಃ ವಿಶ್ವೇಶ್ವರಮ್ ತ್ರ್ಯಂಬಕಮ್ ಗೌತಮಿ ತಟೆ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪರಲ್ಯಾಮ್ ವೈದ್ಯನಾಥಮ್ ಚಃ ನಾಗೇಶಮ್ ದಾರುಕಾವನೆ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಸೇತು ಬಂಧೆ ರಾಮೇಶಮ್ ಗೃಷ್ಣೇಶಮ್ ಚಃ ಶಿವಾಲಯೆ ||</font><font style='font-size:11pt;'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/02/images/img1080302010_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಶಿವನ ದ್ವಾದಶ ಜ್ಯೋತಿರ್ಲಿಂಗಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾದ ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥನ ಕುರಿತು ಈ ನಮ್ಮ ಧಾರ್ಮಿಕ ಕಥಾನಕದಲ್ಲಿ  ಮೂಡಿ ಬರುತ್ತಿದೆ. ಪವಿತ್ರ ಭಾಗಿರಥಿ ನದಿಯ ಪಶ್ಚಿಮ  ತಟದಲ್ಲಿ ಇರುವ ವಾರಣಾಸಿ ಇಲ್ಲವೆ  ಕಾಶಿ ಜಗತ್ತಿನ  ಅತ್ಯಂತ ಪ್ರಾಚೀನ ನಗರಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದು. ಮೇಲಾಗಿ ಭಾರತದ ಆದ್ಯಾತ್ಮಿಕ ಮತ್ತು ಸಾಂಸ್ಕೃತಿಕವನ್ನು  ಪ್ರತಿಬಿಂಬಿಸುವ ಮಹಾನಗರ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇದೇ ಮಹಾನಗರದಲ್ಲಿ ದ್ವಾದಶ ಜ್ಯೋತಿರ್ಲಿಂಗಗಳಲ್ಲಿ ಒಂದಾದ ವಿಶ್ವನಾಥ ಲಿಂಗ ರೂಪದಲ್ಲಿ ನೆಲೆಸಿದ್ದಾನೆ.  ಭಾರತದ ಆದ್ಯಾತ್ಮಿಕ ಇತಿಹಾಸದಲ್ಲಿ ವಿಶ್ವೇಶ್ವರನಿಗೆ ವಿಶಿಷ್ಟ ಸ್ಥಾನ ಇದೆ. ಅಬಾಲ ವೃದ್ದರಾದಿಯಾಗಿ ಕಾಶಿಗೆ  ಬರಬೇಕು ವಿಶ್ವನಾಥನ ದರ್ಶನ ಪಡೆದು ಜೀವನ ಪಾವನವಾಗಬೇಕು ಎಂದು ಹಿಂದುಗಳು ಬೇಡಿಕೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ.  ಅದೊಂದು ಹರಕೆಯ ಹಿಂದೆ ಜನನ ಮರಣಗಳಿಂದ ಮುಕ್ತಿ ನೀಡುವ ಮೋಕ್ಷದ ಬಯಕೆ ಇರುತ್ತದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಗಂಗೆ ಅಥವಾ ಭಗಿರಥನಿಂದ ಧರೆಗೆ ಬಂದ ಭಾಗಿರಥಿಯಲ್ಲಿ ಮಿಂದು ಪಾವನರಾದರೆ ಸಾವು ನೋವುಗಳಿಂದ  ಚಿರಕಾಲ ಮುಕ್ತಿ ಎನ್ನುವುದು ಹಿಂದುಗಳಲ್ಲಿ ನಂಬಿಕೆ ಇದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಧಾರ್ಮಿಕ ನಂಬಿಕೆ  <!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/02/images/img1080302010_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> </b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಈ ಭೂಮಿ ಹುಟ್ಟಿದ ನಂತರ ಸೂರ್ಯನ ಪ್ರಥಮ ಕಿರಣ ಬಿದ್ದಿದ್ದೆ ಕಾಶಿಯ ಮೇಲೆ ಎನ್ನುವುದು ನಂಬಿಕೆ. ಇದೇ  ಕಾರಣದಿಂದ ಕಾಶಿ ಜ್ಞಾನದ, ಆದ್ಯಾತ್ಮದ ತವರೂರು ಆಯಿತು. ಕೈಲಾಸದಿಂದ ಹೊರಗೆ ಬಿದ್ದ ಶಿವ ಹಲವಾರು  ವರ್ಷಗಳ ಅಲೆದಾಟದ ನಂತರ ಕಾಶಿಗೆ ಬಂದು ನೆಲೆಸಿದನೆಂದೂ. ಹಾಗೇ ಬಂದ ಪರಶಿವನನ್ನು ಬ್ರಹ್ಮನ ಹತ್ತು  ಅಶ್ವಗಳಿರುವ ರಥವನ್ನು ದಶಾಶ್ವಮೇಧ ಘಾಟ್‌ಗೆ ಕಳುಹಿಸಿ ಕಾಶಿಗೆ ಬರಮಾಡಿಕೊಂಡನೆಂದು ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ.</font><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಕಾಶಿ ವಿಶ್ವನಾಥನ ದೇವಸ್ಥಾನ</font><font style='font-size:12pt;'></b></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/02/images/img1080302010_2_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ವಿಶ್ವನಾಥನ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಸಂಕೀರ್ಣದ ತುಂಬ ಚಿಕ್ಕ ಚಿಕ್ಕ ಮಂದಿರಗಳೇ ಇರುವುದು. ಮಧ್ಯದಲ್ಲಿ ಇರುವುದೇ  ವಿಶ್ವನಾಥನ ಮಂದಿರ. ಮಂದಿರದ ಉತ್ತರ ದಿಕ್ಕಿನಲ್ಲಿ ಜ್ಞಾನ ವಾಪಿ ಅಥವಾ ಜ್ಞಾನ ಭಾವಿ ಎಂಬ ಬಾವಿ ಇದೆ.  ವಿಶ್ವನಾಥನ ಮಂದಿರ ಗರ್ಭಗೃಹ ಮತ್ತು ಮಂಟಪವನ್ನು ಹೊಂದಿದ್ದು. ಗರ್ಭಗೃಹದಲ್ಲಿ ವಿಶ್ವನಾಥನು ಲಿಂಗರೂಪದಲ್ಲಿ  ಇದ್ದು, ಶಿವನ ಲಿಂಗ 16 ಅಡಿ ಎತ್ತರ ಎತ್ತರ ಇದೆ. ಲಿಂಗಕ್ಕೆ ಬೆಳ್ಳಿಯ ಹೊದಿಕೆ ಹಾಕಲಾಗಿದೆ. ಮಂದಿರದ ಒಳಭಾಗ  ವಿಶಾಲವಾಗಿ ಇರದಿದ್ದರೂ ಪ್ರಶಾಂತತೆ ಅನ್ನುವುದು ನೆಲೆಸಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಇತಿಹಾಸ </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ದೇವಸ್ಥಾನ ಪೂರ್ವ ಇತಿಹಾಸ ಕಾಲದಿಂದಲೂ ಅಸ್ತಿತ್ವದಲ್ಲಿ ಇರಬಹುದು ಎಂಬ ನಂಬಿಕೆ ಇದೆ. ಇಂದೋರ್‌ನ ರಾಣಿ  ಅಹಲ್ಯಾದೇವಿ 1776ರಲ್ಲಿ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಜೀರ್ಣೋದ್ಧಾರಕ್ಕೆ ದೇಣಿಗೆ ನೀಡಿದಳು. ನಂತರ ಲಾಹೋರ್‌‍ನ  ಮಹಾರಾಜಾ ರಣಜೀತ್ ಸಿಂಗ್ ಒಂದು ಸಾವಿರ ಕೆಜಿ ಚಿನ್ನವನ್ನು ಗೋಪುರ ನಿರ್ಮಾಣಕ್ಕೆ ನೀಡಿದನು. 1983ರಲ್ಲಿ  ಉತ್ತರ ಪ್ರದೇಶ ಸರಕಾರವು ತನ್ನ ಸ್ವಾಧೀನಕ್ಕೆ ತೆಗೆದುಕೊಂಡು ಬನಾರಸ್ ಪ್ರಾಂತ್ಯವನ್ನು ಆಳುತ್ತಿದ್ದ ಮಾಜಿ  ದೊರೆ ವಿಭೂತಿ ಸಿಂಗ್ ಅವರನ್ನು ಟ್ರಸ್ಟಿಯಾಗಿ ನೇಮಿಸಿತು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪೂಜಾ ವಿಧಾನ</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಬ್ರಾಹ್ಮಿ ಮೂಹುರ್ತ ಎಂದು ಹೇಳುವ ಸಮಯದಲ್ಲಿ ಮಂದಿರವನ್ನು ತೆರೆಯಲಾಗುತ್ತದೆ. ಬೆಳಗಿನ ಮೂರರಿಂದ ನಾಲ್ಕು  ಗಂಟೆಯವರೆಗೆ ಮಂಗಳಾರತಿ ಈ ಸಮಯದಲ್ಲಿ ಟಿಕೆಟ್ ಇರುವ ಭಕ್ತರು ವಿಶ್ವನಾಥನ ದರ್ಶನ ಪಡೆಯುತ್ತಾರೆ.  ನಾಲ್ಕು ಗಂಟೆಯ ನಂತರ ಎಲ್ಲರಿಗೂ ವಿಶ್ವನಾಥನ ದರ್ಶನ ಪಡೆಯುವ ಅವಕಾಶ ಇರುತ್ತದೆ. 11-30 ಕ್ಕೆ ಭೋಗ  ಆರತಿ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಪುನಃ ಭಕ್ತರಿಗೆ ದರ್ಶನದ ಅವಕಾಶ ಇರುತ್ತದೆ. ರಾತ್ರಿ ಏಳರ ನಂತರ ಸಪ್ತರ್ಷಿ ಪೂಜೆ  ನೆರವೆರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ರಾತ್ರಿ 9 ಗಂಟೆಗೆ ಶೃಂಗಾರ ಇಲ್ಲವೇ ಭೋಗ ಆರತಿ ಪ್ರಾರಂಭವಾಗುತ್ತದೆ. ರಾತ್ರಿಯ  ಶಯನಾರತಿ ನಂತರ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಬಾಗಿಲನ್ನು ಮುಚ್ಚಲಾಗುತ್ತದೆ.</font><font style='font-size:12pt;'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0803/02/images/img1080302010_2_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಉತ್ತರ ಭಾರತದ ಗಂಗಾ ನದಿ ತಟದಲ್ಲಿ ವಾರಣಾಸಿ ಇರುವುದರಿಂದ ಮತ್ತು ಪ್ರಮುಖ ಆದ್ಯಾತ್ಮಿಕ  ಕೇಂದ್ರವಾಗಿರುವುದರಿಂದ ದೇಶದ ಯಾವುದೇ ಪ್ರಮುಖ ನಗರಗಳಿಂದ ನೇರವಾದ ವಿಮಾನ ಮತ್ತು ರೈಲು  ಸೌಲಭ್ಯ ಇದೆ. ವಾರಣಾಸಿಯಲ್ಲಿ ಎರಡು ರೈಲು ನಿಲ್ದಾಣಗಳಿದ್ದು ಯಾವುದೇ ಒಂದು ನಿಲ್ದಾಣದಲ್ಲಿ ಇಳಿದರೂ   ವಿಶ್ವನಾಥನನ್ನು ಸುಲಭವಾಗಿ ತಲುಪಬಹುದು.</font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Tue, 04 Mar 2008 15:13:27 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:26:46 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
    <item>
      <title><![CDATA[ಮಹಿಳೆಯರ ಶಬರಿಮಲೆ- ಅಟ್ಟುಕಲ್ ಭಗವತಿ ಮಂದಿರ]]></title>
      <link>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮಹಿಳೆಯರ-ಶಬರಿಮಲೆ-ಅಟ್ಟುಕಲ್-ಭಗವತಿ-ಮಂದಿರ-108022400004_1.htm</link>
      <guid>https://kannada.webdunia.com/article/religious-journey-important-articles/ಮಹಿಳೆಯರ-ಶಬರಿಮಲೆ-ಅಟ್ಟುಕಲ್-ಭಗವತಿ-ಮಂದಿರ-108022400004_1.htm</guid>
      <media:thumbnail url="https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg"/>
      <image>https://nonprod-media.webdunia.com/public_html/_media/kn/img/article/2016-03/13/thumb/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1_1/1457852382-1298.jpg</image>
      <description><![CDATA[ಕನ್ನಡಿಗರ ಕಣ್ಮಣಿಯಾದ ನಮ್ಮ ಪೋರ್ಟಲ್‌ನ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಅಂಕಣದಲ್ಲಿ ನಿಮಗಿಂದು ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲೇ ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದ ದಕ್ಷಿಣ ಭಾರತದ ಕೇರಳ ರಾಜ್ಯದಲ್ಲಿರುವ ತಿರುವನಂತಪುರಂ ಜಿಲ್ಲೆಯ ಭಗವತಿ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದೇವೆ.]]></description>
      <content:encoded><![CDATA[<!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0802/24/images/img1080224004_1_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಕನ್ನಡಿಗರ ಕಣ್ಮಣಿಯಾದ ನಮ್ಮ ಪೋರ್ಟಲ್‌ನ ಧಾರ್ಮಿಕ ಯಾತ್ರೆಯ ಅಂಕಣದಲ್ಲಿ ನಿಮಗಿಂದು ಜಗತ್ತಿನಲ್ಲೇ ಪ್ರಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದ ದಕ್ಷಿಣ ಭಾರತದ ಕೇರಳ ರಾಜ್ಯದಲ್ಲಿರುವ ತಿರುವನಂತಪುರಂ ಜಿಲ್ಲೆಯ ಭಗವತಿ ಮಂದಿರಕ್ಕೆ ಕರೆದೊಯ್ಯುತ್ತಿದ್ದೇವೆ. </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಟ್ಟುಕಲ್ ಭಗವತಿ ಮಂದಿರ ಮಹಿಳೆಯರ ಶಬರಿಮಲೆ ಎಂದು ಖ್ಯಾತಿ ಪಡೆದಿದೆ. ಹೆಚ್ಚಿನ ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಮಹಿಳಾ ಭಕ್ತರು ಭೇಟಿ ನೀಡುವ ಏಕೈಕ ಮಂದಿರವಾಗಿದ್ದು, ಇದೇ ಕಾರಣಕ್ಕೆ ಗಿನ್ನೆಸ್ ದಾಖಲೆಗಳ ಪುಸ್ತಕದಲ್ಲೂ ಈ ದೇವಸ್ಥಾನದ ಹೆಸರು ಸೇರ್ಪಡೆಯಾಗಿದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ತಿರುವನಂತಪುರಂನ ಎಂ.ಜಿ. ರಸ್ತೆಯಿಂದ ಕೇವಲ ಎರಡು ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ಭಗವತಿ ಮಂದಿರ ತುಂಬಾ ಪುರಾತನವಾದದ್ದು. ಈ ಸ್ಥಳದಲ್ಲಿ ದೇವಿಗೆ ಕಿರೀಟವನ್ನು ತೊಡಿಸುವುದರಿಂದ ಮುಡಿಪ್ಪುರ ಎಂದು ಕರೆಯುತ್ತಾರೆ. ಇತ್ತೀಚೆಗೆ ಮಂದಿರವನ್ನು ನವೀಕರಿಸಲಾಗಿದ್ದು ಬೃಹತ್ ಮಂದಿರ ನಿರ್ಮಾಣ ಮಾಡಲಾಗಿದೆ. ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬದಲ್ಲಿ ಅತಿ ಹೆಚ್ಚು ಮಹಿಳೆಯರು ಸೇರುವ ಜಗತ್ತಿನ ಏಕೈಕ ಸ್ಥಳವೆಂದು ಗಿನ್ನಿಸ್ ಪುಸ್ತಕದಲ್ಲಿ ದಾಖಲಾಗಿದೆ. </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0802/24/images/img1080224004_1_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಟ್ಟುಕಲ್ ಭಗವತಿ ಕನ್ನಿಕೆಯ ಅವತಾರವೆಂದು ಭಾವಿಸುತ್ತಾರೆ. ತಮಿಳಿನ ಪುರಾಣ ಪ್ರಸಿದ್ದ ಶಿಲಾಪಠಿಕರಮ್‌ನ ಪ್ರಮುಖ ನಾಯಕಿ ಎಂದು ಉಲ್ಲೇಖಿಸಲಾಗಿದೆ. ಮಧುರೈಯನ್ನು ಹಾಳುಗೆಡವಿದ ನಂತರ ಕನ್ನಿಕೆ ಕೇರಳವನ್ನು ಪ್ರವೇಶಿಸಿದಳು.ಮುಂದೆ ಸಾಗುವಾಗ ಅಟ್ಟುಕಲ್‌ನಲ್ಲಿ ಕೆಲಕಾಲ ವಿಶ್ರಾಂತಿ ಪಡೆದಿದ್ದಳು ಎಂದು ಪ್ರತೀತಿ ಇದೆ. ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬವನ್ನು ನೇರವೇರಿಸುವುದರಿಂದ ಕನ್ನಿಕೆ ಪ್ರಸನ್ನಳಾಗಿ ಬೇಡಿದ ವರವನ್ನು ನೀಡುತ್ತಾಳೆ ಎನ್ನುವ ನಂಬಿಕೆ ಮಹಿಳಾ ಭಕ್ತರದ್ದು.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಟ್ಟುಕಲ್ ಭಗವತಿ ಮಂದಿರದಲ್ಲಿ ಪ್ರತಿ ವರ್ಷ ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬವನ್ನು ಆಚರಿಸಲಾಗುತ್ತದೆ. ಈ ವರ್ಷ ಫೆಬ್ರವರಿ 22ರಂದು ಬೃಹತ್ ವಿಜೃಂಭಣೆಯಿಂದ ಆಚರಿಸಲಾಯಿತು.</font><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Left><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0802/24/images/img1080224004_2_1.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಅಟ್ಟುಕಲ್ ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬ ಇತರ ಹಬ್ಬಗಳಿಗಿಂತ ಭಿನ್ನವಾಗಿರುತ್ತದೆ. ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬವು ಕೇವಲ ಮಹಿಳೆಯರಿಗೆ ಮಾತ್ರ ಸೀಮಿತವಾದ ಹಬ್ಬ. ಮಹಿಳೆಯರು ಲಕ್ಷಾಂತರ ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿ ಸೇರಿ ಆಚರಿಸುವ ಜಗತ್ತಿನ ಏಕೈಕ ಹಬ್ಬವಾಗಿದೆ.  </font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬದಂದು ದೇವಿಗೆ ಭತ್ತ, ಕೊಬ್ಬರಿ, ಮತ್ತು ಬೆಲ್ಲದಿಂದ ಮಾಡಿದ ನೈವೇದ್ಯವನ್ನು ಸಿದ್ದಪಡಿಸಿ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಮಹಿಳಾ ಭಕ್ತರು ಗಂಧದ ಕಡ್ಡಿಯನ್ನು ಹಚ್ಚುವುದರಿಂದ ಹೊರಡುವ  ಪರಿಮಳ ಮಂದಿರದಾದ್ಯಂತ ಭಕ್ತಿಪರವಶತೆಯನ್ನು ತಂದುಕೊಡುತ್ತದೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬ ಹತ್ತು ದಿನಗಳ ಕಾಲ ನಿರಂತರ ನಡೆಯುವ ಹಬ್ಬವಾಗಿದ್ದು, ಒಂಬತ್ತನೇ ದಿನದಂದು ಅಟ್ಟುಕಲ್ ಪೊಂಗಾಲ ಮಹೋತ್ಸವ ಕಾರ್ಯಕ್ರಮ ನಡೆಯುತ್ತದೆ. ಮಂದಿರದಿಂದ ಐದು ಚದರ ಕಿ.ಮೀ.ವರೆಗೆ ಜಾತಿ ಮತ ಪಂಥವೆನ್ನದೇ ಎಲ್ಲಾ ಜನಾಂಗದ ಭಕ್ತರು ದೇವಿಯ ಮೆರವಣಿಗೆ ವೀಕ್ಷಣೆಯಲ್ಲಿ ಪಾಲ್ಗೊಳ್ಳುತ್ತಾರೆ. ವಾಣಿಜ್ಯ ಸಂಸ್ಥೆಗಳ, ಸರಕಾರಿ ಕಚೇರಿಗಳ ಉದ್ಯೋಗಿಗಳು ಸೇರಿದಂತೆ ಲಕ್ಷಾಂತರ ಸಂಖ್ಯೆಯಲ್ಲಿರುವ ಭಕ್ತಸಮೂಹ ನೋಡುಗರ ಮನಸೆಳೆಯುವಂತಿರುತ್ತದೆ.  </font><br/><font  style='font-size:12pt; color:#000000'></font><br/><!--Image--><p><table style='margin: 3px 8px 0px 0px;' cellspacing='0' cellpadding='0' border='0' Align=Right><tr><td valign='top'><img src='/kn/articles/0802/24/images/img1080224004_2_2.jpg' Alt='' Border=0  HSPACE=4 VSPACE=4 class='imgArticle_New'></td></tr><tr><td class='imgSource'><table width='100%' cellpadding='0' cellspacing='0' border='0'><tr><td align='left'></td><td valign='top' align='right'>WD</td></tr></table></td></tr></table></p><!--endImage--> <font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬ ಕೇವಲ ಆಚರಣೆಗೆ ಸೀಮಿತವಾಗಿಲ್ಲ ಭಾವೈಕ್ಯದ ಸಂದೇಶವೂ ಹೌದು. ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬದಂದು ಹಿಂದೂಗಳು ಮುಸ್ಲಿಮರು, ಕ್ರಿಶ್ಚಿಯನ್‌ ಸಮುದಾಯದವರಿಗೆ ಔತಣವನ್ನು ನೀಡುವುದಲ್ಲದೇ ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬದಂದು ಎಲ್ಲರೂ ಸರಿಸಮಾನರು ಎನ್ನುವ ಸಂದೇಶವನ್ನು ಬಿತ್ತರಿಸುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'>ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬದ ಹತ್ತನೇ ದಿನದಂದು ಅರ್ಚಕರು ಬೆಳಿಗ್ಗೆ 11 ಗಂಟೆಗೆ ದೀಪ ಬೆಳಗಿಸುತ್ತಾರೆ. ಸಾಯಂಕಾಲ 4 ಗಂಟೆಯವರೆಗೆ ಅರ್ಚಕರು ಮಂದಿರದಲ್ಲಿದ್ದು ಪವಿತ್ರ ತೀರ್ಥದೊಂದಿಗೆ ಹೊರಬರುತ್ತಾರೆ. ಇದು ಪೊಂಗಾಲ ಹಬ್ಬದ ಮುಕ್ತಾಯದ ಸೂಚನೆ. ಭಕ್ತರು ನೆಮ್ಮದಿ ಸಂತೋಷದಿಂದ ತಮ್ಮ ತಮ್ಮ ಮನೆಗೆ ಮರಳುತ್ತಾರೆ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#0000FF'><b>ತಲುಪುವುದು ಹೇಗೆ: </font><font style=' color:#000000;'></b></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಹತ್ತಿರದ ರೈಲ್ವೆ ನಿಲ್ದಾಣ   -</b>ತಿರುವನಂತಪುರಂ ಸೆಂಟ್ರಲ್‌ನಿಂದ ಕೇವಲ ಎರಡು ಕಿ.ಮೀ.</font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'></font><br/><font  style='font-size:11pt; color:#000000'><b>ಹತ್ತಿರದ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ-  </b>ಮಂದಿರದಿಂದ ಕೇವಲ ಏಳು ಕಿ.ಮೀ. ದೂರದಲ್ಲಿರುವ ತಿರುವನಂತಪುರಂ ಅಂತಾರಾಷ್ಟ್ರೀಯ ವಿಮಾನ ನಿಲ್ದಾಣ.</font><br/></font>]]></content:encoded>
      <pubDate>Sun, 24 Feb 2008 17:32:09 +0530</pubDate>
      <updatedDate>Tue, 15 Apr 2014 11:21:26 +0530</updatedDate>
      <category><![CDATA[Religious Journey Articles]]></category>
      <authorname>ಇಳಯರಾಜ</authorname>
    </item>
  </channel>
</rss>
